En droppe i havet eller ett ljus i novembermörkret?

Utrikeskrönikan

Utrikeskrönikan 7 november 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilnius, tisdag.

Den senaste tiden har jag febrilt letat i mail och sociala medier efter något som känns görbart. Något som inte bara spär på all förtvivlan och oro som jag, och många andra känner för utvecklingen i världen just nu.

Till och med producenten på P1 morgon mailade och sa att jag gärna fick berätta om något positivt den här gången.

Det är ju så mycket död och bedrövelse i sändningarna nu, skrev hon.

Ja, det är ju det. Och det ser tyvärr inte mycket ljusare ut inom mitt bevakningsområde.

Men jag letar vidare.

Där! Ett mail om att femtio städer i Europa skulle kunna bli klimatneutrala – alltså inte släppa ut mer växthusgaser än de klarar att suga upp redan 2030 – om de använder sig av teknik- och naturbaserade lösningar vi redan känner till. Jag ringer några samtal. Mm.. kanske.

Och där – ett annat forskningsprojekt om hur ätbara insekter i Afrika kan ersätta protein från kor och därmed minska både klimatutsläpp, öka livsmedelssäkerhet och ge mer inkomster till kvinnor och barn.

Jag nappar direkt. Det känns kul och intressant. Det tycker även kollegorna när jag försiktigt kollar – är det kanske ändå för lättviktigt just nu, när det händer så mycket allvarligt och tungt i världen?

Nejdå. Det kommer fungera bra i mixen säger de. Vi behöver något som lättar upp litet.

Sagt och gjort. Jag fixar och trixar och får hjälp med röster från Zimbabwe och det blir ett intressant, lärorikt och inte så tungt inslag i mixen.

Ändå ringer direkt någon arg, svensk lantbrukare och skäller i örat – varför ska ni alltid klaga på oss bönder?!

Öh.. det här var i Afrika.. försöker jag.. men han gillade INTE mixen.

Nu är jag på plats i Vilnius och ska göra det tredje positiva, lösningsinriktade ämnet jag nosat upp.

Vad det handlar om?

Tja, 100 procent sol, vind, vatten, batterilagring och kanske ett elnät så smart att den där fossilfria världen inte känns så långt borta ändå. Kanske redan runt hörnet..

En droppe i havet, säger du?

Ja kanske. Eller en av de där många små dropparna som till slut urholkar stenen. Kanske rent av ett ljus i novembermörkret.

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent