Han har kämpat för de för tidigt födda barnens första tid i mer än 30 år

19:38
 
Dela
 

Manage episode 294583467 series 2141671
Av Vetenskapsradion Forskarliv and Sveriges Radio upptäckt av Player FM och Player FMs grupp - upphovsrättigheterna ägs av publiceraren, inte Player FM. Ljudet streamas direkt från deras servrar. Tryck på Prenumerera knappen för att hålla koll på uppdateringar i Player FM, eller klistra in flödets webbadress i andra podcast appar.
Nils Bergman började som läkare på ett missionärssjukhus i Zimbabwe. Där fanns små resurser, och inga kuvöser. så nästan alla för tidigt födda barn dog. Då började de lägga de små barnen på mammans hud direkt efter förlossningen, och dödligheten sjönk dramatiskt, från 90 % till 50 %.
Sedan dess har Nils Bergman kämpat för att kunna visa vetenskapligt att kontinuerlig hud-mot-hud-kontakt, det som också kallas för kängurumetoden, direkt efter förlossningen är det bästa för de för tidigt födda och riktigt små barnen. Det vanliga, och det som WHO rekommenderat hittills är annars att hud-mot-hud-kontakt bör ske, men först efter att det lilla barnet stabiliserats i andning och hjärtrytm, något som kan ta några dagar. Men nu har en stor studie på universitetssjukhus med över 3000 för tidigt födda eller väldigt små barn i fem länder (Indien, Tanzania, Malawi, Ghana och Nigeri) visat att med hud-mot-hud-kontakt omedelbart efter förlossningen, sjönk dödligheten med 25 procent, jämfört med det tidigare rekommenderade. Allt annat i vården var oförändrat i de två grupperna. Nils Bergman var en av initiativtagarna, och i Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om sin långa kamp för den här sortens vård, med "nollseparation" från mamman under den första fasen i livet. Och hur det gick till när missionsläkaren på ett fattigt landsbygdssjukhus blev forskare, som till slut fick stora pengar till forskningen av Bill och Melinda Gates stiftelse. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

228 episoder