Forskare avstår från att uttala sig i kontroversiella frågor och undviker vissa forskningsfält – även i demokratiska stater. Hur kan den akademiska friheten i Sverige stärkas och hur påverkas svenska forskare av situationen i USA? Hör forskarna Andrei Chabes, Carina Keskitalo och Christer Nordlund diskutera akademisk frihet i Curiepodden.– När Trum…

Vi får inte tappa bort att teknikutveckling och framtida beredskap är frågor som inte är bestämda på förhand. Det handlar snarare om att formulera hur vi vill att tekniken och samhället ska organiseras för framtiden.Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 4 februari 2025.…

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 22 oktober 2024.Av Tidningen Curie

Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid.Den här krönikan är skriven och inläst av Erik Isberg, forskare vid KTH. Krönikan publicerades i Curie 9 september 2024.Av Tidningen Curie

Blås i din visselpipa. Visa vem och var du är. Marie Cronqvist skriver om att vara vilse i akademin.Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 6 februari 2023.Av Tidningen Curie

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar.Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 4 oktober 2022.…

Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö.Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 17 augusti 2022.Av Tidningen Curie

Vi inte vet hur framtiden kommer att gestalta sig och vilka kunskaper som kommer att behövas i morgon. Därför är den oförtrutna och stundom oglamorösa grundforskningen – beredskapsforskningen – viktig.Den här krönikan är skriven och inläst av Marie Cronqvist, lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Cur…

När amerikansk forskning hotas och många forskare pratar om att lämna landet gör hon tvärtom. Pernilla Wittung-Stafshede skriver om sin forskarflytt till USA.Den här krönikan är skriven och inläst av Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers tekniska högskola. Krönikan publicerades i Curie 6 maj 2025.…

De syns ofta i media. Vetenskapligt skolade experter som anlitas för att uttala sig om allt möjligt, även sådant som ligger utanför deras kompetensområde. David Brax skriver om vad detta fenomen gör med vårt förtroende för experter.Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax, senior utredare vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades…

Det ligger någonting vackert i att kunna lämna över till nästa generation av forskare. Anja Smits skriver om tillvaron som seniorforskare.Den här krönikan är skriven och inläst av Anja Smits, seniorprofessor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 25 februari 2025.Av Tidningen Curie

Seminariet är en möjlighet för doktorander att testa sina idéers bärkraft. Samtidigt kan kritiken upplevas som ett hot. David Brax skriver om vikten av en sund seminariekultur.Den här krönikan är skriven och inläst av David Brax, senior utredare vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 6 november 2024.…

Boka lokaler, administrera resor, tömma papperskorgen, sköta studentärenden och direktupphandlingar, vara sin egen tekniker och dividera med jurister om kontrakt och avtal. Anna Sarkadi skriver om administrationen som blivit ett stort arbetsmiljöproblem i akademin.Den här krönikan är skriven och inläst av Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och…

Sjuksköterskor och forskare har en sak gemensam. Anahita Amirpour skriver om viljan att göra skillnad och risken med att se sitt yrke som ett kall.Den här krönikan är skriven och inläst av Anahita Amirpour, doktorand vid Karolinska institutet. Krönikan publicerades i Curie 13 januari 2025.Av Tidningen Curie

Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning.Den här krönikan är skriven och inläst av Helena Edberg, forskningsrådgivare vid Örebro universitet. Krönikan publicerades i Curie 11 november 2024.…

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande.Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och disputerad molekylärbiolog. Krönikan publicerades i Curie 6 december 2023.…

Krönika av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och kommunikatör, som funderar över varför det är så tyst på labbet och vad som hänt sedan hon själv var doktorand.Den här krönikan är skriven och inläst av Natalie von der Lehr. Krönikan publicerades i Curie 28 januari 2020.Av Tidningen Curie

Att flytta till ett annat land för att forska i en ny miljö ses för det mesta som något positivt i forskarvärlden. Men att bo långt ifrån nära och kära kan ställa det på ett personligt plan.Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 30 november 2022.…

