show episodes
 
Artwork

1
Somna med Henrik

Kirinaja | Acast

icon
Unsubscribe
icon
icon
Unsubscribe
icon
Varje vecka+
 
Somna med Henrik: Sveriges största insomnings-podcast Välkommen till en värld där verklighet möter dröm, där humor flätas samman med allvar, och där varje avsnitt är en inbjudan att koppla av, skratta och kanske till och med somna. "Somna med Henrik" är inte din genomsnittliga podcast. Den är en upplevelse. Henrik, programledaren, har en förmåga att skapa en miljö där lyssnaren känner sig både avslappnad och engagerad. Med en meditativ ton, erbjuder han timslånga program som kan beskrivas so ...
  continue reading
 
Loading …
show series
 
Hej Somna! Inatt handlar det om en vit fjäder på mattan i ett gammalt hus. Tvål och ozon i luften, ett lågt brummande från köket, ljuset som “blåser” i fjun. Jag försöker göra fjädern jordisk (klart jag gör), känner skulden, tar bort gladpacken, viskar förlåt. Natten svarar med ett skrap mot rutan. En gestalt med en vinge. Kanske en trasig ängel. K…
  continue reading
 
Somna, i kväll tar vi i hand. Inte på riktigt – men ändå. Vi följer en osynlig kedja av handslag bakåt: från dig och mig, via mormors mormor Ester med rullbandets surr och dalmålets dimma, vidare till pestens Stockholm och kanske, kanske Mozarts samtid. Vi pratar om namnet som ett kontrakt, om ansvar och smitvägar, om varför en kram ibland är lätta…
  continue reading
 
Somna, i natt bjuder jag in en gäst som du redan känner: Ältaren. Vi sätter oss i en sal med tolv stolar—lejonfåtöljen blinkar rött, korgstolen knarrar tyst inom sig—och försöker välja. Samtidigt snurrar en liten tygkanin på räls runt en inre hundkapplöpningsbana, och hundarna (mina tankar) springer tills de glömmer varför de sprang. Vi pratar om D…
  continue reading
 
Hej Somna. I natt börjar vi med en felsägning (”vidrigt vargväsen”), ett fniss och en omtagning—för ibland är det bara så. Jag filmar mig själv och blir självmedveten, tar dig med ut på Kungsgatan där Subbagubben tappar det, där jag tappar det, och där vi säger ”va?” till varandra som två antenner utan mottagning. Vi pratar om Stockholms ilskerefle…
  continue reading
 
Somna, regnet tystnar och kvar finns bara droppet från träden över Äventyrsvargens plåttak – och en jag som försöker bryta mig ut ur rutan, som Morten Harket i “Take On Me”. Vi rör oss mellan osynliga barriärer och stränder där längtan drar i kopplet, från 80-talsvideor och Vita tornets hemlighet till ett nattligt språng över Mariatorget och den be…
  continue reading
 
Somna, i kväll råkar vi in i det där tomma rummet där orden först inte vill—och så plötsligt springer de iväg. Vi börjar i bebisars orimliga gullighet och varför hjärnan uppfinner ”cute aggression”, snubblar över pizzans tröstkraft (hörnpizzeria vs. ”fint ställe”), och halkar in på hotellfrukostar med hovmästare, vänt-kaffe och den lilla drömmen om…
  continue reading
 
Somna, här kommer fortsättningen på sagan om Alin. Vi återvänder till farkosten som nästan dränks av isvågor, till byn av ben och drivved, till kapten Veiras hemligheter och till djuret som alltid vet mer än vi andra. Och när nyckeln äntligen vrids i låset öppnas inte en dörr – utan minnen, sanningar, blodslinjer och havets djupaste hemligheter. Pl…
  continue reading
 
Somna, ikväll vandrar vi mellan höstlöv på Äventyrsvargens tak och vidare över hjärnans bäck av tankestenar. Jag rycker upp mig ur sömnens varma bassäng, pratar om den märkliga morgontröttheten, om ensamhetens hotellrumskänsla och om den förbjudna friden i att bara… scrolla. Vi stannar vid musiken som människans ur-språk, den sjungande apans gruppm…
  continue reading
 
