Klasshalka och kunskapserosion från Sandviken till Indien

Kulturradion: K1/K2

Katarina Wikars och Lars Hermansson på fem stickspår om den orättvisa skolan. Det handlar om klasshalka, kunskapserosion, indisk skolplikt, betyg som förhandlingsfråga, och vilka som drar det längsta strået i kunskapssamhället.
Den indiska skolplikten är bara två år gammal men redan kritiserad. Varför tvinga iväg fattiga barn till skolor som ofta inte ens har lärare? Medelklassens barn går alla i privatskolor, men inte heller de uppfyller alltid skolinspektionens krav. Har betygen blivit en förhandlingsfråga i denna tid av statusjakt och konkurrens? Vad krävs för att det egna barnet ska få ett riktigt stort A? Pressen från föräldrar har hårdnat, berättar en lärare. De som är unga nu sägs vara den första generationen som inte per automatik kommer att uppnå samma materiella standard som sin föräldrar. Men är det någon som diskuterar klass längre? De flesta anser sig numera tillhöra medelklassen, och sträva uppåt. Klasshalkan, när kommer den i så fall att märkas? Om sju år? Flickor har bättre betyg än pojkar i högstadiet, och gymnasiet. Det är fler kvinnor än män som börjar studera på högskolan. Forskning visar att det postindustriella samhället gynnar kvinnor bättre, de har snabbare ställt om till en förändrad verklighet, säger ekonomen Jan Jörnmark. Katarina Wikars och Lars Hermansson passar också på att besöka sina gamla gymnasieskolor I Bergslagen. Länk till artikeln The end of men i The Atlantic: http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2010/07/the-end-of-men/8135/ Programmet ingår i Den orättvisa skolan.