Motgift offentlig
[search 0]

Download the App!

show episodes
 
Loading …
show series
 
Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen? Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pan…
 
Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner? Lockdown i London och hårda regler runt om i Europa. För att få bukt med den grasserande pandemin har många regeringar tagit i med hårda handskar med…
 
Vilka utmaningar ställs våra relationer inför i tider av pandemi? Människan är en social varelse. Corona-pandemin, med en påföljande sociala distansering, har påverkat våra relationer på många plan. Isolering har skapat ensamhet och skapat längtan efter medmänniskan. De digitala mötena har blivit vardag. Vi möts via skärmar med våra kroppars frånva…
 
Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist? Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en just transition, rättvis omställning, sociala insatser för att …
 
Vilka var de stora filosofiska frågorna 2020 och vilken roll har filosoferna kommit att spela i det offentliga samtalet? Håller filosofin på att tränga ut självhjälpslitteraturen från bokhyllorna? Är det istället hos stoikerna, Marx, Sartre eller Martin Hägglund som vi hittar sätt att förhålla oss till livets utmaningar i tider av klimatkris och pa…
 
Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal. Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal…
 
I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan beg…
 
Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt? Den ena etiska teorin säger att ändamålen helgar medlen, eller annorlunda uttryckt: Man ska handla så att konsekvensen blir maximerad lycka. Den andra säger att det är tanken…
 
Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande. Det finns forskning som visar att kritiskt tänkande, problemlösning, ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt samt tolerans inför oliktänkande utvecklas genom fil…
 
Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen. Kräver ljus ett öga, att någon ser det, för att finnas? Kan man säga att ljus finns över huvud taget? Lars Mogensen ställer frågor till tre ljushuvuden. Pro…
 
USA går till val nästa vecka. Den mest polariserade valrörelsen någonsin enligt bedömarna. Vad gör polariseringen med ett samhälle och vad är dess motgift?' Polarisering har fått en allt bredare innebörd och bland annat lett till uppfattningen att den som inte är med dig är emot dig. Den som tycker annorlunda vill dig illa och med det följer misstr…
 
År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism. Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm. Lotta Björkman är d…
 
Martin Hägglunds bok Vårt enda liv sekulär tro och andlig frihet gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land. Hur kommer det sig att en bok om sekulär tro och socialism har blivit en sådan framgång? Vägen till Martin Hägglunds politiska vision om en demokratisk socialism …
 
I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana. Framtidsvisioner kan te sig olika mycket realistiska eller utopiska, och olika mycket optimistiska eller dystopiska. Behöver vi skapa sådana berättelser…
 
Hur ska vi förstå och hantera lidandet i en tid av välstånd och pandemi och hur förhåller sig ideologi och kultur till lidandet? Meningen med lidandet tillhör mänsklighetens eviga frågor och varje tid och varje kultur söker sina svar. Idag är psykisk ohälsa mer eller mindre en folksjukdom. När vi dessutom drabbats av en pandemi, som begränsat våra …
 
Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt. Vi måste odla vår trädgård. Titelkaraktären Candides konklusion efter att i upplysningsfilosofen och författaren Voltaires bok ha kuskat runt och betraktat all världens el…
 
I en allt mer polariserad värld och med globala hot som pandemier och klimatkrisen lyfts frågan om demokratin är det styrelseskick som är bäst lämpat att klara av utmaningarna. Det finns namnkunniga demokratikritiker som menar att det bästa vore att lämna folkstyret och låta experterna styra. Det finns tankar om en global demokrati, en sorts världs…
 
De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter? Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhäll…
 
Att tänka abstrakt, att höja blicken och se de större sammanhangen, innebär en analytisk förmåga och bildning. Men konkretion är nog en nödvändig förutsättning. Utan träd ingen skog. Möjligen är det abstrakt tänkande som filosofin och vetenskapen i stort sysslar med. Slutmålet. Att röra sig från konkret till abstrakt: Genom att studera verkligheten…
 
Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig. På savannen levde vi ur hand i mun. Det var när människan ställde om från jägare och samlare till jordbrukare som det började. Nödvändigheten av att planera långsiktigt…
 
Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt? Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap? Vad är känslornas roll i …
 
När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal. Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen…
 
Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal. Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska per…
 
Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi. På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränne…
 
Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal. Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta oss? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemensk…
 
Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal. Framtiden är ett tvetydigt fenomen. I en mening är den fullständigt oåtkomlig för oss, i en annan det som så mycket av våra strävanden går ut på att förändra eller förutsäga. I Sverige har så …
 
Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet. Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall …
 
Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför? Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Aren…
 
Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar. I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesd…
 
Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar. I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av …
 
Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några. Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att seg…
 
Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad …
 
Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik? I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i. Ändå bekräftas teorierna av experiment och fra…
 
Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande. Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, vi…
 
Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och …
 
Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare. Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek, säger Elisabeth Hjorth, och det är motsatsen till förakt. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve…
 
Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare. Kvinnor har en i genomsnitt större benägenhet att vilja förbjuda yttranden, påstår filosofiprofessor Erik J Olsson. Tankegången är att en feminin kultur grundad i bland…
 
Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton. I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tids…
 
I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn? Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen …
 
Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurart…
 
Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet? Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att de…
 
Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör. När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av …
 
Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön. Vad är kön? Har man ett eller blir man ett? Kan man ha fler än ett? Vem bestämmer? Under 2010-talet har synen på kön förändrats snabbt. 2015 hamnade det könsneutrala pronomenet hen i Svenska Akadem…
 
Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips. Filosofi är i hög grad en bokburen verksamhet. Men hur ser utgivningen av filosofisk litteratur på svenska ut idag? Har vi tillgång till de tankar vi behöver eller saknas viktiga titlar? Vilken efterfrågan finns o…
 
Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk? Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhäll…
 
Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat. Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av …
 
Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn. Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller d…
 
Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal. 1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gre…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2021 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login