Vetenskapsradion Halsa offentlig
[search 0]
Mer

Download the App!

show episodes
 
Loading …
show series
 
Två år in i pandemin överraskar viruset SARS-CoV-2 fortfarande experterna. Går det att bemästra pandemin med en tredje vaccindos? Ann Lindstrand, enhetschef för vaccinprogrammen på Världshälsoorganisationen, WHO, menar att omikron skapar ett exceptionellt läge i pandemin eftersom så väldigt många smittas. Det gör att hela samhällen påverkas samtidi…
 
25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på en sak som gör henne lycklig. Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Michelle valde att satsa på den svåra träningsformen pole…
 
Nobelpristagaren Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, säger han. Men han tror också att det har hjälpt honom i forskningen, och menar sådant som ihärdighet och tuffhet. Det kan behövas för att ta sig fram som forskare.…
 
Forskning visar att det var anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige i första vågen. Än så länge har inte alla sårbara äldre fått en tredje dos - vad innebär det nu? Det är unika siffror som presenteras eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände inom äldreomsorgen våren 2020. Hör om hur smitt…
 
Var du bor i Sverige avgör idag vem som får ett nytt läkemedel som kan hjälpa mot narkolepsi, en biverkan efter vaccineringen mot svininfluensan 2009. Hur kunde det bli så? Prostatacancerförbundets åsikter har fått oväntad effekt. Det handlar om ett läkemedel som påverkar signalsubstanserna i hjärnan. Det aktiva ämnet heter pitolisant, och säljs un…
 
Den nya virusvarianten omikron har dykt upp. Än så länge vet ingen om den leder till mer allvarlig sjukdom eller hur vaccinen fungerar på den. Men går den att bekämpas och hur? Nu är inte bara antal personer som vaccinerats intressant, utan också hur själva smittan sprids. Än så länge är deltavarianten dominerande, men den nya varianten omikron som…
 
En epidemi har drabbat de allra minsta den här hösten, RS-viruset har slagit till som aldrig förr. Har ny forskning svar på hur föräldrar ska agera för att skydda sina barn mot allvarlig sjukdom? I oktober var över tusen barn i Sverige inlagda på sjukhus för vård av den här typen av luftvägsinfektion. Den börjar oftast som en vanlig förkylning och …
 
För att hindra ökad smittspridning av covid-19 i Sverige införs vaccinationsbevis från första december. Vad är bevisen för att de verkligen ger effekt? Runt om i Europa ökar smittspridningen av covid-19, även i länder där vaccinationsgraden är hög. Olika typer av sätt att använda covidpass eller vaccinationsbevis används. I Sverige väntas regeringe…
 
I veckan gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att fortsätta begå brott. I Socialstyrelsens rekommendationer lyfts en metod fram. Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga 12-17 år ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vu…
 
Öppna grundskolor under pandemin var viktigt för att öka chansen till godkända betyg och bättre hälsa längre fram. Men varför drabbades inte gymnasister med stängda skolor av allvarlig psykisk ohälsa? Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för at…
 
Ny forskning visar om det var anhöriga eller anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige. Och hur påverkades dödligheten av om det var ett privat eller kommunalt boende? Det är unika siffror som nu presenteras i Coronakommissionens andra delbetänkande, eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände …
 
Ett av länderna i världen där coronapandemin nu är värst är Bulgarien i östra Europa. Samtidigt når covid-dödstalen i Ryssland rekordnivåer. I Sverige har de flesta restriktioner som införts på grund av coronapandemin tagits bort, i takt med att många vaccinerat sig. Samtidigt går utvecklingen åt rakt motsatt håll i andra länder i Europa, där dödst…
 
25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på saker som gör henne lycklig. Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Men Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just p…
 
Ann-Margret Svensson fördes i ambulans till sjukhus, där hennes cancer upptäcktes. Nu är screening för tjock- och ändtarmscancer på gång att erbjudas i hela landet. Hur många hoppas man rädda? Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Nästan två tusen femhundra personer dör årligen. Men förhoppningen är att fler fal…
 
Utveckling av läkemedel mot covid-19 är i full gång. Lars fick konstgjorda antikroppar när han blev sjuk, vilka kan få en sådan behandling? Och hur nära är vi att kunna ta ett piller mot covid-19? Lars Skoglund är en av dem i Sverige som fått konstgjorda - monoklonala - antikroppar mot covid-19, eftersom vaccinen inte fungerade på honom. Hans läkar…
 
