show episodes
 
Högskoleprovguidens Ordresa är en podcastsvit som tillhandahålls av HPGuiden.se. Den är framför allt för dig som ska skriva högskoleprovet men också för dig som tycker att det är kul med ord och språk. Ordresorna bygger på den elementära idén att det är möjligt att bygga upp och förbättra sitt ordförråd genom att hitta, ofta oväntade, vägar och kopplingar mellan ord. Lyssna på ett avsnitt om dagen i en hel månad som ett komplement till dina ordinarie studier på Högskoleprovguiden för att för ...
 
En finlandssvensk språkpodd där vi leker med och utforskar det svenska språket. Språket är så mycket mer än enbart språkriktighet. I den här serien diskuterar och debatterar vi frågor om bland annat dialekter, tvåspråkighet, översättningar, sociala koder, fackspråk, lånord och skällsord. Perspektivet är det finlandssvenska. Hur formas vårt språk och vår världsbild när vi lever inklämda mellan det finska och det rikssvenska? I studion sitter Jens Berg och språkexperten Jenny Sylvin. Ett nytt ...
 
Kan vi prata om vithet är en samtalspodcast med Lovisa Fhager Havdelin och Barakat Ghebrehawariat. Podden lyfter frågor om vithet, maktstrukturer och hur alla som vill kan vara möjliggörare av förändring. I sex avsnitt får vi följa Barakat och Lovisas samtal om allt ifrån skam till att vilja göra rätt men ändå göra fel, tips på hur man blir en true vit allierad och så blir den en hel del förklaring av svåra ord. Podden tar upp aktuella händelser där Barakat och Lovisa med gäster delar med si ...
 
Samhället är i ständig rörelse. På ett ögonblick kan verkligheten komma ikapp, och passera, även de mest visionära. Samhällspassion är en podcast för oss som inspireras och vill vara en del av denna ständiga rörelse. Här kommer vi att diskutera samhällets svåraste utmaningar, och försöka bidra till handlingskraft i att lösa ut dem.
 
Loading …
show series
 
I det här avsnittet är det lyssnarna som ställer frågorna. Jenny och Jens ställs på prov när de översköljdes av en massa kluriga språkfrågor.Varför säger vi sjutton också? Varför har finskspråkiga sin egen ko i diket medan svenskar inte har någon ko på isen? Hur ska man förklara ordet klimatutsläpp? Och är utropet morjens något positivt eller negat…
 
Avsnitt 100: Vi vandrar längs ”memory lane” en kort liten sträcka och blir lite självgoda innan vi kammar till oss. En lyssnare hörde av sig: skulle vi kunna bredda vår bevakning en aning och titta på fler aktörer i branschen? Med lätt rodnade öronsnibbar lovar vi bot och bättring. Ingen fråga är för liten att fundera runt, visar det sig, när vi lu…
 
Vi har alla sannolikt råkat ut för det. Att vi tror att vi hör en sak men så sjunger artisten egentligen något helt annat. Man hör kanske Bryan Adams sjunga “I got my first real sex dream” eller Lasse Berghagen sjunga “Teddybjörnen Fredriksson. Jansson hette han.”Varför hör vi så ofta fel? Jenny och Jens ringer upp den svenska professorn Per Linell…
 
Avsnitt 99: Vi går igenom reaktionerna på förra veckans affär där Storytel köpte 70 procent av Lind & Co. Och allt handlar inte om lyckönskningar. Det finns tillfällen en journalist inte kan försitta. Får man till exempel tag i den konkreta stämningsansökan från Bonnier Books mot de gamla revisorerna i Bonnier UK – 50 sidor juridisk engelska ”be da…
 
Vårt språk kryllar av märkliga namn på högtider. Varför heter det dymmelonsdag, fettisdag och pingst?Många av dagarna blandas också ihop. Askonsdagen placeras till exempel felaktigt i stilla veckan före påsk.Andra högtider har också fört med sig underliga traditioner. Varför har till exempel fastlagen på vissa ställen blivit en prideparad? Jenny oc…
 
Vad menar en politiker som säger att vi ska fokusera brett? Vad betyder uttrycket en grundlig helhetsbedömning egentligen? Och säger en politiker att den vill vända blad när hen helst bara vill gå vidare efter en pinsam förlust?Jens och Jenny gästas av den politiska reportern Magnus Swanljung. Tillsammans synar de politiska floskler och analyserar …
 