Hej Somna. I kväll sitter jag i den gröna, lite för raka fåtöljen och luktar på höstens gräs – och följer en uråldrig liten slump: mikroben som råkade “äta” ljus och råkade uppfinna världen. Vi pratar om arbete som energi, konst som spillvärme, att skämmas och att inte göra det, ozon som en biprodukt av liv och mina egna små mutationer: antidepress…
  continue reading
 
Följetång i två avsnitt: Somna, i natt kliver vi ner för den oljiga pirtrappan och in i en värld där snäckskal är pengar, dimman tuggar på mössor och en båt av trä och metall andas som ett djur. Vi följer Alin – snäckräknare, provisorisk bedragare och ofrivillig hjälte – som råkar ringa i fel klocka och därmed rätt klocka. Kapten Veira (som svär va…
  continue reading
 
Hej Somna! Nu kommer äntligen (?) berättelsen om Gudrun Krycka, en loppisälskare med kattgalge, som snubblar över en doktorand i förbannelser i en trång vintagebutik som luktar förråd, parfym och gamla kappor. En liten cirkel i luften, en pytteliten punkt – och ett helt liv där något skaver i marginalen. Vi bokför mynt och tappade nycklar, jämför t…
  continue reading
 
Somna, jag råkade prata en hel kvart in i inget—”No device connected” blinkade som en liten, passivt aggressiv stjärna på mixerbordet. Så vi börjar om, och märker att det inte var bortkastat: orden hade redan gjort sitt jobb i mig. Ikväll rör vi oss mellan tystnadens stora rum (Boötes, du vet) och de där små fiskarna av ord som simmar förbi när man…
  continue reading
 
Somna, idag kliver vi in i kylrummet. Jag harklar mig, tvekar en millisekund, väljer att inte börja om – och där, mitt bland fläktljud och blinkande lysrör, står hon: den bittra kallskänkan Ida Blanch. Hon viker skinkrosor som om världen hängde på kronbladen, förhandlar med dillens interpunktion och räknar gurkskivor baklänges när natten drar ut på…
  continue reading
 
Somna, i kväll lägger vi kalla fingertoppar mot pannan och öppnar väskan full av stenar som någon sa var “manlighet”. Vi tar en omväg förbi Äventyrsvargen (inte en mancave, aldrig en mancave), passerar Bruce Willis på vårdcentralen, och lyssnar på ekorrar som gnager hål i de osynliga kontrakten vi föddes in i. Vi provar nya ord. Du får somna mitt i…
  continue reading
 
I kväll följer vi Legra, hon som bor i en liten van med doft av kaffe och furu och som vaknar vid sjöar som ser ut att ha blivit målade av någon som saknar linjal men älskar dimma. Frihet är temat, men inte den där affischfriheten med solhattar och poolsides, utan den som krånglar: floder som blir vägar, hjul som blir stjärnor, drömmar som pratar t…
  continue reading
 
Somna, i kväll vandrar vi mellan magekänslans empati och megafon-empatins affischlim. Vi pratar om båtar som sjunker, rymdraketer som lyfter och det där märkliga tillståndet när båda sakerna råkar vara sanna samtidigt. Jag längtar efter arbetskamrater, ett passerkort och en kaffemaskin som låter som ett litet ånglok – men också efter att få filma i…
  continue reading
 
Somna, tre ord först: Paus. Tomrum. Börja. Sen öppnas dörren till Äventyrsvargen och in kliver tränaren som ännu inte valt sin sport: Bicke Barakuda—coach för laget som tränar på att vara redo. Runt hörnet står Jiggela Jigelo från Riksförbundet för Lag och knackar med deadlines, medan rivalen Fäng Chay Latte ler med vita tänder och doftar shortlist…
  continue reading
 
Somna, vi sitter i Äventyrsvargen och det nyper i knogtopparna. Kylan känner sig fram som en gammal vän med dåligt minne. Härifrån slingrar sig kvällen via en fransk gravsten på Kållandsö – Julie med sin envisa accent och sin orubbliga gudsfruktan – vidare till RunnTV i Falun där en dikt om tvål och luden hud vinner en kryssning, och där två tonåri…
  continue reading
 
Hej Somna. I kväll drar jag väggar, tak och golv åt sidan för att göra plats åt Fenrisulven—eller Fenrir, som kommer in som ett helt vädersystem av saltstänk, stål och sagor. Vi pratar barndom i Järnskogen, syskon som omfamnar världen och underjorden, vad som händer när man blir behandlad som ett monster innan man ens fått gäspa färdigt, och hur de…
  continue reading
 
