Civilsamhällets nya roll

Kluvet land

Håller gränserna mellan civilsamhället och det offentliga på att förflyttas? Vad händer när ideella krafter tar ansvar för delar som skulle kunna räknas som samhällsservice och statens ansvar?
Förut kallades det ideell sektor, frivilligsektor, folkrörelse eller föreningsliv. Idag kallas det civilsamhället. Det är tydligt att civilsamhället är en självklar aktör í dag, när det gäller att lösa samhällsutmaningar jämfört med tidigare; på områden där man kanske skulle tycka att staten förut hade ett tydligt huvudansvar och civilsamhället var mer av ett komplement till vad staten kunde erbjuda och göra, säger Roberto Scaramuzzino, forskare i socialt arbete vid Lunds universitetet. När en kommun samarbetar med frivilliga krafter är en form så kallat idéburet offentligt partnerskap, IOP. Samarbetet mellan nätverket Arezo, Röda Korset och Umeå kommun är ett exempel på detta; där samarbetet går ut på att matcha ensamkommande ungdomar med frivilligfamiljer som erbjuder plats i sitt hem. Vi bestämde oss för att ge det ett försök och vi har inte ångrat det en sekund, säger Elin Broadhall som tillsammans med sin familj nu har 18-årige och asylsökande Azad boende i sitt hem. Hon tror att det finns mycket att vinna på när stat och kommuner samarbetar med det civila samhället. Den offentliga sektorn har aldrig och kommer aldrig räcka till hela vägen. Det kommer alltid krävas att människor i vårt samhälle ställer upp på ideell basis, säger hon och fortsätter: Jag tror att man nu har förstått att det finns ett stort behov av att den offentliga sektorn går ihop och samarbetar med den ideella sektorn. Vi bär på olika kunskaper, erfarenheter och har olika resurser. Jag ser att det kommer mycket gott av det. Att det ideella arbetet fått större betydelse för samhället är något som Anna-Karin Berglund, handläggare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, märkt av. Hon arbetar med SKL:s samverkan med det civila samhället. Civilsamhället har fått ett betydligt större erkännande. Man ser på det med större seriositet och räknar med civilsamhället som en resurs i samhället, säger hon. I Malmö driver fotbollsklubben FC Rosengård ett projekt för arbetslösa ungdomar Boost by FC Rosengård. Det finansieras till största delen av Europeiska socialfonden. Dessutom har projektet stöttning från Malmö stad, region Skåne och Arbetsförmedlingen. Projektet är ett annat exempel på hur en organisation, förening eller ideell grupp hjälper till där de ser att det finns behov. I projektet stöttar de unga arbetslösa att bli redo för arbetslivet med en uppsjö av aktiviteter, allt från körkortsteori till cv-skrivning. Jag var inte så mycket på Arbetsförmedlingen, det kändes som att vara en i mängden. Sedan kom jag till Boost. Här kändes det som att de engagerade sig i mig. Jag var inte en siffra i systemet, säger John Wallin, en av alla unga i Malmö som vänt sig till Boost. FC Rosengård har två IOP, idéburet offentligt partnerskap. Det ena är att fortsätta hålla kontakten med dem som passerat Boost. Det andra går ut på att tillsammans med andra föreningar hitta hemmasittande unga som inte studerar eller jobbar. Filippa Engstrand, verksamhetschef vid Boost by FC Rosengård, tror att viljan att samarbeta är stor hos både myndigheter och organisationer. Men osäkerhet och frågetecken är något som gör att inte fler IOP-projekt startas, enligt henne. Jag är besviken på utvecklingen kring IOP. Modellen togs fram med syfte att det skulle vara en långsiktig modell; det skulle inte vara en beställare- och utförarrelation och det skulle inte likna en upphandling. Men på grund av juridiska frågeställningar så tror jag att många kommuner och myndigheter är väldigt osäkra på om de får teckna sådana här partnerskap, förklarar hon. Konkurrensverket har anmält ett partnerskap, då frågan om upphandlingsregler i förhållande till IOP ställts på sin spets. - Det är inte juridiskt definierat med IOP. Otydligheten kring IOP skapar en osäkerhet för kommuner och landsting, att våga ge sig in och bygga partnerskap. Man blir rädd att det ska bli dömt; att det egentligen borde ha gjorts en upphandling, säger Anna-Karin Berglund, vid SKL, och önskar tydlighet för att kunna göra framtida samarbeten med civilsamhället möjliga: - Det är viktigt att vi får en tydlig definition i juridisk bemärkelse. Agneta Johansson, reporter [e-mail] Anette Olofsson, reporter [e-mail]