Jakob Forssmed (KD) om fotbollskaoset: ”Det fungerar inte att ha det på det här sättet”

Ekots lördagsintervju

Player FM - Internet Radio Done Right

15 subscribers

Lagt till three år sedan

Innehåll tillhandahållet av Ekots lördagsintervju and Sveriges Radio. Allt poddinnehåll inklusive avsnitt, grafik och podcastbeskrivningar laddas upp och tillhandahålls direkt av Ekots lördagsintervju and Sveriges Radio eller deras podcastplattformspartner. Om du tror att någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk utan din tillåtelse kan du följa processen som beskrivs här https://sv.player.fm/legal.

Now On Netflix

1
Pulse | Love On The Spectrum, Season 3 | Million Dollar Secret 20:31

för 8 dagar sedan20:31

Spela Senare

Listor

Gilla

Gillad

20:31

Ari Romero & Cole Delbyck share everything you need to know before diving into the dramatic new hospital series, Pulse . Then onto Season 3 of Love On The Spectrum , where we pick up with favorites from past seasons and some new faces, too. Finally, we get the latest from the high stakes competition series, Million Dollar Secret . Follow Netflix Podcasts for more and read about the titles from today’s episode exclusively on Tudum.com .…

för ungefär ett år sedan 35:08

MP3•Episod hem

Socialminister Jakob Forssmed om varför fotbollsklubbarna måste ändra sin kultur, om hur han vill förbättra ungas hälsa och om kritiken mot en av KD:s favoritreformer fritidskortet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra helgen avbröts Allsvenskans stockholmsderby mellan Hammarby och Djurgården efter att djurgårdssupportrar kastat in bengaliska eldar och bangers på planen. Polisen avbröt matchen som fick spelas färdigt dagen därpå – utan publik. Polisens beslut kritiserades av båda ledare från båda klubbarna.

Social- och idrottsminister Jakob Forssmed säger i Ekots lördagsintervju att klubbarna behöver förändra sin kultur: ”Jag menar att det varit för många som slätar över, bagatelliserar, inte riktar kritiken där den hör hemma.”

Idrottsministern anser också att fotbollsklubbarna måste bli bättre på att stoppa kända våldsverkare och förhindra att pyroteknik överhuvudtaget kommer in på arenorna:

-De säger ofta att rättsvårdande myndigheter måste ha fler tillträdesförbud - samtidigt har de själva möjlighet att stänga av supportrar. Klubbarna gör väldigt olika och jag tycker att de borde ha ett mer gemensamt förhållningssätt så att de själva portar fler som inte sköter sig, säger Jakob Forssmed.

Idrottsministern tycker också att klubbarna själva behöver bli bättre på att stoppa att pyroteknik överhuvudet kommer i in på arenorna. Regeringen utreder nu bland annat ökade möjligheter för arrangörerna att använda kameraövervakning - och skärpta straff för de som stör ordningen på matcherna.

Tung kritik mot fritidskort

Regeringen har föreslagit att föräldrar till barn mellan åtta och 16 år ska kunna få fem hundra kronor per år i bidrag till idrotts- eller kulturaktiviteter. Familjer som får bostadsbidrag ska kunna få två tusen kronor per år. Reformen ska införas nästa höst.

Men många av remissinstanserna har riktat tung kritik mot förslaget, bland annat för att nära en tredjedel av pengarna i satsningen kommer att gå till administration. Den allvarligaste kritiken, från bland andra från Brottsförebyggande rådet, handlar om att pengar riskerar att hamna i fickorna på kriminella eftersom de föreningar som ska kunna ta emot pengar från satsningen inte kommer att kontrolleras i tillräcklig mån.

Försäkringskassan påpekar i sitt remissvar att ”den föreslagna konstruktionen inte kan säkerställa att det inte kommer att ske missbruk eller göras felaktiga utbetalningar”. Men Jakob Forssmed håller inte med.

”Alla föreningar i Sverige som kommer att få bidrag framöver kommer att behöva leva upp till demokrativillkor och de kommer att granskas av respektive bidragsutbetalande myndighet, det kommer att finnas en särskild stödfunktions hos Centrum mot våldsbejakande extremism för att säkerställa att man inte betalar ut pengar till den typen av organisationer.”, säger Jakob Forssmed.

Gäst: Jakob Forssmed (KD), social- och idrottsminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 25 oktober 2024.

500 episoder

#Samhällen #Ekots Lördagsintervju #Sveriges Radios

Jakob Forssmed (KD) om fotbollskaoset: ”Det fungerar inte att ha det på det här sättet”

Ekots lördagsintervju

15 subscribers

published för ungefär ett år sedan

Dela

MP3•Episod hem

Socialminister Jakob Forssmed om varför fotbollsklubbarna måste ändra sin kultur, om hur han vill förbättra ungas hälsa och om kritiken mot en av KD:s favoritreformer fritidskortet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idrottsministern anser också att fotbollsklubbarna måste bli bättre på att stoppa kända våldsverkare och förhindra att pyroteknik överhuvudtaget kommer in på arenorna:

Tung kritik mot fritidskort

Intervjun spelades in fredag den 25 oktober 2024.

