Lejon och landsfader – Gustav II Adolfs märkliga död i strid

En oväntad historia

Den 6 november 1632 stupar Sveriges konung Gustav II Adolf i det trettioåriga kriget. Kungen skjuts till döds i dimman på slagfältet vid Lützen. Men varför befinner sig egentligen rikets viktigaste person ute på slagfältet och så nära striderna att han riskerar att träffas av fiendens kulor?

I historien om Gustav II Adolf framträder en bild av en krigarkung. Gustav II Adolf var sedan barnsben fascinerad av krig och vapen. Samtidigt var de nya idealen i hans samtid krävande. Ett tungt ansvar i rollen som hela Sveriges husbonde och furste vilade på kungens axlar.

I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar sommarvikarierna och historiepoddarna Aron Schuurman och Viktor Wallén om Gustav II Adolfs liv, samtid och död. De tittar närmre på en samling händelser som kan hjälpa förklara den krigshets som blev Gustav II Adolfs död. Finns svaren i den nya lutherska hustavlan eller snarare i hans påstått heta temperament och högmodiga karaktär?

Gustav II Adolf föddes 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm. Hans far, Karl IX, var den fjärde av Gustav Vasas söner och den tredje som blev kung. Karl IX hade erövrat makten från sin brorson Sigismund. 1611, vid 16 års ålder, tillträder Gustav II Adolf som svensk kung.

Under sin tid som kung drar Gustav II Adolf in Sverige i flera militära konflikter och inleder samtidigt den svenska stormaktstiden. År 1630 tar han in Sverige i det trettioåriga kriget och genomför ett fälttåg i Tyskland. Rikets framfart i kriget avtog 1632 då Gustav II Adolf stupade vid Lützen.

Litteraturtips:

Bo Eriksson: Gustav II Adolf: Den bildade krigaren. Populär historia, 2020.

Sverker Oredsson: Gustav II Adolf. Bokförlaget Atlantis, 2007.

Bild: Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen. Oljemålning av Carl Wahlbom, från 1855. Målningen skildrar det ögonblick då Gustav II Adolf dödas på slagfältet vid Lützen den 6 november 1632. Den döde kungen, starkt belyst, tycks glida ned från hästryggen för att strax fångas upp av en förfärad svensk soldat. Kungen framställs som hjälte och martyr, en gestalt som påminner starkt om skildringar av den döde Kristus. Samtidigt har Wahlbom utnyttjat scenens möjligheter att visa sin starkaste konstnärliga egenskap – att skildra hästar i olika rörelser och ljussättningar. Nationalmuseum, Public Domain.

Lyssna också på Sigismund – kung i två riken

Klippning: Aron Schuurman

---

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.