Ensam i Paris: Claes Aronsson, Paris

2:53
 
Dela
 

Manage episode 268842630 series 2140013
Av Utrikeskrönikan and Sveriges Radio upptäckt av Player FM och Player FMs grupp - upphovsrättigheterna ägs av publiceraren, inte Player FM. Ljudet streamas direkt från deras servrar. Tryck på Prenumerera knappen för att hålla koll på uppdateringar i Player FM, eller klistra in flödets webbadress i andra podcast appar.
Utrikeskrönikan måndagen 3 augusti.
Paris, måndag. Sniglar, entrecote, råbiff och körsbärspaj. Kvällsmiddagarna på franska bistron har blivit medicin mot ensamhet för en utsänd reporter. Det är lite lyxigt att gå runt i Paris just nu. Precis lagom mycket folk för att inte bli en spökstad. Parisborna har åkt på semester och de utländska turisterna dök aldrig upp. Det är lite samma känsla som att hänga i Gamla Stan i Stockholm i pandemitider. Minst en gång per dag går jag till Triumfbågen och bara glor. Den går inte att överskatta och i tunneln under rondellen står en violinist som är värd varenda euro hon får av förbipasserande. Kön till Eiffeltornet tar bara några minuter och Mona Lisa går att titta på mycket längre än de få sekunder som brukar tillåtas i vanliga fall. Hon hånar alla munskyddsbärande besökare med sitt gåtfulla leende. Jag går runt och intalar mig själv att jag måste njuta av det här. Passa på att suga i mig av allt jag ser. Problemet är att det är så ensamt. Utöver kypare och personer jag intervjuar är det svårt att få kontakt. Alla sällskap håller sig till sin grupp. Vem vill prata med en främling som kanske bär på covid-19 där bakom munskyddet. Och ännu mindre om han inte bär mask. Häromdagen gick jag till barberaren och fick en underbar liten pratstund om fransk politik för 40 euro. Väl använda pengar. Jag ska verkligen inte klaga. Vi har faktiskt utsända reportrar som fått sitta i karantän i veckor den här sommaren och i våras satt ju flera av våra korrespondenter i sina lägenheter i flera månader och fick bara gå ut för att handla eller motionera. Jag kan ju faktiskt röra mig fritt, till och med utan munskydd så länge jag håller mig utomhus. Min sambo skickar bilder på vår dotter med smeknamnet Skrutten, eller Le Skrutt som vi började kalla henne när vi fick reda på att vi skulle till Paris, men pandemin gjorde att jag fick åka själv. Nu får Skrutten i stället tillbringa sommaren med kor och hundar på hennes mormor och morfars gård i Småland. På filmklipp som min sambo skickar ser jag hur Skrutten kommer allt närmare att ta sina första steg. Hon använder en pall ungefär som en rullator för att ta sig fram. Hon föser pallen framför sig över hundar och in i väggar och möbler. Den fina kärleksfulla pappan i mig tänker att jag borde vara där och uppleva det här och avlasta min sambo. Den dåliga pappan i mig tänker istället att tre veckor till av ensamhet i Sydeuropa nog är precis vad jag behöver inför en föräldraledig höst med det där vilddjuret. Claes Aronsson, Paris claes.aronsson@sverigesradio.se

1522 episoder