500 episoder

#Samhällen #Ekots Lördagsintervju #Sveriges Radios

Alla avsnitt

Ekots lördagsintervju

1
Göran Mårtensson, FMV: Försvarsindustrin måste öka sin produktionskapacitet 35:04

för 6 dagar sedan35:04

35:04

Chefen för Försvarets materielverk om hur de ska hinna rusta upp svenskt försvar i tid, om försenade ubåtar och om beroendet av amerikanska vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarets materielverks uppdrag är att rusta upp det svenska försvaret så att Sverige ska kunna försvara sitt territorium och fungera som Nato-allierad – och att leverera militärt stöd till Ukraina. Göran Mårtensson har varit generaldirektör sedan 2016. Under den perioden har anslagen till Försvarsmakten och FMV ökat år för år, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellan 2021 och 2024 tredubblade FMV sina beställningar, från 18 till 68 miljarder kronor. Men samtidigt som beställningarna ökat så har andelen materiel som levereras enligt plan minskat. 2022 låg leveransindex på 97 procent, förra året 73 procent, enligt FMV:s årsredovisning , något som Officerstidningen rapporterat om. Göran Mårtensson säger att den främsta orsaken till förseningarna är att försvarsindustrins produktionskapacitet är för låg. Ett sätt att få industrin att våga skala upp produktionen snabbare än de redan gör är att staten går in med olika former av ekonomiskt stöd. ”Exempelvis, om det inte är tillräckligt med att lägga större och längre beställningar så kan det ju vara att ge garantier för en viss produktion under en viss tid. Det kan ju också vara att gå in och göra investeringar i maskiner i tillverkningsindustrin. Och det kan ju också vara statligt ägande. Men det är som jag sa, det är ju en politisk fråga att ta ställning till.”, säger Göran Mårtensson. Andra länder i Europa har större åtaganden i försvarsindustrin genom exempelvis direkt statligt ägande, påpekar FMV i sitt senaste budgetunderlaget till regeringen. Fyra brigader till 2030 Enligt det senaste försvarsbeslutet ska Sverige ha fyra brigader till 2030. Frågan är om allt materiel kommer hinna vara på plats på bara fem år. ”Jag bedömer att den organisationsbestämmande materielen kommer att vara på plats för de fyra brigaderna.”, säger Göran Mårtensson. Enligt uppgifter till Ekots lördagsintervju kommer det bland annat att vara svårt att hinna få fram ledningssystem till brigaden i Skåne. ”Det finns ju en plan nu på hela ledningssystemet, implementering, och den pågår ju redan nu. Sen finns det ju alltid, det kan uppstå störningar i leveranser, och det får man ju hantera under resans gång. Men det är inte så att de kommer att stå utan ledningssystem. De har ju redan ledningssystem idag, utan det vi gör nu är ju byta ut och förbättra det.”, säger Göran Mårtensson. Beroende av amerikanska vapen Europa och Sverige är idag starkt sammanflätade med amerikansk försvarsindustri, runt hälften av alla komponenter i ett JAS-plan kommer från USA. Nyligen aviserade EU-kommissionen ett EU-länderna bör köpa mer försvarsmateriel inom unionen och öka vår autonomi på området. Donald Trumps närmande till Ryssland har skapat osäkerhet om USA:s säkerhetspolitiska inriktning och väckt oro kring Sveriges beroende av amerikanska vapen. Göran Mårtensson säger att samarbetet än så länge fungerar väl. ”Vi har med USA historisk och lång tid tillbaka ett väldigt gott samarbete. Och de har försett Sverige med teknologi och teknik under hela kalla kriget och även fram till idag. Och de relationerna vi har haft har varit mycket bra. Och de har levererat, även under förra Trump-administrationen, så hade vi inga störningar kopplat till de avtalen som vi har. Och man ska också komma ihåg att det här är ju ett ömsesidigt åtagande. De köper ju också försvarsmateriel från Sverige. Det har fungerat mycket bra så här långt och jag hoppas att det ska göra det framgent också.” Men det är ingenting som ni förändrar i er relation till USA och era utbyten? ”Vi har inte gjort det så här långt. Och sen då får ju framtiden utvisa om det skulle utvecklas på ett annat sätt. Då får vi ta ställning till det då. Men relationerna som vi har med USA när det gäller materielsamarbetena har fungerat mycket bra. Och de har levererat.”, säger Göran Mårtensson. Gäst: Göran Mårtensson , generaldirektör Försvarets materielverk, FMV Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Claes Aronsson , programledare för SR-podden Gräns Teknik: Maria Stillberg Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 4 april kl 10.…

Ekots lördagsintervju

1
Jessica Rosencrantz (M): Inget motsatsförhållande mellan upprustning och klimat 34:51

för 13 dagar sedan34:51

34:51

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina: ”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz. Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier? ”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz. Försvar och konkurrenskraft vs klimat? På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning ? ”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz. På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden. Lättade klimatkrav En del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven: ”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk” Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år. ”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz. Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-minister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Ci Holmgren Teknik: Mikael Sarabi Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Thomas Nilsson, Must: Ett anfall mot Sverige kan inte uteslutas 34:52

