Ett annat sätt att leva del 5 - Pengar, habegär och livets bekymmer

Predikningar Ryttargårdskyrkan

Fredrik Lignell
Ett annat sätt att leva
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/ett-annat-satt-att-leva-del-5-pengar-habegar-och-livets-bekymmer-arh7j

Matt 6:19-34

Notera Jesu argument för varför vi inte ska lägga vår identitet och trygghet i pengarna och prylarna. Det varar inte. (Lyssna gärna på vår serie om pengar från januari 2020 där vi också lägger ut dessa versar. Återfinns bland ljudfilerna på hemsidan.)

Den andliga klarsynen, vad mitt öga vilar på, hur jag betraktar världen, är inte isolerat från vad som sker i mitt hjärta/min själ. Någon uttrycker det så här: ”Om inte ögat/blicken är klar när det gäller pengar och ägodelar kommer hela livet att perverteras.”

Jesus talar vidare i texten om två herrar. En av denna världens gudar är tveklöst Mammon. Vi uppmanas att i världens ögon vara ateister, att inte ha som högsta mål att göra karriär, tjäna mer stålar, kunna köpa vassare grejer, fler sommar- och vinterboenden, göra längre resor…

Varför ger Jesus pengarna och prylarna ett avgudanamn? För att de ständigt försöker ta Guds plats. Vi försöker behaga dem, söker deras närvaro, är rädda att förlora dem, de skapar trygghet och framtidshopp… På det sättet riskerar prylarna och pengarna att tränga ut Gud i periferin.

Jesus påstår utan vidare: Det går inte att tjäna både Gud och Mammon. Han säger inte att det är svårt, utan omöjligt.

Jesus bjuder in oss till ett liv av nykterhet och vaksamhet. En andlig klarsyn: vad klarar jag av att lasta på i livet utan att tappa fästet, utan att förlora fokus?

Hela idén med att oroa sig för sin försörjning är ju att inte behöva bekymra sig. Tanken vi matats med handlar om att ju mer jag har, desto tryggare blir jag. Notera hur praktisk och jordnära Jesus resonerar: Det funkar inte. Vi vet alla att ju mer saker vi har, desto mer bekymrar vi oss.

Detta är inte en text om att surfa ovanför timliga behov, utan om att inte vara så förtvivlat självisk och självupptagen. Jesu undervisning är inte antisocial, utan ”antisjälvisk”. Detta är ett grundskott mot idén att Gud inte har tid och ork med våra vanliga liv, utan bara med ”det andliga”. Gud väntar på att bli inbjuden i din hushållsbudget. Du som har för lite: har du inbjudit Jesus som kan göra under av några bröd och fiskar? Du som har för mycket: har du talat med honom om vem som behöver dina resurser bäst?

Se på himlens fåglar, och se på ängens liljor. Poängen är inte att vi inte ska arbeta hårt, poängen har med oron och bekymren att göra.

v 27. Vi vet att motsatsen snarare är sann. Det är bekymren som tar kål på oss.

Det är som att Jesus målar två sorters människor. Hedningarna, världen, jagar efter belöningar, materiella saker, pengar, status… Det har blivit som en religion. En Jesu lärjunge uppmanas att inte springa med i det racet, utan leva sitt liv inför Fadern som vet vad vi behöver.

Köp saker när du behöver dem och unna dig något ibland, men lev för någon annan än dig själv. Ge ditt liv åt något mer beständigt än ditt eget statusbygge.

Du ska då få det andra också. Notera ordet också. Lärjungens horisont fylls inte av livets bekymmer, av Mammons lockelser, utan av längtan efter Guds rike. Gud ska hjälpa oss med försörjningen, med maten och kläderna. Vårt uppdrag är att hålla blicken klar och inte dras med i världens sätt att värdera och väga ett liv. Prylar och pengar är biprodukter, men tjänar dåligt som livsmål.

Och kom ihåg: Ska du hålla Mammon stången finns det inget bättre sätt att bryta dennes makt än att ge bort så mycket man orkar och klarar.

Var dag har nog med sin egen plåga. Du kan inte bära på din framtids eventuella plågor. Det blir ohanterligt. Så hur gör man? Lämna över ditt liv i Guds händer. Våga lita på att han bär ditt liv och sörjer för dig.