Sveriges Radios matprogram som tittar djupt i grytorna. Ansvarig utgivare: Nina Glans
Från 2009. Alexandra Zazzi står med huvudet i grytorna och lagar så ”kylskåpsnära”, ekologiskt och klimatsmart som det bara går. Ansvarig utgivare: Cecilia Bodström
En finlandssvensk språkpodd där vi leker med och utforskar det svenska språket. Språket är så mycket mer än enbart språkriktighet. I den här serien diskuterar och debatterar vi frågor om bland annat dialekter, tvåspråkighet, översättningar, sociala koder, fackspråk, lånord och skällsord. Perspektivet är det finlandssvenska. Hur formas vårt språk och vår världsbild när vi lever inklämda mellan det finska och det rikssvenska? I studion sitter Jens Berg och språkexperten Jenny Sylvin. Ett nytt ...
M
Meny


1
Historien om aquafaba och hur du bakar perfekta veganska kakor
30:13
30:13
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:13
Kakors enda syfte är att vara dekadenta, lyxiga och goda, säger Karolina Tegelaar, bakboksförfattare, lärare och forskare. Hon har ägnat tio år åt att lyckas med vegansk bakning. Hon beskriver sig själv som kakperfektionist och accepterar inga tråkiga eller äckliga kakor. Men det har veganer fått göra i decennier. Ätit svampiga sockerkakor som påmi…
N
Näst sista ordet


1
Göran, Brexit och Kom-piss - Svenskfinlands roligaste namn på husdjur
27:19
27:19
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
27:19
Namnen på våra husdjur följer många andra trender i vårt språk. Namngivningen inspireras nu av bland annat kändisar och litteraturen.Jenny och Jens fick in cirka 500 svar på frågan: Vilket är det roligaste namnet du har hört på ett husdjur?Bland namnen syns till exempel trenderna att förmänskliga djurnamnen och att inspireras av det fornnordiska.Ib…
Jenny och Jens har i många avsnitt grubblat över frågan: Kan man bli finlandssvensk?De bestämde sig nu för att ta reda på svaret.De bjöd in Maïmouna Jagne-Soreau, som kom från Frankrike till Finland som 19-åring och blev blixtförälskad i Svenskfinland.De bjöd också in Harri Spolander, som tog tillbaka namnet Spolander i stället för den förfinskade …
Kålens långa och spännande historia. Och massor av tips på vad man kan laga med alla möjliga sorters kål. En återutsändning från januari 2019. Rödkål, grönkål, savojkål, kålrabbi, svartkål, blomkål, romanesco, brysselkål, vitkål, broccoli, rova, kålrot, kinakål, pak choi, mizuna, tatsoi, och raps och senapsfrön. Men fänkål och strandkål är inte kål…
N
Näst sista ordet


1
“Gumipittarna är särmä och pampeserna är motivemppare” - i Dragsvik frodas Svenskfinlands eget slangspråk
29:08
29:08
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
29:08
Vid Nylands brigad i Dragsvik blandas finlandssvenska dialekter med finska kommandotermer. Resultatet har blivit ett helt eget språk som kan låta obegripligt för en utomstående. Eller vad sägs om ord som mullibordell, bata och paminami?Men många miliord lever vidare också i det civila, till exempel pisiskrinnare, ludiskuffare och dagatäcke änvänds …
M
Meny


1
Kanel och kardemumma – så älskade att de nästan känns svenska
30:09
30:09
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:09
Var och hur de odlas. Myten om "äkta" kanel. Hur farligt är kanel? Och skillnader mellan olika kardemumma. - Det finns ingen äkta kanel, säger Branka Veljovic. Det råkar bara vara så att en kanel heter verum på latin. Branka är inköpare av kryddor på Santa Maria. I vanliga fall reser hon ut och träffar kryddodlare i världen nästan en gång i månaden…
N
Näst sista ordet


1
"Skriv talet enligt fiskmodellen" - vi ger dig receptet på ett lyckat tal
29:21
29:21
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
29:21
Hur skriver man ett riktigt bra tal? Och vad borde man undvika?Jenny och Jens tar dig i handen och hjälper dig med talet från start till mål. Till sin hjälp får de den erfarna talaren Martina Harms-Aalto och publiken, som har skickat in förslag på hur de skulle inleda ett tal.Bland förslagen på inledningar väljs en vinnare. Och utifrån det vinnande…
Varför fikar vi? Varför diskar vi annorlunda än danskar? Varför hänger vår köttkonsumtion ihop med grötkonsumtionen? Håkan Jönsson förklarar vilka vi är i maten. Håkan Jönsson är etnolog och matforskare vid Lunds universitet. En gång i tiden var han kock. Han har skrivit Svensk måltidskultur, en bok om svensk matkultur under de senaste 100 åren. Sv…
N
Näst sista ordet