för 20 dagar sedan34:52

34:52

Chefen för Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Thomas Nilsson, om det militära hotet mot Sverige, om Natos artikel 5 och om att dela underrättelser med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump har skapat stor osäkerhet bland sina allierade i Nato genom att börja samtala först med Putin och sedan med Zelenskyj om fred i Ukraina, genom att rösta med Ryssland i FN och genom att säga att USA inte kommer att försvara allierade som lägger för lite pengar på försvaret. Musts senaste årsöversikt om Sveriges säkerhetsläge presenterades i februari men skrevs innan Donald Trump svors in som president och överbefälhavare i USA. Där ingår därför inte de förändringar av säkerhetsläget som den nya amerikanska administrationen skapat. Den danska underrättelsetjänsten offentliggjorde nyligen en uppdaterad analys av hotet från Ryssland där de värderar hur Ryssland kan agera om kriget i Ukraina tar slut och om Ryssland tror att USA inte kommer att försvara sina allierade i Europa enligt Natos artikel 5 , dvs principen om en för alla, alla för en. Slutsatsen i den danska rapporten är att Ryssland skulle vara redo att attackera ett Östersjöland om två år och redo att starta ett storskaligt krig i Europa om fem år. Musts chef Thomas Nilsson säger att en potentiell storskalig invasion ligger minst fem år bort, men att Ryssland skulle kunna anfalla tidigare än så, om de har militär förmåga och intention och om det råder osäkerhet om ifall Natos artikel 5 gäller. ”Det finns olika bedömningar, det är svårt att lägga en precis tidsplan. Men jag skulle säga att om två till fem år, om man har viljan, intentionen, skulle kunna ställa till med en hel del elände.”, säger Thomas Nilsson. Vad är det eländet? Vad är ditt scenario, vad är det det du ser framför dig? ”På två till fem år så är det kanske svårt att se den här gamla traditionella bilden som kanske många av oss har på näthinnan, en fullständig militär invasion, storskaligt krig, ungefär som vi har sett i Ukraina. Det kanske man inte har. Men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner. Påverka länders funktionalitet. Och det i slutändan om inte Natos kollektiva försvarstanke artikel 5 fungerar. Då faller ju lite hela den säkerhetsordning som vi har i och med att Nato är i Europa. Och då skulle det kunna vara attacker riktade direkt mot Sverige också? Och svensk territorium? ”Ja, det räcker som jag brukar säga att ta fram och titta på kartan så ser man ju hur området ser ut. Vi har Östersjöområdet, vi har Sverige och Finland. Vi har ryska resurser i Sankt Petersburgs-området, i Kaliningrad. Så det är ju klart att det kan vi inte utesluta. Vi ligger ju i det ryska närområdet.” Och var är man mest orolig i Sverige att ett sådant angrepp skulle kunna inträffa? Är det på Gotland? ”Vi har ju en försvarsplanering, en operativ planering som vi nu harmoniserar fullt ut med Natos planering, för sitt kollektiv att försvara, att kunna försvara Natos territorium. Och det finns ju en del områden som vi har lyft innan som naturligtvis är strategiska. Gotland som du själv nämner är ett sådant, men det finns även Nordkalotten. Det finns Västkusten, Göteborgs betydelse. Vi har Östersjöinloppen, men det finns flera delar som skulle kunna vara intressant om man funderar på ett sådant företag.”, säger Thomas Nilsson. Litar på artikel 5 Thomas Nilsson säger att det inte finns några tecken på att Natos artikel 5 inte skulle gälla, trots att Donald Trump flera gånger pratat om att inte försvara allierade. ”Nej, artikel 5 gäller i högsta grad. Det finns ju inga tecken, någonting, inte som jag har uppfattat, att man ifrågasätter artikel 5. Det är ju en av grundbultarna i Nato och Natos kollektiva försvarstanke. Så den gäller i högsta grad. Men tanken är ju att den kan naturligtvis tänkas utmanas av Ryssland om man tycker att väst är försvagat, splittrat, inte har uppnått den försvarsförmågan som är berättigad. Då är det ju klart att i Rysslands strategiska konflikt så skulle man naturligtvis kunna överväga den tanken. Men det är ju det som vi nu gör allt för att man inte ska komma fram till att man ska testa artikel 5.”, säger Thomas Nilsson. Thomas Nilsson har varit chef för Must sedan 1 maj 2023. Gäst: Thomas Nilsson, chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mats Eriksson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 21 mars kl 10.10.…

Ekots lördagsintervju

1
Lorents Burman (S) om Northvolts konkurs: ”Ett mardrömsbesked” 35:03

för 27 dagar sedan35:03

35:03

Skellefteås kommunalråd om konkursen, kommunens satsningar på Northvolt och om varför han tycker att staten ska gå in med pengar för att rädda fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lorents Burman (S) är kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. Under det senaste decenniet har han jobbat för Northvolts etablering i kommunen. Veckans konkursbesked var ett hårt slag: ”Det är klart att det är ett mardrömsbesked. Det är 3 000 personer som jobbar direkt i fabriksanläggningen och för dem är det förstås en stor oro och förtvivlan vad det kommer att innebära.”, säger Lorents Burman. Enligt en rapport som Region Västerbotten beställt visar att en konkurs kan innebära fem procent minskade skatteintäkter de kommande åren. Lorents Burman hoppas att en eller flera nya ägare nu stiger fram och köper fabriken, så att verksamheten kan fortsätta. Han säger att det finns flera stora intressenter som vill ta över batteriproduktionen i Skellefteå. Men de förra ägarna lyckades ju inte få till produktionen i den skala som krävdes. Vad talar för att nya ägare skulle lyckas? ”Jag tror man kan dra många lärdomar under de här åren, åtta år senare finns det en mycket större kompetens i Europa och i Sverige hur den här typen av ny produktionsteknik ska gå till. Det är väl ofta så att när det sker sådana här stora skiftbyten i industripolitik, det är en ny hundraårig industriera som skapas nu i Europa, så har man lärt sig mycket.” För att nya ägare ska kunna driva vidare fabriken krävs att personalen stannar kvar i Skellefteå. Många har kommit från länder utanför EU, de måste lämna landet inom tre månader om de inte fått en ny anställning. Lorents Burman tycker att regeringen och staten, dels ska göra ett undantag på reglerna, och dels ska hjälpa till för att snabbt få nya ägare på plats: ”Om den svenska regeringen är delaktig i samtalen med de här finansiärerna och de ny ägarkonstellationerna så stärker ju det också tron på att man ska våga satsa vidare på batterifabrik i uppe i Skellefteå för Sveriges skulle och Europas skull.” Staten måste också ge nya ekonomiska stöd och finansiella garantier, enligt Burman: ”Det kan vara direkta medel från regeringen”, säger Lorents Burman. Northvolt valde att etablera sig i Skellefteå eftersom Skellefteå var den kommun som erbjöd de bästa förutsättningarna för företaget; billig el från kommunägda kraftbolaget Skellefteå Kraft, elnät, industrimark och en utbyggd hamn. Under de senaste åren har kommunkoncernen investerat flera miljarder i elnät, elproduktion, bostäder och infrastruktur – investeringar som till del varit till nytta för Northvolt. Skellefteå Kraft gick också in med 100 miljoner kronor i Northvolt 2018. Men Lorents Burman menar att industritomten är det enda som kommunen investerat direkt i Northvolt. ”Det var väl ungefär 150 miljoner med anslutningsvägar och sånt och vatten och avlopp. Men det är en ganska normal prisbild.”, säger Lorents Burman. Gäst: Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Pär Ivarsson , Ekonomiekot Tekniker: Tor Sigvardson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 14 mars 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Lars Trägårdh: Jag är för en form av medborgarnationalism 35:04