Hej Somna. I kväll drar vi ut en lång, skimrande VHS-tråd ur minnet och fastnar i Ridgewood High – den svenska högstadieskolan som fick ett amerikanskt namn bara för att det var 1985 och allt lät bättre i neon. Vi följer Lena Louise med sin trassel-fria Walkman-sladd och Johnny Jesper med diktboken i innerfickan. Skåpen har humör, kassettbandet säg…
  continue reading
 
Hej Somna. I kväll står vi på backens krön och pratar om skuggor som blir långa, kroppen som dagbok och den där envisa stenen som någon gång ställdes i mig och sen blev kvar. Jag berättar om ärren på knäna, morfars rakhyvel, marklyftens ruskänsla och hur marschmusik kan låta glad medan världen gör ont. Vi prövar tanken att ta bort den bärande pelar…
  continue reading
 
Hej Somna. I kväll tar vi rulltrappan som inte går upp eller ner, utan inåt. En dammig trappa i trottoaren leder till Suckarnas Arkiv – katedralen där varje utandning du någonsin släppt ifrån dig blinkar som små universum i glas. Där möter vi Jakobo Johansson med sin för lilla basker och sina “franska nerver”, Keni Kemi som vakar över det oförsonli…
  continue reading
 
Hej Somna. I kväll blir det en timme med skuld, vatten och små vita fjärilar. Jag kör nästan på en cyklist (fast inte egentligen), grälar med mig själv i bilen och inser att jag kanske är lite för hård mot mig själv. Sen glider vi vidare in i barndomens godislogik, känslan av att vara en sopa och längtan efter att världen skulle vara lite mer förlå…
  continue reading
 
Hej Somna. I kväll blir det en saga om speglar, byar och kulmagar. Vi börjar i min egen fumliga vinjett-tajming och hamnar snart i en brottslingsby där en pojke föds med en spegel istället för ett ansikte. Hugo Vass heter han, och hans spegel reflekterar bybornas rädslor, hyproblem och hemligheter. Vi följer honom genom Benny Hill-jakter, bångkäfts…
  continue reading
 
Hej Somna, idag för du vara en Vandra! Det här är ingen vanlig promenad. Jag går för något som har format mitt liv på ett sätt jag aldrig kunde förutse. Det är en vandring genom mitt Stockholm – från Sveavägen, mellan Kungstornen, förbi Golden Hits där jag sjöng Beatles, till den där natten då allt förändrades. Då jag fick veta att min lillebror Jo…
  continue reading
 
Hej Somna. I natt blir det ett samtal med själva tystnaden. Den knackar på min dörr i äventyrsvargen och sätter sig ned för en intervju. Vi pratar om vattenhjul som aldrig snurrar, om släktingar som luktar förråd, om kyrkorum där ljudet egentligen är byggt för att klinga men där det ändå är stilla som i en garderob. Vi pratar om Boötes tomrum i rym…
  continue reading
 
Hej Somna. Jag är tillbaka efter semestern, ringrostig och knapphungrig. Vi talar om knappar idag – de verkliga, de digitala, de som sitter på mikron, på hissdörrar och på våra hjärtan. Om att trycka två gånger fast man vet att det räcker med en. Om varför vi misstror knappen men litar blint på cappuccinon i pappmuggen. Om hur hela livet blivit en …
  continue reading
 
Det börjar med en storm. Eller en rav. Eller en kvinna från Göteborg som pratar om sitt akterkastell. Och snart står burkarna i köket i givakt, oreganon lutar, och kryddmakterna gör sitt intåg i min lägenhet. Vad vill de? Är det ett kall? Ett minne? En påminnelse om ett raderat rullband, en basker på fel plats, en ungdomsbrinnande längtan efter någ…
  continue reading
 
Hej Somna. Du är inne i min Äventyrsvarg nu. Den är som en hiss, fast full av mikrofoner, backelit och biskvier. Vi ska åka upp och ner i det här avsnittet, men mest inåt. En fågel flyger in i en hiss, fastnar där, och huset får en själ. Det låter sorgligt men det är det inte. Det är en saga om att saker bara händer, och att det är vi som skriver m…
  continue reading
 
