Mattias Alkberg – punkare och poet med rätt att finnas till

Söndagsintervjun

Han har släppt en skiva om året i 30 år, och är nästan tiofaldigt utgiven poet. Men Luleåsonen Mattias Alkberg ser sig fortfarande som en underdog. Varför då?

När Grammisgalan 2010 nominerade indierockbandet The Bear Quartet i kategorin Årets manliga pop fick de ett ilsket brev tillbaka där, signerat frontmannen Mattias Alkberg, som tackade nej till nomineringen.

"Vi vill inte ha med Er att göra. Vi tycker att en ursäkt vore på sin plats. Säg förlåt. Vänligen, The Bear Quartet".

Och så har det ofta varit med Mattias Alkberg. Iallafall den offentliga bilden. Han anpassar sig inte, ställer sig aldrig in. Han gör som han vill och står gärna vid sidan av, retas och skapar dålig stämning. Men är det verkligen hela bilden?

"Jag kan inte gå runt och tänka att jag betyder något"

I över 30 år har han ständigt producerat ny musik, som soloartist eller med bandet Mattias Alkberg BD. Men trots att kritiker älskar honom har den stora kommersiella succén uteblivit, och pengar är ett ständigt huvudbry. Ett faktum som, visar det sig, döljer både smärta – och skam.

Självkänslan och att stå i vägen för sig själv blir ett tema i den här Söndagsintervjun, som börjar på Norrbottensteatern i Luleå, där han i sommar spelar Barbro Lindgrens Loranga. Men också att välja humor över ilska, och att sväva mellan liv och död – och ta sig tillbaka.

Programledare: Martin Wicklin.

Producent: Fanny Hedenmo.

Kontakt: [e-mail]