K-podd 69: Stora hamnplatspodden!

1:00:47
 
Dela
 

Manage episode 333096439 series 127780
Av Riksantikvarieämbetet upptäckt av Player FM och Player FMs grupp - upphovsrättigheterna ägs av publiceraren, inte Player FM. Ljudet streamas direkt från deras servrar. Tryck på Prenumerera knappen för att hålla koll på uppdateringar i Player FM, eller klistra in flödets webbadress i andra podcast appar.

Hamnplatser har alltid haft en central roll för människor. Framförallt fram till dess att järnvägen och mer vägbaserade transporter konkurrerade ut de flesta. Hamn- och handelsplatser har en unik historia, med långväga, ofta internationell handel, samtidigt som de kunde ha högst begränsad kulturell koppling till bygden runt omkring. Den historien berättar vi här.

Följ med arkeologen Ny Björn Gustafsson och programledaren Erik Larsson när vi ger oss ut i spåren av gamla hamnplatser på Gotland. Detta är tredje sommaren vi åker ut på ö-turné – lyssna gärna även på avsnitten om fornborgar (2020) och fyndplatser (2021).

Det här avsnittet av K-podd är inspelat och producerat av Erik Larsson (CCBY). Prenumera gärna – K-podd finns i appar som till exempel Apple Podcasts, Acast och Spotify.

Platser som nämns i avsnittet (i kronologisk ordning)

Korumpan och Koviken i Sanda socken, norr om Klintehamn. I dag finns här Gotlands Fiskerimuseum. Längst in i dagens Kovik ligger ett område med 8 båtlänningar som idag ligger ca 2-3 m över havet – RAÄ-nr Sanda 119:1.

Strax norr därom ligger den före detta ö där det gravfält som besöks i podden är beläget – RAÄ-nr Sanda 183:1. Ursprungligen fanns där sannolikt mer än 100 gravar.

Karlsöarna – med Stora Karlsö ytterst – har flera hamnplatser och stora mängder gravar från flera perioder. Lilla Karlsö är mindre utforskat än Storön, men på dess södra del finns en myr som med största sannolikhet var en skyddad hamn under järnåldern. På Storön finns två tydliga hamnområden, ett i norr och ett i söder. Från ön finns även arkeologiska fynd som tydligt visar att Stora Karlsö var en del av det nätverk av handelsplatser som knöt samman hela Norden för dryga 1000 år sedan.

Gotska Sandön finns idag få direkta spår av äldre hamnanläggningar, dessa är till stora delar utplånade av den sanddrift som präglar ön. Däremot pekar arkeologiska fynd och bevarade fornlämningar, från sten-, brons- och järnålder – liksom från medeltid – på att ön haft en liknande position som Karslsöarna, som en nodpunkt i dåtidens kontakt- och transportnätverk. Bl.a. finns där en muromgärdad kristen begravningsplats vid Säludden på öns norra del.

Vid Norra Gattet, norr om Fårösund på nordligaste Gotland, finns tre svackor uppe på en nivå som idag ligger 3 meter över havet (RAÄ-nr Fleringe 73:1-3) invid en tidigare havsvik som nu, genom uppgrundning och strandvallar, helt avsnörts.


Vid Hau Grönu – RAÄ-nr Fleringe 76:1 (m.fl.) – några Km längre söderut längs Fårösundet finns en stor, komplex hamnanläggning med förhistoriska gravar och en medeltida begravningsplats.

<span data-mce-type="bookmark" style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" class="mce_SELRES_start"></span>


Kappellshamn
på Gotländska nordväskusten bör ha fått sitt namn från ett kapell knutet till en hamnplats – enligt äldre kartor fanns där bl.a. ett område kallat ”kapellänget”. I närheten finns flera järnåldersgravfält.

Vid fiskeläget Kapellet i När undersöktes en husgrund (RAÄ-nr När 160:2) 2010. Denna kan ha varit del av det kapell som gett namn åt området. Vid grävningen hittades bl.a. en förkristen grav.

På Fåröns västkust vid Gamlahamn finns en mängd lämningar från järnålder till medeltid. I anslutning till hamnområdet finns även en kapellämning – S:t Olovs kyrka – med tillhörande begravningsplats.

Vid de storhamnar som nämns – Fröjel, Västergarn och Visby finns rika fynd av hamnanläggningar, bebyggelse och gravar. Vid alla tre finns även avgränsningar i form av diken eller murar.

<span data-mce-type="bookmark" style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" class="mce_SELRES_start"></span><span data-mce-type="bookmark" style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" class="mce_SELRES_start"></span>

Några andra hamn- och handelsplatser

På Gotland finns många andra hamn- och handelsplatser. Ett problem när det gäller lämningar från tiden innan vikingatiden är att vi har svårt att hitta dem eftersom de inte lämnat lika tydliga spår. Ett undantag är Gothemshammar på östkusten där de bevarade lämningarnas höjd över havet pekar på att platsen var i bruk som samlingsplats under bronsåldern.

Öland hyser en hel rad platser av precis samma dignitet som de gotländska. Tre av dessa är Kyrkhamn, längst i söder med rika lämningar efter fiskeri och ruinerna efter S:t Johannes kapell. Längre norrut, på östkusten, finns Kapelludden med lämningar efter hamnsamhället Sikvarp med S:t Britas kapell och lämningar från många hundra år. På öns västkust, i princip omedelbart norr om Borgholm, finns Köpingsvik – en komplex lämning från tidig medeltid som liksom Västergarn har varit avgränsat mot landsidan av en vall.

Andra spännande platser är t.ex. Björkö i Mälaren, ofta kallad Birka, och Kyrksundet i sydvästligaste Finland. I södra Norge finns t.ex. Heimdaljordet, en handelsplats nära den plats där det världsberömda Gokstadskeppet påträffades.

Litteraturlista

Linda Lindberg (1997) Strandförskjutning och hamn i Fröjel socken, Gotland.
Dan Carlsson (1987) Äldre hamnar – ett hotat kulturarv.
Dan Carlsson (2019) S:t Olofs kyrka vid Akergarn.
Peter d’Agnan (2010) Gotlands medeltida fiskelägen: en arkeologisk förstudie.
Peter d’Agnan (2012) Medeltida kustbruk på Gotland – en pilotstudie.
Henrik Munthe (1947) Om gamla tilläggsplatser för farkoster på Gotland.
Ingemar Olsson (1985) SOS för äldre hamnar.
Sven Kalmring (2016) Early Northern Towns as Special Economic Zones.

Inlägget K-podd 69: Stora hamnplatspodden! dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

76 episoder