Hej Somna. Det är dags nu. Din gråmelerade Ford Fiesta står redo utanför drömmens port, med nycklarna i busschaufförens ficka och kyrktornet väntande på ditt “Hurra, Henrik är tillbaka!” Men istället för att rusa iväg, stanna här. Här i nattens mest grundade samtal – med min högerfot. Vi pratar om autonomi, orättvisa arbetsfördelningar, strumpor so…
  continue reading
 
I detta avsnitt tappar vi nyckeln. Inte till något särskilt lås, utan till själva enheten, modemet, självet. Vi rullar i friläge genom sommarens tomma gator, förbi kaffekoppar som inte lyfter dagen och SMS som ekar i sitt obesvarade tillstånd. Det är ett lågmält virvlande av tankar kring barndom, Vässarö, stämgafflar, Tove Jansson, begravningskläde…
  continue reading
 
Jag är trött på mig själv, Somna. Inte på dig, aldrig på dig. Men på Henrik. Han är så högljudd i huvudet ibland, tar plats, kräver. Så i ett försök att skruva ner volymen i själen kastade jag mig in i något nytt – ett tankeexperiment, ett slags självinbiten debatt med en digital motståndare. Jag försökte ompröva det jag håller allra heligast. Det …
  continue reading
 
Det började med en sömnlös gryning. Jag kunde inte sova, så jag gick upp och berättade för dig om Gunnar – en flintskallig bankir på Hårbanken i staden Hålbanlån, vars dagar präglades av hårinlåning, perukregistret och dammiga björnar i peruk. En natt knackar en långhårig främling på bankens glasdörr: en hund med ögon som ser rakt in i själen. Och …
  continue reading
 
I kvällens avsnitt kliver jag rakt in i kulisserna av mitt eget liv – ett liv i teaterns skuggor och strålkastarljus. Jag minns, förlåter och kanske försonas med mina gamla demoner: Ferro, Dramaten, rovdjuren i foajén och alla de roller jag spelade – på och bakom scenen. Jag pratar om skam, ensamhet, att stå på knä inför någon som en gång nästan kr…
  continue reading
 
Jag började prata om Flingan. Du vet hur det är — han jamar, han vill in, han vill ut, han stryker sig och sedan vill han absolut inte bli klappad. Han är som ett fästingburet mysterium i pälsform. Och som vanligt väcker han i mig alla känslor som får mig att fundera över relation, ansvar, skuld, och… reklam. Ja, för mitt i kattmatskletet halkar ja…
  continue reading
 
Jag satt där i halvmörkret, betraktade rompa — robotdammsugaren alltså — när min blick föll på något som aldrig tidigare varit där: en pinnstol. En brun sak med svart sits, tyst som en viskning från förr. Och det visade sig att stolen hade något att säga. Något att berätta. Om sitt liv. Om Bodafors. Om blommiga hattar, piprök, rödbetsspill, barnafö…
  continue reading
 
Hej Somna. Det börjar i en vag undran om texten till “De sista ljuva åren”, och fortsätter i en resa som tar oss till muffiga monokler, trickspikar, barn i främmande land (eller inte), prismor, fallskärmssoldater och drömmar om att flyga i en pergola som aldrig blev vad den skulle. Jag bläddrar i Leksaksencyklopedin, ett uppslagsverk fullt av leksa…
  continue reading
 
Hej Somna. Jag hittade ett halmstrå i en gammal pappmugg på mitt gamla kontor. Det såg ut som ett förskräckt utropstecken. Jag plockade upp det. Och det sa hej. Sen berättade det om en äng, om vinden, om ett liv bland andra strån, om en resa i en låda, om en fest som jag inte minns men som kanske hände. Och jag berättade tillbaka. Om Blixbo, och Hö…
  continue reading
 
Hej Somna. I natt får jag besök i Äventyrsvargen – av ett skelett. Ett livräddande, lyssnande, tänkande skelett som jobbar som badvakt i Båstad hela sommaren. Det här är ett samtal om vad det innebär att vara levande, att sakna sömnen, att bada i benminnen, och att stå stilla i havet när världen sover. Vi pratar om sorg som eko, glädje utan muskler…
  continue reading
 
Jag bar grenar. Jag svettades. Jag stirrade surt på barn. Det hela började alltså med kroppsligt arbete och ett försök att undvika fästingar, men det ledde — som det ofta gör — till en inre färd bakåt i tiden, till uppväxtens våldskoreografier och känslokaruseller. Vi reser genom pojkslagsmål, ekorre-jakter, Gudsmål, sorgliga danslekar på skolgårda…
  continue reading
 