I veckan kom beslutet om att även tolv till femton år gamla barn ska erbjudas vaccin mot covid-19 i Sverige. Vad ligger bakom beslutet nu och vilka avvägningar har gjorts? Per Brolin, barnläkare vid Karlstads centralsjukhus och Svenska Barnläkarföreningens representant i covid-19-vaccinfrågor, svarar en orolig mamma om varför hon ska vaccinera sitt…
 
Just nu vaccineras tonåringar som går i gymnasiet mot covid-19 i Sverige. I våra nordiska grannländer vaccineras också högstadieelever. Borde Sverige gå samma väg? Statsepidemiolog Anders Tegnell svarar på tonårsföräldern Lisen Olanders frågor kring hur man kan tänka om ens barn redan har antikroppar mot covid-19 efter bekräftad sjukdom. Och vilka …
 
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar? I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring Genen en högst privat historia tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta Ingvol…
 
Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet. Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och mi…
 
Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala univ…
 
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byg…
 
Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån Genen en högst privat historia av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras…
 
Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanla…
 
Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukd…
 
91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19 i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar…
 
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar? WEB I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring Genen en högst privat historia tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken. Charlotta In…
 
Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem. Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet. Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva. I debatten om arv och mi…
 
Sverige har hittills beslutat om att skänka tre miljoner vaccindoser till fattigare länder. Är det nog? Och varför skänks till största del doser som vi själva inte vill ha? Biståndsminister Per Olsson-Fridh förklarar hur Sverige agerar i förhållande till den globala pandemin, och menar att Sverige är världsledande i förhållande till befolkningen bå…
 
Vad kan du göra i väntan på andra sprutan? Är det relevant att mäta antikroppsnivåer efter vaccinen? Och hur orolig behöver unga vara för biverkningar om de skulle erbjudas vaccin? Det är några av frågorna från lyssnare som tas upp i Vetenskapsradion Hälsas frågelådeprogram. Panelen består av Elisabeth Bernspång, läkare och utredare vid Läkemedelsv…
 
Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik. Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala univ…
 
Gravida Hillevi Persson undrar vad det finns för vetenskap bakom rekommendationer till gravida och covid19 vaccination. I Vetenskapsradion Hälsa får hon svar från forskare och experter. Gravida som blir sjuka i covid19 tycks ha en ökad risk för att föda för tidigt, visar en ny svensk studie i tidskriften JAMA. Att bli född för tidigt kan utgöra en …
 
Vad är orsaken till att en person kan känna oro inför vaccineringen? Hör i Vetenskapsradion Hälsa hur tveksamheten kan mötas. Det är stora skillnader på hur många som vaccinerar sig i olika områden. Attityder, oro och hur fattig eller rik man är visar tidigare forskning har betydelse för vaccinationstäckning. Världshälsoorganisationen konstaterar a…
 
91-åriga Ingemar Grawé i Uppsala hade fått vaccin, men blev ändå sjuk. I Sverige har cirka 15 000 personer fått konstaterad covid-19 efter vaccinering. Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Av den halva miljon personer som fått konstaterad covid-19 i Sverige i år har ungefär 3 procent blivit smittade trots att de fått minst en vaccindos. Ingemar…
 
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden? I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byg…
 
I mindre skala går det att ändra sitt sätt att leva efter att man fått sin vaccinspruta, men inte helt och hållet. Det menar flera experter som svarar på lyssnarfrågor i Vetenskapsradion Hälsa. Kan man vara ett litet gäng vaccinerade som återupptar sin tradition att fira Valborg tillsammans? Och vem kan resa till vem när bara en är vaccinerad ? Hur…
 
Flera internationella studier pågår nu där antikroppar används för att angripa demenssjukdomen Alzheimer. Svensk forskning ligger bakom en av upptäckterna. Hittills finns läkemedel som lindrar Alzheimer, men det finns ingen bot. Kanske kan forskare vara ett steg på vägen nu genom att experimentella läkemedel testas för att försöka göra så att sjukd…
 
Svenska virusforskare är besvikna på den rapport som gjorts på WHO:s uppdrag för att kartlägga pandemiviruset SARS-CoV-2 och dess ursprung. Många hade hoppats på att frågetecken skulle rätas ut när ett internationellt forskarteam tillsammans med kinesiska forskare skulle försöka kartlägga hur det kom sig att pandemiviruset tog sig in i människor, o…
 
