Haparanda saknar egen identitet

Stadsinspektionen

Det finns en del arkitektoniska pärlor i Haparanda. Bussterminalen, kyrkan, stationen. Men jämfört med grannstaden Torneås snövita och avskalade bebyggelse framstår Haparanda som slarvigt.
Det är enkla trähus med sadeltak, hyreskaserner och plåtklädda köplador. Den här sortens arkitektur, eller brist på arkitektur, är inte ett dugg platsspecifik utan kan höra hemma i vilken svensk landsort som helst. Den enda skillnaden är att husen här har en vacker lugg av gnistrande istappar, säger Mark Isitt. Han vandrar genom det ingenmansland som sammanbinder Haparanda och Torneå. Ett gropigt bomblandskap där man går genom gångtunnlar under motorvägar. Hur kan man tro att man ska kunna bygga samman två städer genom rent statsfientlig bebyggelse? Mark Isitt Det är en bebyggelse som klipper snarare än kopplar. Istället för att förlänga de existerande gatorna i respektive centrum och låta de mötas i ett torg vid gränsen har man byggt externhandel som placerats på städernas potientiellt vackraste tomtmark. Det som mellan Ikea och gränsen borde ha varit byggarbetsplats för länge sedan är bara en grop. En rikskänd grop. På den finska sidan av gränsen står ett stort köpcentrum. Motsvarande skulle finnas på svenska med torg mellan. Men i Sverige finns ingenting bara en grop med sorgliga betongpelare. Gropen är en ren och skär skönhetsupplevelse jämfört med Rajalla shoppingcenter. Heja Sverige. Mark Isitt Istället för ett misslyckande kan gropen vara en chans att göra om och göra rätt. Där tycker Mark Isitt att man kan bygga stad istället för förort och binda samman länderna med en blandning av bostäder, handel och kontor. Han menar att det är vad som behövs för att generera liv. Hör hela Stadsinspektionen från Haparanda i ljudklippet. Stadsinspektionen [e-mail]