för 5 weeks sedan35:04

35:04

Regeringens utredare Lars Trägårdh om syftet med en svensk kulturkanon, om kunskap och nationalism och om konflikterna som kantat utredningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Lars Trägårdh fick uppdraget att leda arbetet att ta fram en kulturkanon för ett drygt år sedan. Idén om en kulturkanon har varit omstridd från start, en del kritiker ser det som nationalistiskt uppfostringsprojekt. Trägårdh berömmer regeringens direktiv om att kulturkanon ska vara ett ”verktyg för bildning, gemenskap och inkludering”, något han menar att Sverige är i stort behov av just nu: ”Under väldigt lång tid har vi underinvesterat just i idéer kring gemenskap. Vi har speciellt under senare tid varit mer benägna att betona sådant som modernism, internationalism, multikulturalism, och det har haft sina poänger, utan tvekan, men ibland måste man ha flera bollar i luften.”, säger Lars Trägårdh. Inte bara kulturella verk Den svenska kulturkanon kommer inte bara bestå av en lista med konstnärliga verk – även företeelser inom religion, ekonomi, lag och rätt, produkter och platser ska ingå. Totalt ska hundra verk och företeelser väljas ut – alla måste vara minst femtio år gamla. Tidigare i år utsåg kommittén tolv experter som just nu håller på att välja ut de hundra verken och företeelserna. Slutresultatet ska presenteras i augusti. Parallellt samlar kommittén in förslag från allmänheten till en ”folkets kulturkanon”. ”Land ska med land byggas” Lars Trägårdh vill inte föregå experternas arbete, men han har bland annat lyft fram Västgötalagarna, den äldsta av de svenska landskapslagarna från 1200-talet, som något som skulle kunna platsa i kanon för dess betydelse för det svenska samhället. ”Det här är helt centralt för att förstå Sverige, land ska med lag byggas, idén om att vi är ett samhälle byggt på lagbunden ordning sedan väldigt lång tid tillbaka, så det här är som en slags urtexter som är väldigt viktiga för alla att ha kunskap om.” Lars Trägårdh har bott i USA under fyra decennier. Där finns en stor medvetenhet om och stolthet över konstitutionen och the Founding Fathers . Är det något liknande han vill uppbåda i Sverige? ”Ja, till viss del. Jag är en stor anhängare av idén just om medborgaruniversalism, medvetna medborgare som känner sig delaktiga i samhället på de premisserna. Jag är inte för en etnisk nationalism men däremot är jag väldigt mycket för det som var väldigt tydligt i Sverige på 1930-talet, en form av medborgarnationalism, en demokratisk nationalism där man bygger idén om att man tillhör samma samhälle på idéer just om medborgarskap. Så jag tror att det här med medborgarskapsundervisning, som en gång var en av våra storheter, är något vi borde titta mer på även idag.”, säger Lars Trägårdh. Skolan central för att sprida kulturkanon En fråga som upptar Lars Trägårdh just nu är hur kulturkanon ska göras tillgänglig för allmänheten så att den används brett. I utformandet av kulturkanon har han inspirerats av Nederländernas kanon . Där har de överlåtit ägandet till en stiftelse för att undvika politisering, skapat ett museum där kanon presenteras och en hemsida som gör kanon tillgänglig inte minst för skolorna. Och just skolan kommer att bli central för att sprida kulturkanon, säger Trägårdh. Men hur den ska användas i skolan är inte klart. ”Vi har inte några illusioner om att vi kan gå in och säga att nu ska vi göra om hela svenska skolan enligt de här premisserna, men däremot kommer vi komma med en del funderingar som kan vara möjliga underlag. Men det ingår inte i vårt direktiv, vi har liksom ingen makt över detta.”, säger Lars Trägårdh. Gäst: Lars Trägårdh , regeringens utredare av en svensk kulturkanon Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Fredrik Furtenbach Tekniker: Maria Stockhaus Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 7 mars 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Natoambassadör Jan Knutsson: ”Det har uppstått en osäkerhet” 34:53

för 6 weeks sedan34:53

34:53

Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington. Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M). Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen? ”Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.”, säger Jan Knutsson. ”Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också.” Vari består den här osäkerheten? ”Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.”, säger Jan Knutsson. Diskuterar fredsbevarande styrkor Sedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart. ”Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.”, säger Jan Knutsson. Gäst: Jan Knutsson , Sveriges Natoambassadör Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Jan Andersson Tekniker: Mikael Sarabi Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 28 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Lars Tysklind, Miljömålsberedningen: ”Vi nådde iallafall en bit” 35:02