Vad kan värsta eller bästa tänkbara utveckling av tredje vågen för pandemin i Sverige bli? Två experter diskuterar i Vetenskapsradion Hälsa. Den nya varianten av viruset Sars-Cov-2 som först hittades i Storbritannien och som nu är utbredd i Sverige tycks leda till ökad dödlighet. Men vad betyder vaccineringarna i sammanhanget? Och hur viktigt är de…
 
Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå. Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån Genen en högst privat historia av Siddhartha Mukherjee. I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras…
 
Nutiden är svår, men när kommer framtiden, och hur blir den? Coronapandemins följder skapar psykisk ohälsa bland unga, med oro, stress och nedstämdhet. Men kanske behöver det inte bli så illa ändå? Rapporter och enkätstudier pekar åt samma håll: trenden sedan länge med ökande psykisk ohälsa bland unga förstärkas av coronapandemin. Många ungdomar up…
 
Hittills har nästan en miljon personer i Sverige fått första dosen vaccin. Vaccineringen är igång trots vissa förseningar. Idag är det lyssnarna som har fått skicka in frågor. Och frågorna är många. Det handlar om vilket vaccin som är bäst, hur man ska se på de olika doserna, risken för biverkningar, och mycket annat. I programmet svarar Elisabeth …
 
Nu ska även symptomfria kontakter på arbetsplatser börja testas, som ett led i smittspårningen. Men bara 30 000 snabbtester används varje vecka, fast det finns en miljon i Sverige. Det är antigentester som kallas snabbtester. I Frankrike används saliv för testning nu när sportlovsfirande elever kommer tillbaks till skolorna. Det verkar inte vara på…
 
Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia. I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanla…
 
Vill du ta ett i dopp i en nyhuggen vak i en iskall vintersjö? Många testar på nu. Men det är ont om vetenskap kring hälsoeffekterna av att utsätta kroppen för den extrema stress som köldchocken innebär. Vinterbadare beskriver upplevelsen som fantastisk, magisk och oslagbar. Kallbad ger många en harmonisk omstart med kristallklara tankar, och det h…
 
Pandemin gör att många knä- och höftledsoperationer skjuts på framtiden. Men forskning visar att bästa sättet att förbereda sig för operation är att träna. Antalet personer som väntar på planerade operationer har ökat under coronapandemin. De flesta väntar på knä- och höftledsoperation, och de har ofta artros. I Vetenskapsradion Hälsa hör du två pr…
 
Nu kommer snabbtesterna som kan ge svar på om man är infekterad av covid-19. I Mölndal var man tidigt ute och där erbjuds nu all personal inom vård och omsorg ett test innan de börjar arbetspasset. Eftersom covid-19 kan smitta även när man inte har symptom, finns det risk att personal sprider smitta till boende utan att de själva anar att de bär på…
 
AstraZenecas coronavaccin är det som flest troligen kommer att erbjudas. Hör vad man vet om effektiviteten av vaccinet hos personer över 55 år och hur det kan hantera mutationer. Sverige har tecknat avtal om att köpa in flest doser av AstraZeneca sex miljoner doser, och möjliga två ytterligare miljoner doser. Det handlar om ett adenovirusvektorvacc…
 
Trots pågående pandemi så fungerar cancervården. Den sker snabbare än vanligt. De patienter som får diagnos blir opererade eller får behandling tidigare än innan pandemin kom. Sjukvården har valt att prioritera cancerpatienter under pandemin. Orsaken är att tiden för behandling kan påverka sjukdomens utveckling. Cancervården satsar till och med på …
 
De hittills godkända mRNA-vaccinerna mot corona har i ett fåtal fall kunnat ge kraftiga allergiska reaktioner. Än så länge vet inte forskarna varför, men det kan handla om emulgeringsmedlet PEG. De som tidigare har haft en allergisk reaktion mot PEG bör därför tala med sin läkare före vaccinering, säger Caroline Nilsson, som är en av Sveriges främs…
 
Vaccineringen mot viruset SARS-CoV-2 har nu dragit igång. Den som fått vaccinet kan fundera på vad det innebär. Hur fungerar vaccinerna mot coronapandemin och hur snabbt ger de skydd? I Storbritannien har en diskussion startat utifrån hur man ska hantera de olika typerna av vaccin. Kan man räkna med att två doser av vaccin får full effekt eller beh…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2022 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login