1
"Bäst i test" och "30 procent renare" - sanningen bakom reklamspråket
28:20
28:20
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
28:20
Reklamspråket ska i ordets rätta bemärkelse vara säljande. Som potentiell kund ska din köplust väckas av ett kort budskap. Det handlar ofta om att skapa en idealbild av produkten men också om att signalera att det handlar om något unikt.Anders Nordenswan har ägnat en stor del av sitt liv åt att skriva reklamer. Hur ska man förhålla sig till ordleka…
M
Meny


1
Vad blir det egentligen för jul i år?
30:10
30:10
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:10
Max åtta personer vid julbordet. Inga stora släktmiddagar. Inställt julbord på krogen. Vilken sorts jul planeras det för i år? Hur känns det? Och blir det annan mat? - Lika mysig som vanligt. - Maxa myset! Mycket lyxig mat. - Det blir mindre stress. - Ingen lutfisk i år. Alla vi pratar med är överens om att det blir en annorlunda jul. Men inte själ…
N
Näst sista ordet


1
Karonka, rosoll och tjinuski - du pratar mera ryska än du trodde
29:15
29:15
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
29:15
I Helsingfors kan man ofta höra ord som safka, lafka, mesta och voda. Äldre finlandssvenskar använder också kanske ord som isvoschik och tscinovnik. På våra julbord finns ibland rosoll och eventuellt också tjinuski som efterrätt.Jenny och Jens rör sig på främmande mark. Ingendera av dem kan ryska. Därför bjöd de in Claudia Rybin, som har sina rötte…
M
Meny


1
Storskalig grisproduktion på ett schysst sätt – går det?
30:06
30:06
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:06
Ett jordbruk som är ett närapå slutet och självförsörjande ekosystem. Eget foder odlat med egen gödsel, som också ger den energi som gården behöver. Och 3500 grisar som får gå ut så mycket de vill. - Visionen är att den solenergi som kan lagras in via fotosyntesen på fälten ska räcka för att föda upp djuren, få den näring vi behöver till nästa års …
N
Näst sista ordet


1
"En sån sumprunkare!" - Vi lär dig svära mera kreativt
27:11
27:11
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
27:11
De flesta svordomar handlar om sex, religion och kroppens avfallsprodukter. När vi svär bryter vi medvetet mot normen som säger att vi inte ska svära. Vi svär ofta för att avreagera oss och också för att uttrycka en känsla.Jenny är Svenskfinlands Kapten Haddock. Hon svär som en borstbindare och hennes arsenal är stor. Men trots det vill Jens hjälpa…
M
Meny


1
Kokböcker att önska sig eller ge bort
30:12
30:12
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:12
Vi kollar in nya kokböcker. Läser och lagar. Inspirerande bakning, kinamat, ostron, mat från hela världen, jamaicanskt och enkelt asiatiskt. Böckerna som vi kollat närmare på: Veckans matsedel av Zeina Mourtada. Kinamat varje dag, och Vegetarisk kinamat varje dag av Jonas Cramby. Vildplockade ostron av Lotta Klemming. Rullrån och tankebrus av My Fe…
N
Näst sista ordet


1
"Kanon!" och "hur känns det nu" - hur skiljer sig det rikssvenska från det finlandssvenska?
28:39
28:39
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
28:39
Jättefint och fantastiskt, eller hur? I Sverige använder man generellt fler superlativer än i Finland. Vissa av oss trivs med det medan andra känner sig obekväma.I Sverige odlas också uttryck som "skaffa en hållbar lägesbild" och "orsak att vara självkritisk". Svenskar sägs dessutom söka konsensus men samtidigt är det offentliga debattklimatet ofta…
Så älskade, så efterlängtade. Och så många recept som utlovar den fulländade. Vi söker perfektionen. Och hittar några gemensamma tips. Nathalie Johansson driver bakbloggen Engodaresak där hon bakar klassiska verk med en modern twist. - Lussekatten ska smaka smör och saffran. Och den ska vara fluffig. Och lika bra när man värmer den i mikron efter a…
N
Näst sista ordet


