Drömmen om att jobba mindre

Vetenskapsradion Forum

Debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats, och skämtteckningar i humortidningar kan säga mycket om den som skrattar åt bilderna.
Just nu är det en hektisk period för många som behöver bli klara med olika jobbprojekt innan den efterlängtade semestern, och fritid och sommarsemester är för många själva sinnebilden av ett välfärdssamhälle. Samtidigt kräver välfärdssamhället att vi alla jobbar och bidrar för att få ihop pengar till samhället, och argumenten för och emot arbetstidsförkortningar har skiftat genom historien. Det berättar Linn Spross som nyligen disputerade i ekonomisk historia vid Uppsala universitet på en avhandling om hur arbetstidsförkortningar har diskuterats under 1900-talet. Hon säger att debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats.Kring förra sekelskiftet var humortidningar som Söndags-Nisse och Kasper mycket populära bland borgerskapets män. De kom ut i stora upplagor och lästes både i hemmen, på kaféer och i rakstugor, men trots att den borgerliga mannen ofta var huvudperson i skämtbilderna så skämtades det mest om andra militärer, bönder, barn och kvinnor. De här tidningarna har nu blivit föremål för en avhandling i konstvetenskap av Elisa Rossholm vid Stockholms universitet, och hon säger att vad och vilka man skrattar åt kan säga mycket om den som skrattar.Programledare är Urban Björstadius.