Vad spelar könet för roll?

Kulturdokumentären

- Jag blir så ledsen varje gång jag går på teater. Det är så illa där. Nästan alla kvinnoroller som spelas på Stadsteatern och Dramaten är ju skrivna av män. Man bara ser hur de skriver sina egna runkhistorier. Det säger komikern och skådespelaren Nour El Refai.
Lars In de Betou går i den här Kulturdokumentären rakt in i den verklighet där kvinnor över 45 har svårt att få en vettig roll som skådespelare. Pjäserna är till största delen skrivna av män. De manliga regissörerna vill helst jobba med unga kvinnor och då duger det inte med gäddhäng och rynkor. När männen anses ha supit på sig ett ansikte är kvinnorna bara för gamla. Hör en rad berättelser inifrån teaterhusen där synen på kvinnan inte förändrats särskilt mycket sen Iwa Boman gick på scenskolan för över 40 år sedan. Redan då fick hon höra att kvinnor bör göra sig av med sin intellektuella belastning. Ulrika Ellemark återvänder till sin monolog Fuck me som driver med den manliga blicken och problematiserar de olika kvinnoroller som finns. När hon började med teater fick hon plötsligt sitta på ett visst sätt på scenen som hon aldrig gjorde privat. Nour El Refai pruttade i direktsändning i TV men kom undan med det för att hon var tillräckligt ung och snygg. Aleksa Lundberg som bytte kön precis vid intagningsproven till scenskolan berättar om hur svårt det varit att stoppa in henne i ett bestämt fack. Och Magdalena In de Betou slutade få roller ungefär samtidigt som hon fyllde 45 år. Hör också författaren Stig Larsson om genikulten. Och Dramatens chefdramaturg Magnus Florin berättar om hur Romantiken hjälpte till att forma bilden av sökande, manliga genier medan kvinnorna broderade och kokade te.