Att korta vårdköerna

Det svenska psyket

Det andra programmet i serien Det svenska psyket fördjupar sig i den psykiatriska vården av barn och unga. Att korta vårdköerna för vård av barn och unga har varit en prioriterad del i alliansregeringens psykiatrisatsning. En miljard har satsats sedan 2007. Antalet unga mellan 16-19 år som behövde sjukhusvård för depression tredubblades mellan 1995 och 2007 enligt Socialstyrelsen. Men samtidigt så har antalet sjukhusplatser för de barn och unga som mår allra sämst minskat med en tredjedel under det senaste decenniet. Och i fem av landstingen och regionerna finns idag inga slutenvårdsplatser alls. Då kan unga hamna på kliniker för vuxna eller andra typer av boenden utan psykiatrisk kompetens.
I del två i serien möter vi Gabriella som mådde så dåligt att hon inte ville leva längre. Hon fick då beskedet att det var fullt på sjukhuset och att hon kanske kunde få en plats om ett par dagar. Och när hon väl fick vård var det på ett sjukhus 11 mil bort från hennes hemstad. Mycket av pengarna som regeringen satsat har gått till att korta köerna hos BUP – barnpsykiatrisk specialistvård. Och i de allra flesta landsting får unga komma på besök inom 30 dagar. Men enligt skolläkare har det inneburit att BUP gallrar hårdare och att barn ibland bollas tillbaka till skolan. De barn som inte kvalar in hos BUP ska få hjälp på vårdcentraler eller ungdomsmottagningar eller elevhälsovården. Av de barn som ringer till Bris har en fjärdedel problem med psykisk ohälsa. Men enligt en ny rapport från Socialstyrelsen så är det ofta ingen som tar ansvar för att barn med psykisk ohälsa får hjälp. Kommunerna och landstingen är för otydliga i sina uppdrag till de olika vårdgivarna. – Detta är oacceptabelt. Det får inte finnas något brott i vårdkedjan av unga, säger Birgitta Hagström, enhetschef på Socialstyrelsen som är ansvarig för rapporten.