Vilda spurtstrider i Lidingöloppet on Tour – och en skön segerkommentar av Viktoria

Stisse Åberg

Lidingöloppet on Tour 2016 blev en riktigt skön löparkväll i Gävle. Centrala Gävle tänkte jag nästan skriva, men inte asfaltsdelen – utan den gröna, fina.

Start- och målplats i Boulognerskogen vid scenen, med fika i närheten, är faktiskt helt perfekt.

Och banan – kanonkul. 221 ställde förresten upp, vilket var en bra siffra.

En helt perfekt fjärde etapp av mitt eget Tour de Gästrikland, som nu bjöd på lite hemmaplan i form av just Boulognern och terrängspåren på gamla I14.

Men först just de som kom först.

Egentligen gjorde jag TV-intervjuer med segrarna, men det var väl det enda som inte fungerade – alltså 4G-nätet.

Här är alla resultaten

Och här kommer de, segrarna.

Viktoria Norberg, Hofors LK och Simon Andersson, Falun-Borlänge. Två löpare med olika bakgrund – men som alltså blev årets vinnare och dessutom därmed också vann en startplats i Lidingöloppet i höst.

– Och den ska jag utnyttja. Jag har aldrig sprungit Lidingöloppet, men det blir årets stora löpargrej, sa Viktoria.

Hon har precis kommit igång med löpningen igen efter att för två och halv månad sedan fött sitt tredje barn.

Hyfsad form säger jag, som på nära håll kunde följa styrkan i löpningen under loppet.

Viktoria är, som de initierade långlöparna vet, en vass långdistansare med bra marathonlopp bakom sig och även i andra lopp i distriktet.

Och alltså ett Lidingölopp framför sig.

Hur hinner du med att träna, frågade jag lite som man slentrianmässigt frågor kvinnor men aldrig män som har en stor familj?

Och fick ett bra svar, och ett skratt:

– Jag behöver det kanske av just den anledningen, sa Viktoria.

Där gick jag.

Om hon är en vass elitmotionär från en av distriktets löparklubbar, så är herrsegraren en elitsatsande man i en annan gren – längdåkningen.

Simon Andersson, Falun-Borlänge, har åkt världscupen och siktar i vinter på att kvala in i det svenska laget till VM i Lahtis.

– 15 kilometer klassisk stil. Det skulle jag verkligen vilja åka, så det tränar jag för, berättade Simon.

Nu svepte han hem 10 km klassisk Lidingöloppetstil och vann med två sekunder efter att fått greppet när Jocke Lantz, Ockelbo, drog upp spurten lite för tidigt.

– Ja, det var hårt på slutet. Men jag lyckades hålla undan, sa Simon – och berömde banan:

– Jag sprang ju det här som ett träningspass, men det var en riktigt kul bana – och faktiskt mer kuperad än jag trodde.

Jocke Lantz verkade lätt skaka av sig spurtförlusten, och det glimtade till i ögonen när jag sa att Midsommarloppet på fredag är väl viktigare. Det är den 38:e upplagan av det loppet – som självklart ingår i Tour de Gästrikland.

Då, på fredag, ska jag försöka ha film i kameran, som man sa förr i tiden – och räknar med att återkomma med en intervju med Jocke då.

Lite annat då.

Banan exempelvis. Rolig, omväxlande – och stundtals jobbig. Som när man efter två kilometer på utvägen och efter åtta på invägen passerade över Åkermans kulle.

Här ett klipp från banan – från just Åkermans kulles baksida.

Det egna loppet då?

Jag ger mig själv betyg 5 (av sex möjliga – Mycket bra) för det konstnärliga – efter en tvåveckorsförkylning var jag smart nog att inte sticka iväg i ett tempo som skulle knäcka mig själv. Utan lunkade på i jämn fart. Det där låter väl lite stroppigt, men jag är nöjd när jag inte är korkad.

Själva tiden 41,01 och plats 36 får väl betyget 3 (av 6, godkänd). Någon större insats var det inte. Men kul ändå. Skulle nog kalla det att jag sprang och njöt av omgivningen.

Som vanligt avslutade jag med att bli nedspurtad. Den här gången främst av Daniel Thollén som hade mycket bättre fart i benen än jag när vi svängde upp på upploppet.

Jag gav upp den spurten. Tidigt. Ibland vet man när man är slagen.

Men fick istället väckningssamtal från speakern när klubbkompisen Oskar Andersson vrålspurtade utan annan varning bakifrån och kom upp jämnsides.

Vi fick samma tid. Men jag tar hjälp av fotografen Johan Lantz och hävdar att jag var först.

Döm själva! Och notera hur snabb jag är att knäppa av klockan.

Före loppet fick jag förresten en utmaning. Det var den flerfaldige svenska mästaren i orientering Lasse Lindgren som tänkte springa några lopp i Tour de Gästrikland och vill få lite extra fart på mig.

Jag antog utmaningen. Jag tror vi kom fram till att vi räknar sammanlagd tid på de lopp vi möts – och jag kan räkna med att Lasse plockar rätt mycket på mig på tisdag i grymma Hohällabravaden i Storvik. Men nu gick jag faktiskt 2,45 plus här på min egen hemmabana. Det kommer jag att behöva i fortsättningen. Får försöka fixa några sekunder till på fredag i Midsommarloppet som alltså är nästa anhalt.

Här är alla resultaten igen från Lidingöloppet on Tour.

Inlägget Vilda spurtstrider i Lidingöloppet on Tour – och en skön segerkommentar av Viktoria dök först upp på Stisse Åberg.