Avsnitt 98: Vi vet. Det kommer att bli ett jäkla liv. Lind & Co blir en del av Storytels imperium. Så vi bestämde oss för att helt enkelt snacka om det. Eller snarare är det så att Kristoffer lägger ut texten. Ni får avgöra om det fungerar. Det här avsnittet, avsnitt 98, kommer ut lite i förväg av förklarliga skäl. Antingen så kommer vi ut medan sa…
 
Avsnitt 97: Bonniers äger både den största aktören och den största regelbrytaren på den norska bokmarknaden. Så när regelbrytaren Strawberry agerar på ett sätt som ser ut att ”skada” branschledaren CapelenDamm ska man, om ni frågar oss, fundera lite djupare runt vad som är vad när Bonniers ser ut att attackera Bonniers. Svenska bokförlag, undantage…
 
Allt var bättre för! Eller var det? Unga har alltid skapat sitt eget språk. Men vad är speciellt med det språk tonåringarna talar idag?Det kan vara fett sjukt eller sjukt fett. Influenserna från engelskan syns också tydligt och speciellt ord med ursprung i spelvärlden har smygit sig in i ungdomsspråket. Vet du hur man ska använda orden noob, baita,…
 
Avsnitt 96: Det var så genomtänkt och förberett. Ändå sprack det när Amanda Gorman skulle översättas till holländska. Det blev till ytterligare en historia där ett förlag skyndar sig att be om ursäkt, för säkerhets skull. Bonniers förnyar bokklubben som idé med Bookie. Men kära nån, kan ingen hjälpa dem med det här med namn. Bilindustrin någon? Jou…
 
Anekdot blir ankedot och missuppfattning massuppfittning. Många av oss har råkat ut för verbala härdsmältor när vi talar publikt. Ofta är det nervositet eller tankspriddhet som gör att vi säger råttet är mågat när vi menar måttet är rågat.Ibland har vi också för bråttom och fyller ut tankepauserna med ord som liksom, typ, dehäran och så att säga.Je…
 
Avsnitt 95: När Författarförbundet gör ett utspel så ekar tystnaden från förlagen. Varför? Mycket kampretorik och falska fakta spelar en viss roll. Så förläggaren vill helst undvika det senaste debattinlägget. Journalisten å andra sidan har inga problem med att syna deras argument eller snarare brist på argument. En lyssnare undrar över vad som avg…
 
I vissa sammanhang är dialekter, slang och svordomar den korrekta stilen. Men i vissa sammanhang innebär de direkta stilbrott. Stilbrotten kan vara både medvetna och oavsiktliga. Gemensamt för dem är att de oftast blir komiska.Mycket av studentprovet i modersmål handlar i dag i om att kunna analysera och hantera olika stilar. Dagens gäst Katarina v…
 
Avsnitt 94: Journalisten har tipsen för en hardcore reanörd och förläggaren står, som vanligt, knappt ut. Förläggaren förstår, ur djupet av sitt hjärta, vikten av att sätta gränser i arbetet. Man behöver inte ta skit, inte ens som förläggare. Media älskar historien om manustjuvarna som försöker lura förlag och agenter att skicka dem nya manus trots…
 
Är det fult och obildat när vi blandar finska och svenska i samma mening? Eller är det enbart kiva när vi kehiterar nya former av blandspråk?En allt större del av eleverna i de finlandssvenska skolorna kommer från tvåspråkiga hem. I dag ses flerspråkigheten mera som en rikedom än som ett hot i skolorna. Hur kan man vända blandspråket till en styrka…
 
Avsnitt 93: Förläggaren gräver i sitt minne, som verkar innehålla en del absurda inslag. Vi funderar runt ett par rättighetsköp som valsat runt i media vilket ger förläggaren möjlighet att, opåkallat, uttrycka sitt missnöje över särskilda inslag i den svenska tidsandan. Vem visste att det kostade så mycket? Förläggaren berättar, exakt på kronan, hu…
 
Du väntar på brevet eller plinget i chatten. Är det av hen? Du tolkar svaret och funderar på tonen i texten. Är det flirtigt? Ska jag svara flirtigt eller sakligt?Texter och vårt språk kan ibland tända glöden. Vi kan förälska oss i någons ordhumor, i nyanserna i språket eller hur någon talar. Språket har en magi som föder kärlek. Men håller kärleke…
 
Avsnitt 92: Bonniers stämmer sina brittiska revisorer på närmare en miljard. En helt unik historia i bokbranschen. Vi funderar på hur det kunde bli så och vilket ansvar Bonniers själva har för den utvecklingen. Vad är ett förlag? Och vad kan man som författare vänta sig på dagens marknad? Vi synar ett hybridförlag som tänjer gränserna. Och förlägga…
 
Det sägs att det i Svenskfinland finns cirka 300 000 namn på orter och platser, det vill säga ungefär ett namn per nu levande finlandssvensk.Jenny och Jens bad publiken komma med förslag på det vackraste ortnamnet i Svenskfinland. De fick in 509 förslag! Bland förslagen, som kom in från hela Svenskfinland, utser de åtta kandidater som går till fina…
 
Avsnitt 91: Säga vad man vill om danska storförlag. De är inte blyga av sig. Och de har stora ambitioner. Men räcker det när marknaden redan ser ut att vara packad? Spotify satsar på ljudböcker. Eller vad man nu ska kalla det. Journalisten går på sin vanliga spaning i branschen och kommer hem med några små upptäckter. Om förlagen Mondial och Ordfro…
 
Korsord är allmänbildande, kreativa och sociala. Eller är de enbart ett tidsfördriv för ordnördar och pensionärer i gungstolen?Åtminstone är korsord en lek där korsordsmakaren planterar ett mysterium som lösaren ska fixa. Ibland är det enkelt, men ibland är det vanskligt. Varför blir "herrgård på franska" ostmacka?Jenny och Jens gästas av Ann Husma…
 
Tack vare de sociala medierna har döden blivit mera påtaglig för många av oss. Men hur ska man skriva när någon nära anhörig har dött? Och hur ska man sedan svara på en sådan uppdatering?Döden omskrivs ofta med eufemismer, som är förskönande och mildrande omskrivningar. Vårt språk kryllar av uttryck som antingen är högtravande eller galghumoristisk…
 
Avsnitt 90: 2020 går till historien som ett unikt år för Adlibris både vad gäller försäljning men också för en överraskande grupp nya kunder. Och så ser vi hur Amazon mer eller mindre struntar i böcker på den svenska marknaden just nu plus lite annat småplock. Journalisten dyker ner i en amerikansk rapport om bokbranschen efter Covidpandemin och hi…
 
Namnen på våra husdjur följer många andra trender i vårt språk. Namngivningen inspireras nu av bland annat kändisar och litteraturen.Jenny och Jens fick in cirka 500 svar på frågan: Vilket är det roligaste namnet du har hört på ett husdjur?Bland namnen syns till exempel trenderna att förmänskliga djurnamnen och att inspireras av det fornnordiska.Ib…
 
Avsnitt 89B (eg. 88): Det är med tunga knapptryckningar journalisten skriver dessa inledande rader. Det här avsnittet gjorde vi i ordning för sändning den 21 december. Men vi, journalisten, sabbade det hela genom att, istället för att lägga ut avsnitt 88 och 89 så lade han, jag, ut avsnitt 89 två gånger (den 21:a och den 23:e december). En del av i…
 
Jenny och Jens har i många avsnitt grubblat över frågan: Kan man bli finlandssvensk?De bestämde sig nu för att ta reda på svaret.De bjöd in Maïmouna Jagne-Soreau, som kom från Frankrike till Finland som 19-åring och blev blixtförälskad i Svenskfinland.De bjöd också in Harri Spolander, som tog tillbaka namnet Spolander i stället för den förfinskade …
 
Vid Nylands brigad i Dragsvik blandas finlandssvenska dialekter med finska kommandotermer. Resultatet har blivit ett helt eget språk som kan låta obegripligt för en utomstående. Eller vad sägs om ord som mullibordell, bata och paminami?Men många miliord lever vidare också i det civila, till exempel pisiskrinnare, ludiskuffare och dagatäcke änvänds …
 
Avsnitt 89: Journalisten, mer än Förläggaren, är pigg på att spekulera om framtiden så här har ni ett par spekulationer eller vad man ska kalla det. Och, som Förläggaren påpekar, så kan Journalisten vara en aning naiv. Därav följer… Vi är trötta på de vanliga topplistorna och ser gärna mer specificerade listor som speglar hela branschen och visar b…
 
Hur skriver man ett riktigt bra tal? Och vad borde man undvika?Jenny och Jens tar dig i handen och hjälper dig med talet från start till mål. Till sin hjälp får de den erfarna talaren Martina Harms-Aalto och publiken, som har skickat in förslag på hur de skulle inleda ett tal.Bland förslagen på inledningar väljs en vinnare. Och utifrån det vinnande…
 
Reklamspråket ska i ordets rätta bemärkelse vara säljande. Som potentiell kund ska din köplust väckas av ett kort budskap. Det handlar ofta om att skapa en idealbild av produkten men också om att signalera att det handlar om något unikt.Anders Nordenswan har ägnat en stor del av sitt liv åt att skriva reklamer. Hur ska man förhålla sig till ordleka…
 
Spotify vill ha poddinnehåll från svenska förlag men förläggaren har svårt att se vad svenska förlag kan bidra med i en miljö där fokus verkar ligga volym. Förläggaren försöker vidare reda ut begreppen när man vill mäta ett förlags klimatavtryck och hamnar i en djungel där han har svårt att hitta ut. Varje tid har sitt ideal. Dagens ideal för förfa…
 
I Helsingfors kan man ofta höra ord som safka, lafka, mesta och voda. Äldre finlandssvenskar använder också kanske ord som isvoschik och tscinovnik. På våra julbord finns ibland rosoll och eventuellt också tjinuski som efterrätt.Jenny och Jens rör sig på främmande mark. Ingendera av dem kan ryska. Därför bjöd de in Claudia Rybin, som har sina rötte…
 
De flesta svordomar handlar om sex, religion och kroppens avfallsprodukter. När vi svär bryter vi medvetet mot normen som säger att vi inte ska svära. Vi svär ofta för att avreagera oss och också för att uttrycka en känsla.Jenny är Svenskfinlands Kapten Haddock. Hon svär som en borstbindare och hennes arsenal är stor. Men trots det vill Jens hjälpa…
 
Jättefint och fantastiskt, eller hur? I Sverige använder man generellt fler superlativer än i Finland. Vissa av oss trivs med det medan andra känner sig obekväma.I Sverige odlas också uttryck som "skaffa en hållbar lägesbild" och "orsak att vara självkritisk". Svenskar sägs dessutom söka konsensus men samtidigt är det offentliga debattklimatet ofta…
 
Varför tänker vi genast att en snickare är en man och att konståkare är kvinnor? Ofta styr ett stereotypiskt tänkande vårt språk. Vad tänker du när du hör "kvinnan på gatan" och "mannen på gatan"?De flesta har vid det här laget accepterat pronomenet hen, för att det är både könsneutralt och samtidigt praktiskt att använda. Men varför finns det inte…
 
När det händer vill vi oftast sjunka under jorden. Det kan hända när vi på finska säger mensbiljett i stället för månadsbiljett eller när vi vill säga armbrytning men av misstag säger onani. Varför skäms så många av oss finlandssvenskar för att vi inte talar en felfri finska? Och varför blir det värre att som enspråkig tala finska när tvåspråkiga f…
 
Vi kan dra till med ett lokalt talesätt när vi vill avdramatisera något eller när vi vill understryka lokala normer och seder. Ibland vill vi också lyfta vår egen by i förhållande till grannbyn, som till exempel med talesättet "I Kroombi är man så fiin och fönääm att man kallar gröite fö krääm."Talesätten föds ofta i stunden och de går i arv. Många…
 
Redan som småbarn har vi en individuell systematik när vi lär oss ett språk. Därför kan vi säga att "jag glidde på skidorna" och att knät borde vara en benbåge när det en gång finns en armbåge.Mycket handlar om gissningar som kompletteras med kreativa lösningar när man ännu inte kan grammatiken. Därför kan det bli "boken fick falla" i stället för "…
 
De flesta av oss skrattar gott när pikkuleipiä översätts till småbröder i butikshyllan. Men de flesta av oss börjar redan ha lätt att hålla oss för skratt när koulukyydit i officiella sammanhang översätts till skolskjutningar. Och när ett sjukhus väljer att skriva "näytteenotto - samma på svenska" så blir många av oss ordentligt upprörda.Varför är …
 
I en match eller tävling upprepas samma saker ofta. Det skjuts, görs mål och räddas otaliga gånger. När kommentatorer vill variera sitt språk tar de ofta till metaforer.Sport blir därför ofta omskrivet till ett krig med segervapen, strateger och anfall. Sport blir därför också en resa med finalbiljetter, transportsträckor och spelare som visar väge…
 
Våra förnamn blir en stor del av oss, trots att vi själva inte kan påverka dem. Våra föräldrar vill oftast väl, men ibland blir det fel. Jens och Jenny konstaterar att deras namn nu är helt ute på 2000-talet. I stället är det sagor, serier och kändisar som inspirerar till namngivningen. Jenny tar fram kristallkulan och spår vilka namn som kommer at…
 
Att ringa till rörmokaren och meddela om läckage vid Stjärtgränden eller att ringa till sömmerskan från Byxknappen kan innebära ofrivillig komik. Varifrån kommer alla våra gatunamn och varför blir det ibland så fel?Jens Berg och Jenny Sylvin rör sig på lustiga gator och i skumma gränder. Till sin hjälp får de namnvårdaren Maria Vidberg som berättar…
 
De flesta av oss pyntar i dag våra meddelanden med smilisar och emojier. Är det numera ett tryck på oss att använda dem? Uppfattas vi som torrbollar om vi enbart använder text i våra meddelanden?Smyger sig emojierna också in i formella sammanhang? Hur skulle vi reagera om Skatteverket började krydda sina besked med bilder på sedelbuntar och en tumm…
 
Den bok som sannolikt har färgat det svenska språket mest är Bibeln. Dagligen använder vi uttryck som "det är A och O", "allt i allo", "veta varken ut eller in", "ramaskri" och "roten till det onda".Är det kanske därför som många reagerar så kraftigt när språket i våra gamla psalmer och böner förnyas?Och hur låter: Vår dagliga knubbsäl giv oss i da…
 
Jenny och Jens dyker in i fikonspråket och försöker knäcka koderna. Varför känner vi oss extra korkade om vi inte fattar en text om konst och kultur?Ska alla texter vara för alla eller är det okej att ibland folkbilda med svåra ord? Och ska en recension fungera som bred konsumentupplysning eller enbart vara en kommentar för de redan frälsta?Och hur…
 
I Sverige höjer sannolikt djurvännerna på ögonbrynen om du pajar katten och går på tuppen. Och när du stannar hemma från jobbet på grund av lätt stegring kan det uppstå en pinsam tystnad.Men samtidigt vill vi finlandssvenskar ju ibland krydda svenskan och plocka med oss ord och uttryck som är bättre på finlandssvenskan än på sverigesvenskan.Jenny o…
 
Dialekter är för många av oss känslospråket och modersmålet. Det är när vi talar dialekt som många av oss upplever att vi är som mest oss själva.Andra reser i sin tur ragg när de hör dialekter talas i det offentliga rummet.När är det okej och när är det mindre okej att använda sin dialekt?Exilösterbottningen Jens utsätter Esbo-Jenny för ett avslöja…
 
Att prata om finlandssvenskhet kan lätt bli tråkigt. Men när Jenny och Jens testar att använda ordet finlandssvensk som adjektiv blir det spännande. Jenny menar att en finlandssvensk fest är en hejig coronaslunga och Jens påstår att det finns mera sprit på parkeringen på en österbottnisk fest än på en finlandssvensk fest.Och varför blir vi så provo…
 
I det första avsnittet i Näst sista ordet löser Jenny Sylvin och Jens Berg ett av de största språkliga mysterier som finns i Norden. Varför finns det inget svenskt ord för finskans mökkihöperö? Till sin hjälp tar de den legendariska filmöversättaren Saliven Gustavsson.Och kan man blanda kalsarikännit, morkis och fika i samma mening?…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2021 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login