Artwork

Innehåll tillhandahållet av Hopp i P1 and Sveriges Radio. Allt poddinnehåll inklusive avsnitt, grafik och podcastbeskrivningar laddas upp och tillhandahålls direkt av Hopp i P1 and Sveriges Radio eller deras podcastplattformspartner. Om du tror att någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk utan din tillåtelse kan du följa processen som beskrivs här https://sv.player.fm/legal.
Player FM - Podcast-app
Gå offline med appen Player FM !

Individuell risk att drabbas av demenssjukdomar minskar

9:42
 
Dela
 

Arkiverad serie ("Inaktivt flöde" status)

When? This feed was archived on May 10, 2023 08:28 (11M ago). Last successful fetch was on October 14, 2022 02:04 (1+ y ago)

Why? Inaktivt flöde status. Våra servar kunde inte hämta ett giltigt podcast-flöde under en längre period.

What now? You might be able to find a more up-to-date version using the search function. This series will no longer be checked for updates. If you believe this to be in error, please check if the publisher's feed link below is valid and contact support to request the feed be restored or if you have any other concerns about this.

Manage episode 201590930 series 2141664
Innehåll tillhandahållet av Hopp i P1 and Sveriges Radio. Allt poddinnehåll inklusive avsnitt, grafik och podcastbeskrivningar laddas upp och tillhandahålls direkt av Hopp i P1 and Sveriges Radio eller deras podcastplattformspartner. Om du tror att någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk utan din tillåtelse kan du följa processen som beskrivs här https://sv.player.fm/legal.
Bättre hjärthälsa, diabetesvård, och en stigande utbildningsnivå har sänkt demensrisken trots att antalet fall ökar. Dessutom utvecklas diagnostiken snabbt och ny medicin hägrar inom ett årtionde.
Demenssjukdomar har länge lyfts fram som ett av de stora hoten mot välfärden i västvärlden. I takt med att fler personer lever längre drabbas också fler av demens. Men nu kommer forskning som tyder på att den individuella risken att drabbas faktiskt verkar minska i många länder, inklusvie Sverige. Dessutom har möjligheten att göra diagnoser blivit bättre, och nya typer av mediciner verkar finnas på forskningshorisonten.Demens är alltid en tragedi för individen och de närstående, och kollektivt blir de sjuka betungande för vården. Hur ska vi kunna hantera alla de som drabbas av de här sjukdomarna? I totalt antal patienter blir demens och alzheimers nämligen allt vanligare. Det beror på att befolkningen växer och allt fler människor lever längre liv.Men det gäller att hålla ordning på siffrorna, för i statistiken gömmer sig också en god nyhet. Antalet människor som drabbas av demens och som har demens ökar, men den individuella risken ser ut att minska, säger Laura Fratiglioni, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet med inriktning mot demenssjukdomar.Hon är bland annat inblandad i en studie som har följt boende på Kungsholmen i Stockholm från åttiotalet tills idag. Det är i den studien som hon har sett tecken på att risken för demens minskar här i Sverige, och hon är inte ensam. Liknande resultat kommer från hela västvärlden, inklusiver Spanien, England och Nederländerna. De senaste stora studierna från USA visar också på en tydlig minskning.Det är fortfarande inte helt klart vad den här minskningen beror på. Sådana slutsater kan vara svåra att dra från stora befolkningsstudier. Men forskarna har en hypotes om att det beror på två faktorer. Dels