1
En ska tänka efter vad man säger till hen - varför har vi svårt med det könsneutrala språket?
27:37
27:37
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
27:37
Varför tänker vi genast att en snickare är en man och att konståkare är kvinnor? Ofta styr ett stereotypiskt tänkande vårt språk. Vad tänker du när du hör "kvinnan på gatan" och "mannen på gatan"?De flesta har vid det här laget accepterat pronomenet hen, för att det är både könsneutralt och samtidigt praktiskt att använda. Men varför finns det inte…
Frön, som små hårddiskar fyllda med framtida skördar. Hur de tas fram, sparas och förstörs. Möt fröhandlaren sedan snart 40 år. Och möt författaren till en reportagebok om fröer i världen. Vi träffar Johnny Andreasson i Spekeröd i Bohuslän. Tillsammans med Barbro Adielsson har han handlat med fröer i snart 40 år. Ekologiska fröer som fungerar bra i…
N
Näst sista ordet


1
"Yksi kynttilä meni ylös" och "missä haluat pallit" - att leva med en dålig finska
28:57
28:57
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
28:57
När det händer vill vi oftast sjunka under jorden. Det kan hända när vi på finska säger mensbiljett i stället för månadsbiljett eller när vi vill säga armbrytning men av misstag säger onani. Varför skäms så många av oss finlandssvenskar för att vi inte talar en felfri finska? Och varför blir det värre att som enspråkig tala finska när tvåspråkiga f…
M
Meny


1
Risk för näringsbrist med proteinskiftet
30:12
30:12
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:12
Ständigt nya produkter i butikerna. Formbar färs, blödande vegetariska burgare och mjölklika drycker. Men det finns risk för näringsbrist om man går från den animaliska till den vegetariska världen. - Bara för att det är växtbaserat så är det inte automatiskt nyttigare, säger doktoranden Cecilia Meyer Labba, som forskar om proteinskiftet och hälsor…
N
Näst sista ordet


1
"Såm tå surt brindär" och "lurviga ben i spenaten" - vad säger de lokala talesätten om oss?
27:13
27:13
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
27:13
Vi kan dra till med ett lokalt talesätt när vi vill avdramatisera något eller när vi vill understryka lokala normer och seder. Ibland vill vi också lyfta vår egen by i förhållande till grannbyn, som till exempel med talesättet "I Kroombi är man så fiin och fönääm att man kallar gröite fö krääm."Talesätten föds ofta i stunden och de går i arv. Många…
M
Meny


1
Bakom kulisserna hos Tina och Benny
30:10
30:10
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:10
Tina Nordström och Benny Cederberg har jobbat ihop i tio år. Mat-Tina är ju bekant. Men vem är Benny? Och vad gör de när de jobbar? Vi besöker dem i arbetsköket utanför Helsingborg. Tina är frontfiguren som syns i tv och på kokböckernas omslag. Men Benny finns med där överallt i bakgrunden. Och syns ibland i böckerna och på sociala medier. I början…
N
Näst sista ordet


1
Kaljanyckel och sim-hå i stället för kapsylöppnare och bikini - så här lär sig barnen språk
27:00
27:00
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
27:00
Redan som småbarn har vi en individuell systematik när vi lär oss ett språk. Därför kan vi säga att "jag glidde på skidorna" och att knät borde vara en benbåge när det en gång finns en armbåge.Mycket handlar om gissningar som kompletteras med kreativa lösningar när man ännu inte kan grammatiken. Därför kan det bli "boken fick falla" i stället för "…
M
Meny


1
Vägen till ketchup – en resa i flera tusen år, på flera kontinenter
30:10
30:10
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:10
Ketchupens historia sträcker sig tusentals år tillbaka i historien och passerar Romarriket, Nordafrika, Kina, Vietnam, Indonesien, England, USA och Sverige. Det började med fermenterat fiskrens. Romarnas älskade sin smaksättningssås garum. Fisksåsen fanns också i Asien. Och utvecklades till sojasås, när fiskrenset ersattes med sojabönor. Engelsmänn…
N
Näst sista ordet


1
När yleisleikkuri blir universalläkare - hur kan översättningar gå så fel?
26:28
26:28
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
26:28
De flesta av oss skrattar gott när pikkuleipiä översätts till småbröder i butikshyllan. Men de flesta av oss börjar redan ha lätt att hålla oss för skratt när koulukyydit i officiella sammanhang översätts till skolskjutningar. Och när ett sjukhus väljer att skriva "näytteenotto - samma på svenska" så blir många av oss ordentligt upprörda.Varför är …
Vi kan inte motstå fett, salt, sött och krispigt. Våra hjärnor är programmerade för mänskligt liv för fyrtiotusen år sedan. Men det går att lära sig att hantera. - Vi människor är programmerade för att snabbt reproducera oss, inte för att leva länge, säger Sara Ask. Sara är dietist och jobbar numera med att skriva och föreläsa om mat. Hon har gjort…
N
Näst sista ordet


