Rädd för spindlar? Det är en av de vanligaste fobierna som enkelt kan behandlas bort med en tre timmar lång session. Men många drar sig för att söka hjälp då behandlingen innefattar nära kontakt med spindlar. Hör forskaren Philip Lindner berätta om spindelfobi och hur virtual reality-teknik kan användas för hjälpen ska nå fler.…

I höstas kom nyheten att förekomsten av hudcancer minskar bland yngre i Sverige. På senare år har diagnosticeringen och behandlingen av melanom förbättrats mycket, men det finns väldigt goda skäl att hålla koll på sina hudförändringar ändå. Hör docent Hildur Helgadottir berätta om det aktuella forskningsläget. Sola inte, är hennes bästa tips.…

Fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men bör man träna på olika sätt beroende på hur gammal man är? Egentligen inte, menar professor emeritus Håkan Westerblad. Ålder kan visserligen göra att skaderisken ökar och behovet av återhämtning blir större men i övrigt finns inga skäl att träna annorlunda för att du blivit äldre förutsatt att du är frisk. Bo…

Vad visar en gånganalys och vad kan vi använda den till? I detta avsnitt samtalar Wim Grooten (docent, fysioterapeut) med Andreas Wallin (medicine doktor, fysioterapeut) om gånganalys ur ett biopsykosocialt perspektiv: biomekaniska, psykologiska och sociala aspekter av den mänskliga gången. Andreas har arbetat kliniskt inom neurologisk rehabiliteri…

Urinvägsinfektion drabbar fler kvinnor än män, och det tydligaste symtomet är att det gör ont när man kissar. Det beror på att bakterier tagit sig upp genom urinröret. Hör professor emerita Annelie Brauner berätta om hur urinvägsinfektion kan undvikas och behandlas.

ARFID är en förhållandevis ny diagnos inom ätstörningar. Den kännetecknas av ett extremt begränsat ätande utan att det är kopplat till kroppsmissnöje. Samvariation med adhd och autism är stor. Forskaren Lisa Dinkler berättar mer i veckans lyssnarfrågeavsnitt.

För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos.

Vilka konsekvenser kan daglig användning av sömnmediciner under flera år få? Det undrade en lyssnare. De långsiktiga effekterna är svårstuderade, menar forskaren Joar Guterstam, men bland annat på grund av risk för beroende rekommenderar man idag istället kognitiv beteendeterapi vid sömnbesvär.

Mateja Fritz, specialistfysioterapeut, berättar för Wim vad fysioterapeuter och teamet kring patienten kan göra för de upp till 90.000 patienter som årligen drabbas av frakturer på grund av folksjukdomen osteoporos. Ni får höra om det förebyggande arbetet, anamnesen, behandlingen, forskningsläget mm. Mateja var nyligen med i Nyhetsmorgon på TV4 där…

Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök.…

Stamceller har en särskild förmåga att skapa många exakta kopior av sig själva som i sin tur kan utvecklas till mer specialiserade celler. Hur kan stamceller från embryot, så kallade embryonala stamceller, användas för att hjälpa människor som är i behov av ny vävnad eller nya celler? Det undrade en lyssnare. Forskaren Fredrik Lanner ger svar och b…

Vi behöver alla få i oss vitaminer för att hålla oss friska, men precis som med det mesta kan det finnas risker med att få i sig för mycket. Hör professor Martin Bergö berätta om när kosttillskott kan vara nödvändiga, när de är onödiga, och i vilka situationer de rent av kan innebära hälsorisker.

Runt en av 30 personer har en snedroterad ryggrad, så kallad skolios. Men de flesta har inga besvär och bara cirka tio procent behöver behandling. Hur utvecklas skolios med åren och hur påverkas den av träning? Det undrade en lyssnare, professor Paul Gerdhem ger svar.

Upp till 70 procent av alla strokepatienter riskerar drabbas av hjärntrötthet, eller fatigue, som en konsekvens av stroken. Det är en trötthet som inte kan vilas bort och som inte syns men som kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Forskarna Alison Godbolt och Marika Möller berättar om begreppet fatigue, möjliga orsaker och vad som kan göras för a…

Elisabeth Svanfeldt, friskvårdsspecialist med en kandidatexamen i psykologi har sedan början av 90-talet arbetat med friskvård i arbetslivet. I månadens avsnitt samtalar hon med Wim kring hur resan varit fram till idag, då hon arbetar på Hälsohubben med hälsopromotion på KI.Av fysionsager

Det är väl känt att celler från fostret kan föras över och bli kvar i mamman. Men hur påverkar dessa celler mamman? Det undrade en lyssnare, docent Cecilia Götherström berättar om kunskapsläget kring mikrochimerism, som fenomenet kallas.

Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi vet idag om sjukdomen.

Värmeböljor kan vara en hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom men hur är det med plötslig kyla? Det undrade en lyssnare. Professor Stefan Agewall ger svar med hänvisning till en aktuell studie som visade att plötsliga köldknäppar ökar risken för hjärtinfarkt.

Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning.

I dagens Fysion säger möter vi Christopher Rahm och Erik Tönnes som tillsammans skrev ett examensarbete om rishinksträning som är en udda men i vissa sporter populär metod för att träna upp handens och handledens styrka. Vi får vara med när Wim testar ett 6 minuters pass rishinksträning. Programmet är tillgängligt på Youtube medan uppsatsen finns a…

De hälsomässiga konsekvenserna av storbranden i Kalifornien är ännu svåra att överblicka. Förutom den akuta brandfaran påverkas både luft och mark en tid framöver, dessutom kan många drabbas av psykiska besvär. Professor Tom Bellander och docent Mattias Öberg berättar vad forskningen vet.

Hjärnskador som sker innan hjärnan är färdigutvecklad kan ge upphov till cerebral pares, cp. Hos vissa med cp går det inte att upptäcka något med blotta ögat, andra kan ha behov av till exempel rullstol. Diagnosen innebär också kognitiv påverkan hos cirka hälften av de drabbade. Forskaren Kristina Tedroff har i många år arbetat med rehabilitering a…

Många som tränar på gym tar kreatin. Men vem har egentligen nytta av detta tillskott och kan det vara skadligt? Det undrade en lyssnare, professor emeritus Håkan Westerblad ger svar.

Snart förväntas ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom att godkännas i EU. Men hur mycket är vi i Sverige beredda att betala för att få tillgång till läkemedlet? Linus Jönsson är professor i hälsoekonomi och förklarar hur man kan räkna på hälsa och hur vi med hjälp av siffrorna kan se till att få så mycket hälsa som mö…

I månadens avsnitt pratar Wim med Hannes Brunner som är fysioterapeut och arbetar på ”Utveckling migration och hälsa” i Region Skåne. Hannes berättar om ett vårdprogram för stöd och vård efter tortyr och hur fysioterapeuter kan möta och lotsa dessa svårt skadade patienter tillbaka till en fungerade vardag. Vårdprogrammet finns att ladda ner från Re…

Risken för alkoholism är större om en nära släkting lider av det. Är det speciella gener man ärver eller kan det ha med miljö att göra också? Det undrade en lyssnare, professor Johan Frank ger svar.

Det talas ofta om att vi har förstört vårt uppmärksamhetsspann med allt scrollande på snabba klipp i sociala medier, men vad säger egentligen forskningen? Sissela Bergman Nutley har bland annat forskat på ungas användande av sociala medier och besvarar veckans lyssnarfråga.

Screening för humant papillomvirus är tillsammans med cellprovtagning och vaccin viktiga pusselbitar i arbetet med att utrota livmoderhalscancer. Men en del kvinnor hoppar över screeningen. Vad finns det för skäl till detta? Det undrade en lyssnare, forskaren Karin Sundström redogör för vad vetenskapen visar i frågan.…

För många har arbetslivet förändrats i grunden de senaste 20-30 åren i takt med digitaliseringen. Under covid 19-pandemins mest akuta fas var det också många som lärde sig att det faktiskt går utmärkt att jobba på distans. Men vilka konsekvenser får det här för hälsan? Hör arbetslivsforskaren, och jobbpendlaren, Kristina Palm berätta om vad vetensk…

Sara Vive, specialistfysioterapeut inom neurologi, PhD och verksamhetschef på Neurocampus Rehab på Sophiahemmet i Stockholm, berättar om hur det är att arbeta som neurospecialist i öppenvård. Sara berättar om varför hon bjöd in Regionspolitiker till verksamheten, om utmaningar i Vårdvalet och lite om sitt avhandlingsarbete om intensivträning i beri…

Psykedeliska substanser undersöks som behandling mot depression. Men kan de även fungera vid utmattningssyndrom? Det undrade en lyssnare, forskaren Mikael Tiger berättar vad vi vet idag.

Det var under 1960-talet som dopning bland elitidrottare började få uppmärksamhet, och flera skandaler har därefter avslöjats där idrottare på världsnivå beslagits med att ha tagit illegala preparat för att förbättra sina prestationer. Men det är inte bara bland eliten det förekommer, både bland kroppsbyggare och motionärer, exempelvis, förekommer …

I somras kom larm om att ultraprocessad mat kopplas till ökad risk för demens. Men vad är egentligen ultraprocessad mat, och hur oroad ska man vara över vilken mat man stoppar i sig? Nutritionisten och forskaren Emma Patterson svarar på veckans lyssnarfråga.

