Vad händer med pendlarna?

Kluvet land

När transporterna blir bättre tar vi oss allt längre avstånd dagligen. Åtta timmars arbetsdag kan lätt bli till tio. Men vad händer med hälsan, jämställdheten och samhället när inte tiden räcker till?
Får några år sedan fick Christina Vikström i Storseleby utanför Vilhelmina drömjobbet på Systembolaget i Sorsele, och började pendla 24 mil om dagen. Jag for sju på morgonen och var hemma åtta, halv nio på kvällen. Så i princip när jag kom hem så åt jag och så sov jag, säger Christina Vikström och fortsätter. Efter tre och ett halvt år av att pendla uppemot 120 mil varje vecka så kände jag, "Det måste finnas något annat". Under de senaste decennierna har både tiden och avstånden som vi pendlar ökat. Enligt Den nationella resvaneundersökningen pendlade svenskar i början av 90-talet i genomsnitt 25 minuter enkel väg om dagen. Nu ligger det runt 35 minuter. Avståndet som vi pendlar har under samma period ökat från i genomsnitt 15 kilometer enkel väg till 25 kilometer. Kristoffer Mattisson, forskare vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin på Lunds universitet, har genomfört en studie på skånska pendlare. Han tror att pendlingen har ökat på grund av att det finns en politisk vilja. Man vill ha en flexibel arbetskraft som är beredd att röra sig över större områden. Och på så sätt kan man hitta rätt personal. Kompetent personal som kan jobba på företagen, säger han. Men allt är inte positivt när pendlandet ökar. I likhet med tidigare forskning har Kristoffer Mattisson sett att pendlare utsätts för stress och att de tappar tid i vardagen som annars kunnat användas för avkoppling och rekreation. Han ser även en annan, mer oväntad social konsekvens för bilpendlare specifikt. Som grupp såg vi att bilpendlare har ett lägre socialt deltagande än aktiva pendlare och kollektivtrafikpendlare. I studien mätte han hur ofta pendlarna deltog i sociala aktiviteter. Till exempel att gå på konserter, delta i fackföreningsmöten och andra liknande aktiviteter. Konsekvenserna av det här kan bli att vi får ett samhälle där vi inte känner samma samhörighet. Att man inte har förtroende för andra människor, säger folkhälsoforskaren Kristoffer Mattisson. Agneta Johansson, reporter [e-mail] Jack Lantz, reporter [e-mail] Sebastian Claesson, producent [e-mail]