1
”Bollen är rund” och ”de tre bildar en kvadrat på mittfältet" - vad gör sportspråket speciellt?
30:11
30:11
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:11
I en match eller tävling upprepas samma saker ofta. Det skjuts, görs mål och räddas otaliga gånger. När kommentatorer vill variera sitt språk tar de ofta till metaforer.Sport blir därför ofta omskrivet till ett krig med segervapen, strateger och anfall. Sport blir därför också en resa med finalbiljetter, transportsträckor och spelare som visar väge…
M
Meny


1
Fermentation del 3: Slemmig natto, kaffebönor och oliver
30:10
30:10
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:10
Vi fermenterar bönor till slemmig natto. Förklarar hur kaffe fermenteras och allt mer närmar sig vinvärlden. Berättar om fermentering av oliver. Och varnar för minskad mångfald också i mikroorganismerna. I Norden har vi torkat våra ärtor och bönor för att konservera dem. I Asien finns många andra metoder, man gör miso, tempe eller natto. Natto är f…
N
Näst sista ordet


1
“Bara gamla gubbar heter Gunnar” - varifrån kommer våra förnamn och hur ser framtidens namn ut?
29:15
29:15
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
29:15
Våra förnamn blir en stor del av oss, trots att vi själva inte kan påverka dem. Våra föräldrar vill oftast väl, men ibland blir det fel. Jens och Jenny konstaterar att deras namn nu är helt ute på 2000-talet. I stället är det sagor, serier och kändisar som inspirerar till namngivningen. Jenny tar fram kristallkulan och spår vilka namn som kommer at…
Sverige hör till de mykofoba länderna, de som är skeptiska till svamp. Svampfantasten Elle Nikishkova, med rötter i svampälskande Ukraina, får oss att se på skogen med andra ögon. Det finns länder som älskar svamp och länder som hatar svamp, så kallade mykofila och mykofoba länder. Österut, i Asien och de slaviska länderna, har man en lång traditio…
N
Näst sista ordet


1
Nykterhetsgränden, Bättringsvägen och Kattpiskargränden - vi nominerar Svenskfinlands roligaste gatunamn
27:36
27:36
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
27:36
Att ringa till rörmokaren och meddela om läckage vid Stjärtgränden eller att ringa till sömmerskan från Byxknappen kan innebära ofrivillig komik. Varifrån kommer alla våra gatunamn och varför blir det ibland så fel?Jens Berg och Jenny Sylvin rör sig på lustiga gator och i skumma gränder. Till sin hjälp får de namnvårdaren Maria Vidberg som berättar…
Fermentering att laga mat med mikroorganismer som bakterier, jäst och svamp. Del 2 av 3. Bra att börja med: en chilisås. Många chilisåser, till exempel tabasco och sriracha är mjölksyrade. Ofta är de också pastöriserade för att inte mikrolivet ska fortsätta att fermentera och för att såserna ska kunna stå i rumstemperatur i mataffären. Sås är en br…
N
Näst sista ordet


1
När morfar skickar auberginer och nysande gubbar - emojier som orsakar missförstånd
27:16
27:16
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
27:16
De flesta av oss pyntar i dag våra meddelanden med smilisar och emojier. Är det numera ett tryck på oss att använda dem? Uppfattas vi som torrbollar om vi enbart använder text i våra meddelanden?Smyger sig emojierna också in i formella sammanhang? Hur skulle vi reagera om Skatteverket började krydda sina besked med bilder på sedelbuntar och en tumm…
M
Meny


1
Fermentering - matlagning med de osynliga små
30:07
30:07
Spela senare
Spela senare
Listor
Gilla
Gillad
30:07
Fermentering att laga mat med mikroorganismer som bakterier, jäst och mögel. Del 1 av 3. Vi letar myror och vildjäst i skogen. Och kollar in myrmiso och bubblande drycker. I tre program kommer Meny att prata och uppleva fermentering tillsammans Nina Mong, som älskar naturen och fermentering. I hennes kylskåp finns mängder av burkar med fermenterat …