att fler personer har en längre utbildning och ett mer stimulerande yrkesliv. Detta bygger upp en mental reserv som kan fungera som en buffert om hjärnan skadas.Den andra stora faktorn är att hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt sedan sjuttiotalet. Även behandling av diabetes och högt blodtryck skyddar hjärnan det som är bra för hjärtat är generellt bra för hjärnan.I Kina har det precis kommit en studie som visar på motsatsen, en ökning istället. Det är ändå inte förvånande; den generation kineser som idag är gamla har levt med många av de negativa faktorerna. Men även här förväntar sig Laura Fratiglioni att om några decennier se motsvarande positiv utveckling, förutsatt att man satsar på att främja en hälsosam livvstil och förebygga ohälsa. Det samma gäller förstås alla länder. I populationer till exempel i USA med mycket obesitet finns det skäl att oroa sig för en högre demensrisk om inga åtgärder sätts in.Trots den hoppfulla nyheten att den individuella sjukdomsrisken verkar minska hos oss kommer ändå väldigt många att drabbas av demens eller alzheimers. Då är det också hoppfullt att veta att diagnostiken och behandlingarna också utvecklas snabbt idag.Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet och överläkare på geriatriska kliniken på Karolinska, Huddinge. Hon lyfter fram att vetenskapen idag är mycket bättre på tidiga diagnoser, vilket gör att man kan sätta in behandling innan effekterna på minnet blivit för stora. Det blir också lättare att skilja mellan olika demenssjukdomar, vilket är avgörande för att patienter ska få rätt medicin.Nu står mycket av hoppet till utvecklingen av nya mediciner. Specifikt för Alzheimers ligger ett stort fokus på att hitta något som kan fungera som ett sorts vaccin som skulle hindra det farliga placket att bildas i hjärnan. Inget sådant läkemedel är godkänt ännu, men de första studierna har gett en del lovande resultat.Det satsas också väldigt mycket pengar på demensjukdomar just nu. G8-länderna har satt upp ett mål att det ska finnas ett läkemedel mot alzheimers år 2025 och Agneta Nordberg är positiv till att det ska lyckas.Laura Fratiglioni lyfter fram att det faktiskt också finns mycket som man som privatperson kan göra för att minska risken att drabbas. Man kan ha en generellt hälsosam livsstil, se till att behandla hjärtkärlsjukdomar och diabetes, och bygga upp en mental reserv, genom till exempel utbildning.Det finns också studier som visar att den som inte har en utbildning från ungdomen kan kompensera för det genom att bygga upp en mental reserv under yrkeslivet, till exempel i ett stimulerande arbete.För dem som börjar bli äldre är det bra att ägna sig åt saker som både ger fysisk, mental och social stimulans. Som att påta i trädgården med familjen, gå på museer med vänner eller att lära sig en ny dans en perfekt kombination av alla faktorerna. Det viktigaste är att hitta något som man verkligen tycker om, säger Laura Fratiglioni.Däremot är det bra att veta att det inte finns några vetenskapliga bevis för att de olika dataprogram och spel som säljs specifikt med löfte om att stimulera hjärnan och förbättra minnet skulle fungera. Det finns inget som tyder på att man blir bättre på något annat än att spela själva spelet. Det bästa sättet att skjuta upp demensdebuten är fortfarande att prioritera nya intressanta upplevelser tillsammans med andra människor och att unvika en stillasittande livsstil.
  continue reading