för 7 weeks sedan35:02

35:02

Lars Tysklind om varför Miljömålsberedningen inte lyckades ge alla svar på hur Sveriges ska klara åtaganden om biologisk mångfald och kolinlagring i skog och mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Tysklind har suttit i riksdagen för Liberalerna, han var fram till förra veckan ordförande i Miljömålsberedningen. Efter två års arbete presenterade Miljömålsberedningen nyligen sina förslag . Enligt direktiven skulle beredningens ledamöter – från riksdagens alla partier – leverera förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s krav för skydd och restaurering av värdefull natur och till Lulucf-förordningen som innebär att svensk skog och mark ska lagra mer koldioxid. Men förslagen levererar inte alla svar. Miljömålsberedningen har bland annat kritiserats för att man inte föreslår att alla Sveriges naturskogar ska skyddas, vilket de ska enligt EU:s strategi för biologisk mångfald . ”Vi nådde iallafall en bit”, säger Lars Tysklind. ”Det finns ju förslag på att skydda all återstående urskog och gammal skog och så finns det ju lite etappmål kring förvaltning av formellt skyddade områden och det är ju viktiga saker att lyfta fram”, säger Lars Tysklind. Tanken med parlamentariska kommittéer är att skapa brett politiskt stöd för frågor som kräver långsiktiga lösningar. Men det var bara tidöpartierna och C som till slut ställde sig bakom helheten i Miljömålsberedningens förslag. Ledamöterna från S, MP och V reserverade sig. Lars Tysklind, som var opolitisk ordförande, säger att han önskar att de hade nått en bredare enighet. ”Det är naturligtvis en svaghet. Men här fanns det väldigt mycket konkreta målkonflikter så det kanske inte var väntat att man skulle kunna nå den enigheten.”, säger Lars Tysklind. Lars Tysklind säger att det var svårt att nå en lösning som alla partier kunde ställa sig bakom eftersom det fanns så många samhällsintressen att ta hänsyn till, intressen som beredningens ledamöter inte prioriterade lika. Optimistiskt skogsscenario Sverige har undertecknat Lulucf-förordningen som innebär att nettoupptaget av koldioxid i svenska skogar ska öka med en viss mängd till år 2030. Under flera år har trenden istället varit negativ, och svenska skogar lagrar allt mindre koldioxid. I våras kom Naturvårdsverkets underlag med scenerier för skogens tillväxt som pekade på att nettoupptaget kan behöva öka med 19 miljoner ton till 2030 för att Sverige ska klara Lulucf-åtagandet. Samma beräkningar fanns med i regeringens resultatredovisning som presenterades i september. Men Miljömålsberedningen utgick i sitt arbete från ett scenario där det skulle räcka med sju miljoner ton ökad kolinlagring. Även om alla förslagen i Miljömålsberedningen genomförs så kommer Sverige därför vara långt ifrån att klara åtaganden i Lulucf. ”Vi tyckte att det var rimligt att välja att utgå från medeltillväxt eftersom det fanns faktorer som pekade åt båda hållen. Sen kan man säga att sju miljoner ton är naturligtvis mindre än 19, men det är ganska komplicerat att få ihop sju miljoner ton också.”, säger Lars Tysklind. De förslag som beredningen lagt fram för att öka kolinlagringen är bland annat att staten ska ersätta markägare ekonomiskt om de låter träden stå längre innan den avverkar, och för skogsgödsling och återvätning. Gäst: Lars Tysklind , fd ordförande i miljömålsberedningen Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mona Hambraeus , klimatredaktör Ekot Tekniker: Brady Juvier Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på förmiddagen den 21 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Maria Malmer Stenergard (M): ”Ingen fred utan att Ukraina är med på den” 34:51

för 8 weeks sedan34:51

34:51

Utrikesministern om Sveriges hållning när Donald Trump inleder fredsförhandlingar med Putin om Ukraina, hotar allierade och talar om att tömma Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju. Detta med anledning av beskedet från USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina, enligt utrikesministern. ”Vi ska komma ihåg att här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske. Därför är det så viktigt att det blir en rättvis fred som också Ukraina står bakom”, säger Maria Malmer Stenergard. USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade igår på ett möte i Bryssel med Ramsteingruppen – som består av de länder som ger militärt stöd till Ukraina – att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas tidigare gränser. USA anser inte heller att det är realistiskt att Ukraina blir medlem i Nato. Men Maria Malmer Stenergard säger att Nato hela tiden varit tydliga med att Ukrainas framtid är i försvarsalliansen. ”Och sedan vet vi inte exakt när omständigheterna är rätt för att Ukraina ska kunna ta det steget, men jag tycker att det är viktigt att vi stakar ut den riktningen och det vill Sverige också hålla i”, säger Malmer Stenergard. Men Maria Malmer Stenergard kan inte idag säga om Sverige skulle godkänna ett fredsavtal som innebär att Ukraina inte får söka medlemskap i Nato eller EU: ”Det är inte min sak att sätta röda linjer utan det är helt och fullt Ukrainas beslut hur de upplever att freden blir rättvis och rimlig framåt”, säger Stenergard. Sedan Trump tillträdde för mindre än en månad sedan har han bland annat sagt att han inte utesluter att gå in militärt i Grönland, i Panama och i Kanada – har det påverkat Sveriges relation till USA? ”De är ju väldigt uppseendeväckande uttalanden och vi har ju också har varit tydlig från regeringens sida i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen, som de så fint heter, som egentligen handlar om att vi följer de internationella spelregler som vi har satt upp och där är ju en avgörande princip den territoriella integriteten”, säger Maria Malmer Stenergard. Gäst: Maria Malmer Stenergard (M) , utrikesminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Johan-Mathias Sommarström , global korrespondent Ekot Tekniker: Maria Stillberg Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på eftermiddagen den 13 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Försvarsminister Pål Jonson (M): ”Hela Europa kommer behöva ta ett större ansvar för sin egen säkerhet” 35:00

