Vad heter universum i plural? Heter det seminarie eller seminarium i singular? Hur uttalas prostata? Och hur böjs ord som schema, tema och forum i plural? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om latinska och grekiska lånord i svenskan.…

Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden ”kungadöme” och ”sjukdom” har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. I detta avsnitt reder vi ut några av svenskans vanligaste suffix och prefix. Vi lär oss också …

Hur går det till att ta reda på vilken pluralform ett ord har? Vilka pluralformer är lämpliga i olika sammanhang när det finns flera att välja mellan? Hur används ord som mango och policy i plural? Och vad finns det för knep att ta reda på pluralformen när det aktuella ordet saknas i ordböckerna? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Spr…

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska. Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning? Dessutom undrar en lyssnar…

Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men man får inte byta namn hursomhelst. – Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder ba…

Varför väljer någon att läsa Svenska Akademiens ordlista från pärm till pärm? Hur sällsynt är det med fel i ordlistan? Och vilka blir nyheterna i den nya upplagan av SAOL som utkommer i början av 2026? Här samtalar Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om arbetet med den kommande upplagan.…

Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska …

Är orden samma och likadan alltid utbytbara? Vad är det för skillnad mellan själv och ensam? Och varför uppfattar många själv som mer positivt laddat än ensam? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord som ligger nära varandra i betydelse.Av Språktidningen

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsb…

Hur ska olika företags logotyper skrivas i vanlig löptext? Hur ska varumärken som Iphone och Powerpoint hanteras? Och när ska det vara versal och när ska det vara gemen i olika typer av sammanhang? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av skrivsätt.…

Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när…

Vad betyder det att vara woke? Är det ett svenskt eller ett engelskt ord? Och hur förhåller sig woke till politiskt korrekt? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ett lånord som ofta hörs i samhällsdebatten.Av Språktidningen

Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”. I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med hallowe…

Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet…

Vad avslöjar dialekterna om svenska språkets historia? Hur ser dagens dialektsituation ut? Och hur kommer framtidens svenska dialekter att låta? I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Erik Magnusson Petzell, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om vad övergå…

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen. Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämli…

Av Språktidningen

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord. – För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någo…

Bör det heta kommittén är försenad eller försenade? Är det grammatiken eller semantiken – alltså betydelsen – som ska styra böjningen? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Språkrådets chef Lena Lind Palicki samtalar om synen på grammatisk och semantisk kongruens.Av Språktidningen

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen. –…

Varför blir det så missvisande när SVT talar om att hälften av svenskarna som drunknar ändå överlever? Hur kommer det sig att fackspråkliga termer ofta har betydelser som skiljer sig från hur samma ord används till vardags? Här samtalar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, och Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, om skillnader mella…

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskock…

Bör det heta tjänsteperson eller tjänsteman? Är orden mer eller mindre lämpliga i vissa sammanhang? Och varför motsatte sig språkvården så länge beteckningar med -person? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om könsneutrala titlar.…

Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier. – Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett vä…

Hur tar du reda på varifrån ett ord kommer? Var hittar du information om ett ords ursprung och när det etablerade sig i svenskan? Och hur kan du på egen hand undersöka hur ett ord används? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av hjälpmedel och tjänster för den som är intresserad av ord.…

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskar på temperaturspråk Gäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar …

Bör det heta var eller vart är nyckeln? Vilka knep finns det för att skriva korrekt? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om en klassisk språkriktighetsfråga.Av Språktidningen

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden. – De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor …

Vilket är bästa sättet att skriva det inlånade verbet binge i svenskan? Och hur böjs egentligen orange? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om lånord som är knepiga att anpassa till svenskan.Av Språktidningen

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte …

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma…

I nya tv-serien Snacka om språk tar Rachel Mohlin upp olika aspekter på svenska språket. Här samtalar hon med Språktidningens Anders Svensson om allt från dialekttvätt och språkpoliseri till scenspråk och imitationer. Läs Rachel Mohlins krönika i Språktidningen om hur hon gör när hon imiterar kända personser: https://spraktidningen.se/kronikor/vaga…

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst. – Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att eröv…

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan. – ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäke…

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där. – Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva By…

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet. – ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart”…

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig. Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället? – ”Ingen orsak” är …

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman. Så är det egen…

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas. – Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man …

Indirekta översättningar tar vägen över ett tredje språk. Men vad är det för typ av böcker som översätts med hjälp av ett tredje språk? Hur arbetar översättarna med texterna? Finns det några risker med indirekta översättningar? Och vilka är fördelarna för förlagen? I det här avsnittet samtalar Anja Allwood, doktor i nordiska språk vid Göteborgs uni…

Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson…

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt. Att använda ”tänker” istället fö…

Hur används afterwork i svenskan? Varför talas det i svenskan om freestyle, smoking, flipper, overall och pocket när andra ord används i engelskan? Och vad är egentligen en pseudoanglicism? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om svenska ord som ger sken av att vara engelska.…

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Ungdomsslang sprids myck…

Doping eller dopning, mobbing eller mobbning, dejting eller dejtning, gejming eller gejmning? Hur används substantivändelserna -ing och -ning i svenskan? Och hur hanterar vi den här typen av lån från engelskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen,…

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel." Lyssnaren Simon. "Svenskan är så lek…

Heter det ”på” eller ”i Island”? När kan det vara motiverat att säga ”i Lidingö” i stället för ”på Lidingö”? Och vad är det för skillnad mellan att ”arbeta i Umeå kommun” och att ”arbeta på Umeå kommun”? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om prepositioner i sven…

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett spr…

Heter det ”vara en nagel i ögat på någon” eller ”vara en vagel i ögat på någon”? Varifrån kommer uttrycken? Och vad är det för ”nagel” som åsyftas? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om två snarlika uttryck.Av Språktidningen

Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt. Olika ord för sex Susanna Karlsson, docent i nor…