- Simhallen är som ett andra hem, säger simhopparen Ulrika Knape

Hultling och Röör i P4

I Hultling i P4 den här lördagen handlar det om badhus och badkulturer. Ulrika Knape minns känslorna på trampolinen inför guldhoppet OS i München 1972. Hamam-mästaren Ziya Gürsoy berättar hur många gram hudceller som lossnar vid ett turkiskt bad.
När Bo-Göran Hammargren gick i pension studerade han etnologi och skrev uppsats om bad och bastubad och kan berätta om hur vi gått från att bada för god hygien och renlighet till att se det som friskvård. Badmästaren och simläraren Imre Nagy berättar om hur kultur går genom vattnet, medan vinterbadaren och malmöbon Marianne Klimm doppar sig i minusgradigt vatten helst två gånger i veckan. KATARINA HULTLING: Och det är kanske min egen kärlek till vatten som gör att jag varje gång jag passerar en simhall – blir så glad. Men inte bara för att nya generationers barn får möjlighet att leka som jag fick – utan för att där finns så mycket mer. Där kan barn som vill bli tävlingssimmare stå vid bassängkanten och titta på elitsimmare som tränar. Få förebilder att se upp till. Där kan min mamma gå på vattengymnastik och känna hur hennes lite trötta kropp blir viktlös i sig men får bra motstånd i vattnet när skön musik spelas och hon leds till nyttiga rörelser för svaga muskler. Där får barn – och en del vuxna med för den delen – lära sig att simma. Simhallen/ Badhuset fyller så många funktioner.