10 episoder

Artwork
iconDela
 

Arkiverad serie ("Inaktivt flöde" status)

When? This feed was archived on May 10, 2023 08:28 (11M ago). Last successful fetch was on October 14, 2022 02:04 (1+ y ago)

Why? Inaktivt flöde status. Våra servar kunde inte hämta ett giltigt podcast-flöde under en längre period.

What now? You might be able to find a more up-to-date version using the search function. This series will no longer be checked for updates. If you believe this to be in error, please check if the publisher's feed link below is valid and contact support to request the feed be restored or if you have any other concerns about this.

Manage episode 201590930 series 2141664
Innehåll tillhandahållet av Hopp i P1 and Sveriges Radio. Allt poddinnehåll inklusive avsnitt, grafik och podcastbeskrivningar laddas upp och tillhandahålls direkt av Hopp i P1 and Sveriges Radio eller deras podcastplattformspartner. Om du tror att någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk utan din tillåtelse kan du följa processen som beskrivs här https://sv.player.fm/legal.
Bättre hjärthälsa, diabetesvård, och en stigande utbildningsnivå har sänkt demensrisken trots att antalet fall ökar. Dessutom utvecklas diagnostiken snabbt och ny medicin hägrar inom ett årtionde.
Demenssjukdomar har länge lyfts fram som ett av de stora hoten mot välfärden i västvärlden. I takt med att fler personer lever längre drabbas också fler av demens. Men nu kommer forskning som tyder på att den individuella risken att drabbas faktiskt verkar minska i många länder, inklusvie Sverige. Dessutom har möjligheten att göra diagnoser blivit bättre, och nya typer av mediciner verkar finnas på forskningshorisonten.Demens är alltid en tragedi för individen och de närstående, och kollektivt blir de sjuka betungande för vården. Hur ska vi kunna hantera alla de som drabbas av de här sjukdomarna? I totalt antal patienter blir demens och alzheimers nämligen allt vanligare. Det beror på att befolkningen växer och allt fler människor lever längre liv.Men det gäller att hålla ordning på siffrorna, för i statistiken gömmer sig också en god nyhet. Antalet människor som drabbas av demens och som har demens ökar, men den individuella risken ser ut att minska, säger Laura Fratiglioni, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet med inriktning mot demenssjukdomar.Hon är bland annat inblandad i en studie som har följt boende på Kungsholmen i Stockholm från åttiotalet tills idag. Det är i den studien som hon har sett tecken på att risken för demens minskar här i Sverige, och hon är inte ensam. Liknande resultat kommer från hela västvärlden, inklusiver Spanien, England och Nederländerna. De senaste stora studierna från USA visar också på en tydlig minskning.Det är fortfarande inte helt klart vad den här minskningen beror på. Sådana slutsater kan vara svåra att dra från stora befolkningsstudier. Men forskarna har en hypotes om att det beror på två faktorer. Dels att fler personer har en längre utbildning och ett mer stimulerande yrkesliv. Detta bygger upp en mental reserv som kan fungera som en buffert om hjärnan skadas.Den andra stora faktorn är att hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt sedan sjuttiotalet. Även behandling av diabetes och högt blodtryck skyddar hjärnan det som är bra för hjärtat är generellt bra för hjärnan.I Kina har det precis kommit en studie som visar på motsatsen, en ökning istället. Det är ändå inte förvånande; den generation kineser som idag är gamla har levt med många av de negativa faktorerna. Men även här förväntar sig Laura Fratiglioni att om några decennier se motsvarande positiv utveckling, förutsatt att man satsar på att främja en hälsosam livvstil och förebygga ohälsa. Det samma gäller förstås alla länder. I populationer till exempel i USA med mycket obesitet finns det skäl att oroa sig för en högre demensrisk om inga åtgärder sätts in.Trots den hoppfulla nyheten att den individuella sjukdomsrisken verkar minska hos oss kommer ändå väldigt många att drabbas av demens eller alzheimers. Då är det också hoppfullt att veta att diagnostiken och behandlingarna också utvecklas snabbt idag.Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet och överläkare på geriatriska kliniken på Karolinska, Huddinge. Hon lyfter fram att vetenskapen idag är mycket bättre på tidiga diagnoser, vilket gör att man kan sätta in behandling innan effekterna på minnet blivit för stora. Det blir också lättare att skilja mellan olika demenssjukdomar, vilket är avgörande för att patienter ska få rätt medicin.Nu står mycket av hoppet till utvecklingen av nya mediciner. Specifikt för Alzheimers ligger ett stort fokus på att hitta något som kan fungera som ett sorts vaccin som skulle hindra det farliga placket att bildas i hjärnan. Inget sådant läkemedel är godkänt ännu, men de första studierna har gett en del lovande resultat.Det satsas också väldigt mycket pengar på demensjukdomar just nu. G8-länderna har satt upp ett mål att det ska finnas ett läkemedel mot alzheimers år 2025 och Agneta Nordberg är positiv till att det ska lyckas.Laura Fratiglioni lyfter fram att det faktiskt också finns mycket som man som privatperson kan göra för att minska risken att drabbas. Man kan ha en generellt hälsosam livsstil, se till att behandla hjärtkärlsjukdomar och diabetes, och bygga upp en mental reserv, genom till exempel utbildning.Det finns också studier som visar att den som inte har en utbildning från ungdomen kan kompensera för det genom att bygga upp en mental reserv under yrkeslivet, till exempel i ett stimulerande arbete.För dem som börjar bli äldre är det bra att ägna sig åt saker som både ger fysisk, mental och social stimulans. Som att påta i trädgården med familjen, gå på museer med vänner eller att lära sig en ny dans en perfekt kombination av alla faktorerna. Det viktigaste är att hitta något som man verkligen tycker om, säger Laura Fratiglioni.Däremot är det bra att veta att det inte finns några vetenskapliga bevis för att de olika dataprogram och spel som säljs specifikt med löfte om att stimulera hjärnan och förbättra minnet skulle fungera. Det finns inget som tyder på att man blir bättre på något annat än att spela själva spelet. Det bästa sättet att skjuta upp demensdebuten är fortfarande att prioritera nya intressanta upplevelser tillsammans med andra människor och att unvika en stillasittande livsstil.
  continue reading

10 episoder

Alla avsnitt

×
 
Loading …

Välkommen till Player FM

Player FM scannar webben för högkvalitativa podcasts för dig att njuta av nu direkt. Den är den bästa podcast-appen och den fungerar med Android, Iphone och webben. Bli medlem för att synka prenumerationer mellan enheter.

 

Snabbguide