för 9 weeks sedan35:00

35:00

Ryssland fortsätter sitt krig i Ukraina och på Östersjöns botten misstänks sabotage mot viktig infrastruktur. Samtidigt visar USA ett minskat intresse för Europas säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Jonson (M) är försvarsminister i en säkerhetspolitiskt allvarlig tid. Vid sidan av krig i Europa flyttar USA, med Donald Trump som president, sitt fokus från Europa till andra regioner. Försvarsminister Pål Jonson anser därför att Sverige måste göra sig av med sitt beroende och bygga upp den egna försvarsförmågan. ”Vi måste använda de här åren som kommer för att snabbupprusta, både i Sverige och övriga länder”, säger Pål Jonson. Det handlar enligt försvarsministern om att tillgängliggöra markstridsförband, bli bättre på att kunna flytta militära resurser över gränserna och att se till att det finns nödvändiga reservdelar till hands. Gemensamma upphandlingar Flera länder vill nu att EU ska ta gemensamma lån för att finansiera inköp av bland annat ammunition, men Sverige är kritiskt till det upplägget. Försvarsminister Pål Jonson är mer intresserad av ett förslag som Polen presenterat som bygger på att länder går ihop och gör gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel. ”Då kan man få en större upphandlingsserie så att man kan pressa priserna och därigenom få försvarsindustrin att investera och öka sin produktionsförmåga. Det behöver vi i Europa”, säger försvarsministern. Upprustningen kräver att EU-länderna höjer de nationella försvarsbudgetarna till över 2 procent av BNP. Sveriges försvarsbudget ligger idag på 2,4 procent men försvarsministern vill inte ge en exakt siffra på hur mycket han anser att budgeten borde växa. ”2 % av BNP är ett golv, inte ett tak”, säger Pål Jonson. Misstänkta kabelsabotage i Östersjön Under de senaste månaderna har ett tiotal misstänkta attacker mot kablar på Östersjöns botten uppmärksammats. Hittills har det inte kunnat fastställas att det handlar om sabotage, men försvarsministern lyfter ändå vikten av ett bättre samarbete för att skydda olika typer av kritisk infrastruktur. Försvarsministern beskriver Östersjön som ett speciellt operationsområde, med ett genomsnittsdjup på 55 meter och väldigt mycket trafik. Han ser också hur Rysslands intresse för området ökat. ”Vi ser också att Rysslands behov utav Östersjön har ökat eftersom det är svårare för dom att använda till exempel Svarta Havet. Det måste vi vara medvetna om och ytterligare intensifiera det internationella samarbetet framöver.” Gäst: Pål Jonson (M) , försvarsminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mats Eriksson , Ekots politikreporter med inriktning på försvarsfrågor Tekniker: Christer Tjernell Producent: Stina Fischer Intervjun spelades in fredag den 6 februari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Johan Lindholm, LO: ”Väldigt höga förväntningar på riktiga löneökningar” 34:50

för 10 weeks sedan34:50

34:50

LO:s ordförande om risken för strejk i avtalsrörelsen, om den interna splittringen kring arbetstidsförkortning och om relationen till Socialdemokraterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan Lindholm var ordförande för fackförbundet Byggnads innan han valdes till LO-ordförande på kongressen i maj 2024. LO och Socialdemokraterna har en facklig-politisk samverkan. LO:s ordförande sitter i partiets verkställande utskott och LO ger varje år sex miljoner kronor till partiet, och ännu mer i valrörelser. Inför valet 2022 lade LO 50 miljoner kronor på valkampanj och på utbildningar som kom partiet till del. Förra veckan gav regeringen ett nytt uppdrag till insynskommittén som utreder hur transparensen av partiers finansiering kan stärkas. Kommittén ska nu också utreda om arbetsmarknadsorganisationer ska behöva ha medlemmarnas godkännande för att kunna ge pengar till partier. Johan Lindholm tycker att förslaget är ”hål i huvudet”: ”Det är fria fackföreningars rätt i grundlag att ta hand om sina medel och se till att att de är till gagn för våra medlemmar. Det är ingen regeringsfråga.”, säger Johan Lindholm Men Johan Lindholm har själv öppnat för att LO ska se över direktbidragen till Socialdemokraterna. Sex av tio LO-medlemmar röstar på andra partier är Socialdemokraterna och många vill inte att deras medlemspengar ska gå till S. ”Det finns ett missnöje hos vissa medlemmar, väldigt många oorganiserade eller tidigare organiserade eller framtida medlemmar, och det är ju klart att där är en sten som jag lyfte på lite grann och var vi landar där, det kan man diskutera.”, säger Johan Lindholm. Kortare arbetstid - men hur? Frågan om hur en eventuell arbetstidsförkortning ska genomföras splittrar LO-förbunden. Istället för att driva kravet om kortare arbetstid gemensamt i den nu pågående avtalsrörelsen så utreder LO frågan internt och ska bli klara först i maj. Än är det inte klart hur mycket kortare arbetstid de ska driva, hur man ska göra med de avtal som redan förhandlat fram kortare arbetstid, och hur frågan sedan ska drivas – genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning. Johan Lindholm säger att det kan bli så att utredningen landar i flera olika förslag. ”Förhoppningsvis ligger ett förslag på bordet, men det hamnar kanske på ett, två, tre eller fyra förslag, jag vet inte. Men den är viktig för landets arbetare.”, säger Johan Lindholm. Ovanligt stor lönerörelse Just nu pågår en avtalsrörelse som omfattar 3,4 miljoner svenskar. I den driver LO inte några gemensamma krav på arbetstidsförkortning. Ett av LO-samordningens förhandlingsbud 4,2 procents löneökning, det näst högsta budet under 2000-talet. Enligt arbetsgivarsidan är det på tok för högt givet de ekonomiska förutsättningarna. Johan Lindholm utesluter inte strejk för att få som de vill: ”Om det inte kommer reallöneökningar i vår, då är det inte långt borta till att det hamnar i konflikt, det vill säga strejk.”. Gäst: Johan Lindholm , ordförande LO Programledare: Parisa Höglund Kommentar: Anders Jelmin , Ekots arbetsmarknadsreporter Tekniker: Alma Segeholm Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 31 januari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Johan Forssell (M): ”Bara svenska medborgare har ovillkorlig rätt att vistas i landet” 35:24