Jag har aldrig… Och så fortsätter det. En timme av jag-har-aldrig där det aldrig riktigt tar slut. Förutom då det gör det. Men innan dess hinner jag, Somna, bekänna mina fegheter, min längtan efter ljud, min icke-relation till rikedom, min oförmåga att förstå clowner på cirkus och varför månen lyser. Det handlar inte om att vinna eller förlora, hop…
  continue reading
 
Hej Somna. Du är i superposition nu. Inte bokstavligt kanske, men ändå. Du är både vaken och sömnig, både här och borta. Precis som verkligheten i det där dubbelspalt-experimentet som jag försöker förstå men mest bara förvånas över. Jag kastar stenar i vatten, drar paralleller till bananer, pratar om vågmönster, superposition, delayed choice, Leif …
  continue reading
 
Vecka efter vecka, månad efter månad, charter efter charter… och ändå är det som om allt bara pågår, utan slut i sikte. I det här avsnittet pratar jag med Karina Ljudbang. Hon har varit på en charterresa till ön Blek i landet Ria Foskidat (om det nu heter så). Hon berättar om sitt rum med fiskelinsgardiner, om den lilla poolen där Matsprit Poolsol …
  continue reading
 
Regnet kom aldrig. Istället steg en sol upp som ville något. Men ändå – doften. Den där doften. Petrichor. Sten och gudavätska. Somna, jag vet att du vet vad jag menar. Det här är ett avsnitt där regnet aldrig riktigt faller, men där allt ändå blir blött. Av längtan, av språk, av tystnad. Jag famlar efter ord och saboterar dem. Vi vänder och vrider…
  continue reading
 
Hej Somna. I det här avsnittet börjar vi i bilkö och slutar i Dalarna med en produktionslokal och ett tyst dragspel i handen. Jag pratar om att köra bil den långa vägen, att låtsas veta allt om trafiken, och om Buggles, VHS-band och Betty Davis ögon. Sedan glider vi, som vanligt, utan övergång, in i frihetens pris, Madonnas armklotter och vad jag s…
  continue reading
 
Hej Somna. Ikväll vänder vi och vrider vi på allt det där vi kallar känslor. Vad är de egentligen – elektriska impulser, gammal galla, kosmiska signaler? Kan de vägas, mätas, fångas i en burk och ställas på hyllan med etiketten “melankoli – skör vintage 1987”? Jag vet inte. Men jag pratar om det ändå. Om att inte veta, om att känna utan att fastna.…
  continue reading
 
Hej somna. I natt kastar vi oss huvudstupa in i en mysdeckare som inte vet om den vill vara kriminaldrama, arbetsmiljöskildring eller mjölkskumsfantasi. Det blir en berättelse om Penuella Karsk, ensam polis i en idyllisk by där ingen reagerar särskilt starkt på mord, poliser eller verklighet överhuvudtaget. Vi möter ett brokigt persongalleri: en pa…
  continue reading
 
Hej, Somna. I nattens sken och mörkrets sällskap återvänder vi till ett gammalt bekant hål – både bildligt och bokstavligt. Gwallath, den förra portvakten till sorkarnas besvikelse, kliver åter in i våra drömmar för att fortsätta sin berättelse. Vad händer efter att man har sett sin tro falla ihop som ett dåligt byggt pepparkakshus? Vart går man nä…
  continue reading
 
Hej Somna. Ibland gråter man i bilen till The Killers. Ibland vobblar löpbandet under någon som har bastant kroppshydda. Ibland känner man att världen är för mycket och för lite samtidigt. Men ibland – som just nu – händer det där andra: en berättelse börjar. I det här avsnittet kör jag bil, gråter till musik, tänker på känslor, kroppen och träning…
  continue reading
 
I kvällens avsnitt känner jag mig anonym, Somna. Har du någonsin upplevt den där plötsliga känslan av stopp när du snyter dig? Precis så känns min kreativitet idag—helt blockerad trots min längtan att skapa något spännande och betydelsefullt. Jag undrar varför tiden bara rör sig framåt, varför vi inte kan skicka meddelanden bakåt i tiden, och varfö…
  continue reading
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2025 | Integritetspolicy | Användarvillkor | | upphovsrätt
Lyssna på det här programmet medan du utforskar
Spela