Hiv-viruset identifierades för över 40 år sedan och snart kunde man koppla ihop det med den dödliga sjukdomen aids. Globalt lever 40 miljoner med hiv men tack vare forskning så finns idag effektiva läkemedel som kan hålla viruset i schack. Professor Anders Sönnerborg har varit med på hela resan från upptäckt till kontroll.…

Eva Rasmussen Barr, docent, beskriver hur ett nytt stratifieringsinstrument – Start Muscululoskeletal – är uppbyggt och hur man kan använda det i primärvården för att undersöka prognos för tillfrisknande hos personer med muskuloskeletala besvär. Hon ska leda ett framtida doktorandprojekt att fortsätta undersöka instrumentet för framtida implementer…

Veckans lyssnarfråga kommer från en person som drabbats av polyneuropati, ett vanligt tillstånd som innebär smärta och känselbortfall i fötterna, ofta som en följd av andra diagnoser, exempelvis MS. Anders Svenningsson är neurolog, professor och överläkare och vet mer om forskningsläget kring tillståndet.…

Framfall är ett tillstånd som kan vara mycket besvärligt och är mycket vanligt bland kvinnor som fött vaginalt. Gynekologen och forskaren Emilia Rotstein berättar här vad det är som händer, hur man kan förebygga och behandla framfall.

Veckans lyssnarfråga kommer från en kvinna som nyligen fått diagnosen ledgångsreumatism och som också lider av klimakteriebesvär. Hon undrar nu om det är okej att ta hormonpreparat mot dessa utan att de reumatiska besvären blir värre. Svarar gör professor Angelica Lindén Hirschberg.

För att ett sår ska läka så bra som möjligt finns olika knep men de varierar beroende på sårtyp. Forskaren Sergiu Catrina berättar vad du kan tänka på och om varför personer med diabetes oftare drabbas av svårläkta sår. Och nej, du ska helst inte pilla på sårskorpan!

Veckans lyssnarfråga handlar om risken för att få diabetes för en 92-åring som gillar att äta något sött till kaffet, och besvaras av professor Kerstin Brismar. I avsnittet avhandlas också det aktuella Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Ann Essner, medicine doktor i djurfysioterapi berättar om sitt kliniska arbete som fysioterapeut och sin forskning. Hur skiljer djurfysioterapi sig från humanfysioterapi?Av fysionsager

Professor Ylva Trolle Lagerros har ägnat hela sin karriär åt forskning om, och behandling av, personer med svår övervikt, obesitas. De nya läkemedlen har inneburit en revolution, men än så länge är de dyra för obesitaspatienterna och täcker inte behoven. Och de ökar – aldrig förr har så många svenskar varit överviktiga.…

När man mår dåligt psykiskt kan man bli sämre på att exempelvis motionera, äta nyttigt eller söka vård för fysiska besvär i tid. Detta och andra faktorer kan bidra till att personer som upplever olika former av psykisk ohälsa också får en sämre fysisk hälsa och har en ökad risk för andra sjukdomar. Professor Unnur Valdimarsdottir berättar mer om hu…

Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till.…

Åderbråck i benens vener orsakas av att klaffarna i blodkärlen fungerar dåligt. Fenomenet är vanligt men de flesta har inga besvär. Några få drabbas av allvarligare biverkningar med svårläkta sår i huden och då kan operation ibland vara nödvändig. Hör docent och överläkare Joy Roy, som framförallt forskar om pulsåderbråck, berätta mer.…

Emma Nylén, fysioterapeut, specialist och magister får besök av Wim Grooten på Habiliteringscenter Haninge. Samtalet handlar om habilitering i stort, fysioterapeutens roll och varför det fortfarande är roligt efter snart 15 år! Kanske Wim har lärt sig några nya bokstavskombinationer också...Av fysionsager

Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Symtom som extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma förekommer, och vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer. Men det finns hopp. Just nu pågår en läkem…

När det första fallet av den nya varianten av mpox dök upp i Sverige blev nyheten stor medialt, men frågan är hur orolig man behöver vara i den här delen av världen. Forskaren Helena Hervius Askling var en av experterna som syntes och hördes, både under covid-pandemin och i samband med mpox-bevakningen. Hon tonar ner allvaret för oss här i Sverige …

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sju…

De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om fler av oss kunde äta lite mer klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen k…