för 11 weeks sedan35:24

35:24

Migrationsministern om varför han vill skärpa kraven för medborgarskap. Regeringen vill att personer med ohederligt levnadssätt ska kunna utvisas, men vad betyder hederligt levnadssätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Före detta biståndsminister Johan Forssell (M) blev migrationsminister vid regeringsombildningen i september. Han blev därmed ansvarig för ett av de viktigaste politikområdena i Tidöavtalet . En rad lagar ska skärpas på migrationsområdet och Sverige som tidigare haft en generös migrationspolitik kommer att lägga sig på EU-rättens miniminivå. Förra veckan presenterade regeringens utredare sitt förslag om skärpta krav för att bli medborgare. Bland annat ska det krävas längre tid i Sverige, mer kunskaper i svenska och svenska samhället och att man kan försörja sig själv. Men Johan Forssell tycker att försörjningskravet ska vara högre än vad utredaren föreslår. ”Jag tycker inte det går tillräckligt långt om man ska bli svensk medborgare, det finaste man kan bli i vårt land”, säger Johan Forssell. Vad betyder hederligt levnadssätt ? Just nu utreds olika lagändringar som ska göra det svårare för invandrare att få och behålla uppehållstillstånd i Sverige. Bland annat ska det krävas att en person har ett ”hederligt levnadssätt”. Det handlar inte bara om att följa lagen, saker som strider mot hederligt levnadssätt skulle enligt utredningens direktiv kunna vara att ha skulder eller missbruk, samröre med extremistiska organisationer eller att man yttrar saker som ”allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden”. Exempel som på sådana yttranden kan vara att hylla terror eller delta i LVU-kampanjen. Men varför ska den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet begränsas för personer med uppehållstillstånd? ”Men här handlar det ju inte om yttrandefrihet, när man till exempel påstår att Sverige skulle kidnappa barn eller hela den här LVU-kampanjen, det handlar det ju om ett väldigt aktivt och systematiskt arbete för att sprida helt felaktiga föreställningar om Sverige. Det är inte yttrandefrihet. Det är inte en saklig diskussion utan det är ett medvetet sätt att just sprida fullständigt felaktigt narrativ och det skadar Sverige och jag tycker inte att de personerna ska vara i vårt land”, säger Johan Forssell. Gäst: Johan Forssell (M) , migrationsminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Fredrik Furtenbach , inrikespolitisk kommentator på Ekot Tekniker: Jakob Lalér Producent: Maja Lagercrantz RÄTTELSE: I intervjun säger migrationsminister Johan Forssell att utredningen om skärpta krav för medborgarskap föreslår ett försörjningskrav på 7000 kr i månaden. Korrekt belopp är som lägst 6186 kr per månad. Rättelsen är gjord den 13 februari 2025. Intervjun spelades in fredag den 24 januari 2025.…

Ekots lördagsintervju

1
Mia Edwall Insulander, Advokatsamfundet: Som en tsunami av repressiv lagstiftning 34:55

för 12 weeks sedan34:55

34:55

Advokatsamfundets generalsekreterare om varför hon är kritisk till regeringens kriminalpolitik och om vad samfundet gör för att komma åt kriminella försvarsadvokater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Edwall Insulander har varit generalsekreterare för Svenska Advokatsamfundet sedan 2019. Hon är kritisk till både den förra och den nuvarande regeringens många lagändringar som innebär hårdare tag på kriminalområdet, med hårdare straff och nya befogenheter för poliser för att bekämpa den organiserade kriminaliteten. ”Att man behöver fler verktyg är ingenting i sig som Advokatsamfundet invänder emot. Men just nu händer det väldigt mycket på det kriminalpolitiska området på en gång. Man kan säga att det är som en tsunami av lagstiftning, jag tror nästan aldrig vi historiskt har föreslagit och infört så mycket repressiv lagstiftning samtidigt.”, säger Mia Edwall Insulander. Just nu utreds om straffmyndighetsåldern, som idag är 15 år, ska sänkas. Samma utredare har också föreslagit skärpta straff för brottslingar under 18 år. Det är två av aktuella förslag som Advokatsamfundet motsätter sig. ”Vi tycker alla att det är ett problem med barn som begår allvarlig brottslighet, det är ju det som är problematiken idag. Men frågan är hur vi kommer åt det. Jag tror inte att det är självklart att vi kommer åt det genom att straffa yngre barn längre. Det kan till och med få motsatt effekt, dvs att risken ökar att de blir ännu mer kriminella och fortsätter i kriminalitet när de kommer ut.”, säger Mia Edwall Insulander. Advokater utmanas av kriminella Advokatsamfundet har tillsynsansvar för advokater och kan utesluta advokater som inte följer god advokatsed. På senare år har flera advokater dömts för brott de utfört för kriminella gäng som de företrätt, något som påverkat förtroendet för hela advokatkåren. Mia Edwall Insulander menar att problemet förvärrats i takt med de kriminella gängens utbredning i samhället. ”Ja, jag skulle säga att det har blivit värre på så sätt att advokaterna också blir utmanade utav kriminella som har felaktiga uppsåt i att vilja utnyttja advokaten på olika sätt. Så de advokater som arbetar med brottmålen har de senaste åren haft större utmaningar i att vissa klienter vill infiltrera eller försöka påverka de möjligheter de har till fördelar genom advokaterna.”, säger Mia Edwall Insulander. Bristande tillsyn Advokatsamfundet har kritiserats för att inte bedriva tillräcklig tillsyn av sina medlemmar. För att stärka tillsynen startade samfundet för ett år sedan en tillsynsenhet som bedriver riktad tillsyn på olika fokusområden. Den första januari i år införde samfundet ett krav om att en advokat ska ha verkat i minst fem år för att kunna bli offentlig försvarare för personer som misstänks för brott som kan ge fyra års fängelse eller mer. Misstänkta brottslingar har rätt till offentliga försvarare som betalas av staten, advokaterna fakturerar per timme. Nyligen avslöjande P4 Örebro att en Örebro-advokat vid ett flertal tillfällen förra året fakturerat Domstolsverket för flera timmar än det finns timmar på ett dygn. Just nu utreds om kraven på kostnadsräkningarna ska skärpas, bland annat om det ska införas ett krav på att kostnadsräkningar ska ges in digitalt. Mia Edwall Insulander välkomnar en sån förändring. ”Antagligen är det bra om man kan hitta tekniska lösningar som gör det enklare så att det inte ska bli fel, att man inte råkar dubbelfakturera, eventuellt felaktigt.”, säger Mia Edwall Insulander. Gäst: Mia Edwall Insulander , generalsekreterare Svenska advokatsamfundet Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Simon Andrén Tekniker: Heinz Wennin Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredagen den 17 januari 2025…

