Avsnitt 2: Bilden av Sankt Olav

I spåren av Sankt Olav. Pilgrimspodden.

I det andra avsnittet handlar det om bilden av Sankt Olav. Vi träffar Anne Lidén, konsthistoriker vid Stockholms universitet, som berättar om Olavsbilder och deras symbolik. Under medeltiden var Olav den helige Nordens populäraste helgon och det gjordes många skulpturer och målningar som spelade en viktig roll för dåtidens människor. Det fanns ingen tv, ingen radio eller andra massmedia, men den kyrkliga konsten skapade en närhet till de himmelska krafterna och ingav hopp om framtiden.

Programmet spelas in på Historiska museet i Stockholm i den så kallade landskyrkan som är en rekonstruktion av hur en enklare medeltidskyrka kunde se ut. Museet har världens största samling av medeltida Olavsbilder. I programmet nämns bland annat Olavsskulpturen från Hedesunda kyrka i Gästrikland och ett altarskåp från Segersta kyrka i Hälsingland. På museet finns också en medeltida Olavsskulptur från Revsunds medeltidskyrka utmed Sankt Olavsleden.

I medeltida texter beskrivs Olav Haraldsson som en ståtlig man, vacker och medelstor till växten. Enligt Snorre Sturlasson var han kraftfull och duktig på både hantverk och idrotter. Den typbild som senare utmejslades inom kyrkokonsten ger bilden av en man med gyllene hår, skägg, krona och helgongloria och med kunglig dräkt eller rustning trampande på en krigare eller en drake – en symbolik som vill förmedla hur Sankt Olav trampar ner och krossar ondskan. Genom Olavsbilderna blev helgonet närvarande i kyrkorummet och bönerna om hjälp riktades till en himmelsk makt som kunde komma till undsättning i ens egen situation. Genom inskriptionen i skulpturens helgongloria ”Ora pro nobis, Sancte Olaue” (”Bed för oss, Sankt Olav”) hade konstnären skapat en betryggande evig bön för kyrkobesökarna.

Sankt Olav var också de sjöfarandes beskyddare. I många målningar kunde kyrkobesökare och församlingsbor nästan som i en actionfilm se hur helgonkungen förstenade onda troll och med ordets makt öppnade leder för fartygen. På så sätt ingavs hopp om att på samma sätt få helgonkungens bistånd på ”livets seglats”. Seglatsbilderna visade att sjöfararen inte klarar sig bara med ett tekniskt välutrustat fartyg, utan att man också behöver Guds hjälp på färden.

Anne Lidén berättar om fler ovanliga Olavsbilder på Historiska museet, bland annat tapeten från Skogs kyrka i Hälsingland och den 2,6 meter höga stenskulpturen från Vamblingbo på Gotland med Sankt Olav som en lagsymbol högst upp och ett livsträd.

Vidare hör vi om Olavsbilder utmed Sankt Olavsleden som vandrare inte får missa. Anne Lidén lyfter fram Olavsskulpturen av Haakon Gulleson i Borgsjö kyrka och Olavsskulpturen i Torps kyrka där Sankt Olav trampar ner den orättfärdige i Leviathans gap, alltså helvetet.

Anne Lidén berättar till sist om den allra äldsta Olavsbilden, som finns i Det heliga landet, på en pelare i Födelsekyrkan i Betlehem. I sin forskning daterar Lidén bilden till cirka 1160 och knyter den till en mäktig kvinna från Norden, den norska prinsessan Kristin Sigurdsdotter, som troligen donerade bilden till kyrkan. Bilden är nu aktuell i ett samarbetsprojekt. Den norska staden Sarpsborg, grundad av kung Olav Haraldsson 1016, lät i samband med tusenårsjubileet 2016 göra en kopia av Olavspelaren från Betlehem, bland annat som en symbol för fredssamtalen mellan Israel och Palestina på 1990-talet som i hemlighet fördes i Sarpsborg.

Programledare: Nils Johan Tjärnlund.