Ekots lördagsintervju

1
ÖB Michael Claesson om misstänkta sabotagen i Östersjön: ”Det här är ett uppvaknande” 35:00

för 13 weeks sedan35:00

35:00

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen. ”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson. Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare. ”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson. Försvarsmakten måste växa fortare Det pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills. ”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson. Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföring Svenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs. ”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson. Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. ”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson. Gäst: Michael Claesson , överbefälhavare Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på Ekot Tekniker: Johanna Carell Producent: Hedvig Holgersson Intervjun spelades in fredagen den 10 januari.…

Ekots lördagsintervju

1
Så blir det politiska året 2025 34:56

för 14 weeks sedan34:56

34:56

Vilka frågor kommer dominera svensk politik i år? Hur kommer USA:s nya president Donald Trump påverka politiken i Sverige? Kommer Tidöpartierna komma överens om förslagen som ska bli verklighet? Vad kommer hända med regeringsfrågan under året? Specialavsnitt som blickar framåt mot det kommande året med Ali Esbati, Sara Skyttedal, Mikael Odenberg och Veronica Palm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ali Esbati är tidigare vänsterpartistisk riksdagsledamot, numera utredare på De Facto kunskapscenter och skribent Sara Skyttedal är tidigare kristdemokratisk EU-parlamentariker, startade förra året partiet Folklistan och är numera konservativ debattör Mikael Odenberg är tidigare moderat försvarsminister och generaldirektör för Svenska Kraftnät Veronica Palm är tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, numera ledarskribent och författare Programledare: Katarina von Arndt Producent: Hedvig Holgersson Tekniker: Nicola Pryke Programmet spelades in på förmiddagen den 3 januari.…

Ekots lördagsintervju

1
Romina Pourmokhtari (L): Utsläppen i år ökar mer än vi bedömt i våra beräkningar 34:59

för 16 weeks sedan34:59

34:59

Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning. Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat . ”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L). Klimatministern säger att även om Sveriges utsläpp skulle öka något mer än beräknat i år så kommer Sverige klara EU-målet för utsläpp från inrikes transporter, ESR-målet, eftersom det finns marginaler i regeringens prognoser. Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin. Kraftigt minskad kolsänka Växande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och mark öka med fyra miljoner ton till 2030 för att vi ska klara det klimatmålet. Men just nu går utvecklingen snabbt i motsatt riktning, mellan 2022 och 2023 minskade kolinlagringen i svensk skog och mark med hela sju procent. ”Det är väldigt allvarligt. Vi har ju gjort upp en plan under många år i EU. Där utgår man ju från en viss nivå av tillväxt i skogen, en viss nivå av lagring i marken, och nu upptäcker vi att planeten och skogarna inte lagrar så mycket som vi bedömde.”, säger Romina Pourmokhtari (L). Slopat uranförbud I februari tillsatte regeringen en snabbutredning om att tillåta uranbrytning i Sverige. Nu är utredningen klar och regeringen går vidare med förslaget att ta bort det förbud mot uranbrytning som den förra regeringen införde 2018. Men klimat- och miljöministern kan inte ge besked om ifall det kommunala vetot ska vara kvar eller ej, hon säger att regeringen nu tittar på flera olika lagändringar och att det exempelvis är oklart hur man ska klassa uran som utvinns som biprodukt i gruvor där huvudsakligen andra metaller och mineraler utvinns. ”Om man nu hittar uran när man har annan gruvnäring, då måste man idag hantera det som avfall och de är ju ett enormt resursslöseri, att om vi har gruvor i Sverige som bryter uran, då måste de hantera de som avfall och jag tycker inte att vi ska gör avfall av resurser som vi kan använda och det är därför också vi plockar bort den här lagen”, säger Romina Pourmokhtari. Gäst: Romina Pourmokhtari (L) , klimat- och miljöminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Daniel Värjö Tekniker: Susanne Martinsson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in torsdagen den 19 december.…

Välkommen till Player FM

Player FM scannar webben för högkvalitativa podcasts för dig att njuta av nu direkt. Den är den bästa podcast-appen och den fungerar med Android, Iphone och webben. Bli medlem för att synka prenumerationer mellan enheter.

Lyssna på 500+ ämnen

15 subscribers

Liknande Ekots lördagsintervju

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Sunrise on the Reaping (A Hunger Games Novel) (The Hunger Games)

everydrop by Whirlpool Ice and Water Refrigerator Filter 1, EDR1RXD1, Single-Pack , Purple

Podcaster värda att lyssna på

Ekots lördagsintervju « » Jakob Forssmed (KD) om fotbollskaoset: ”Det fungerar inte att ha det på det här sättet”

Tung kritik mot fritidskort

Jakob Forssmed (KD) om fotbollskaoset: ”Det fungerar inte att ha det på det här sättet”

Tung kritik mot fritidskort

Podcaster värda att lyssna på

Välkommen till Player FM

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Bounty Quick Size Paper Towels, White, 8 Family Rolls = 20 Regular Rolls (Packaging May Vary)

Mighty Patch™ Original patch from Hero Cosmetics - Hydrocolloid Acne Pimple Patch for Covering Zits and Blemishes in Face and Skin, Vegan-friendly and Not Tested on Animals (36 Count)

Amazon Basics Dog and Puppy Pee Pads with Leak-Proof Quick-Dry Design for Potty Training, Standard Absorbency, Regular Size, 22 x 22 Inches, Pack of 100, Blue & White

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Liknande Ekots lördagsintervju

Snabbguide

Ekots lördagsintervju « »
Jakob Forssmed (KD) om fotbollskaoset: ”Det fungerar inte att ha det på det här sättet”