Vad gör egentligen en forskare? Trots att jag hela tiden sysslat med forskning ser en vanlig arbetsdag helt annorlunda ut idag än för några år sedan.Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 9 november 2022.Av Tidningen Curie

Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentligen som behövs.Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 10 oktober 2022.…

Nya kontakter, bättre på att föreläsa och mer framgångsrik när hon söker forskningsmedel. Jessica Abbott skriver om hur tredje uppgiften varit bra för hennes karriär.Den här krönikan är skriven och inläst av Jessica Abbott, universitetslektor vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 13 september 2022.…

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 december 2023.…

I EU-valet kan forskare jämföra valrörelser i 27 länder och få mer generell kunskap än vid nationella val. Ändå är intresset för EU-val svalt i forskarvärlden.Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 28 maj 2024.Av Tidningen Curie

Hur sätter man en bra rubrik? Bengt Johansson skriver om konsten att hitta på titlar till böcker och när hans världsbild skakades i grunden.Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 januari 2023.Av Tidningen Curie

När ska den framgångsrika forskaren avslöjas som en bluff? Bengt Johansson skriver om impostersyndromet och tvivlet på den egna förmågan.Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 27 mars 2023.Av Tidningen Curie

Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller projektet man söker pengar för.Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 19 juni 2023.…

Forskarens vardag är inte bara en framgångssaga. Kanske kunde vi då och då också dela med oss av när det inte går så bra.Den här krönikan är skriven och inläst av Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet. Krönikan publicerades i Curie 18 sep 2023.Av Tidningen Curie

När man som forskare sätter sina tankar och resultat på pränt öppnar man upp sig för det större forskarsamhället. I ett första skede är det måhända endast välvilliga kolleger som tillåts läsa.Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 15 september 2020…

I forskarvärlden finns det gott om drivna tävlingsmänniskor med väl utvecklade pannben. Det faktum att någonting är svårt, jobbigt, riskabelt eller tidsödande avskräcker inte dessa.Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 12 oktober 2020.…

En forskares arbetsdagar svämmar lätt över av åtaganden. David Larsson Heidenblad skriver om konsten att kunna prioritera sina arbetsuppgifter.Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 20 april 2021.Av Tidningen Curie

Vad är det viktigaste problemet inom ditt fält? David Larsson Heidenblad skriver om begreppet ”the Hamming Question” och hur frågeställningen guidar honom i hans långsiktiga planering.Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 13 juni 2022.…

Lägg in blanka dagar i kalendern då du prioriterar sådant som ger dig långsiktig näring. David Larsson Heidenblad skriver om vad som är nyckeln till framgångsrik forskning.Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 21 nov 2023.…

För den som börjar forska handlar det inte längre om att utföra alla uppgifter efter bästa förmåga. Målet är snarare att lära sig värdera hur viktiga olika arbetsuppgifter är och att välja vad man ska fokusera på. Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Cur…

Prestation och konkurrens eller lärande och lagarbete? Hur ser tillvaron ut för dagens doktorander? Möt Moa Lindqvist, Topias Tolonen-Weckström och Ylva Söderfeldt i ett samtal i Curiepodden om doktorandernas villkor.– Jag tror att det kan bli problem när man är både student och anställd samtidigt. Man hamnar väldigt ofta mellan stolar.Det säger Mo…

Hot och angrepp, dubbla yrkesroller och akademiskt hushållsarbete som inte ger några meriter. Lyssna på David Brax, Göteborgs universitet, Maria Saline, Chalmers, och Erik Smedler, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett samtal i Curiepodden om hindren i forskares vardag.− Det finns ju en tradition av att man låter vissa …

Får en forskare vara aktivist och var går gränsen mellan att leverera fakta och att ta politisk ställning? Och vad händer om forskare inte gör sina röster hörda? Möt forskarna Mårten Schulz, Fanny Forsberg Lundell och David Marlevi i ett samtal om forskares roll i samhällsdebatten.– Det är en skyldighet, tycker jag, att delta i den offentliga debat…

The press called him the happiest laureate, which he was. In 2012, Robert Lefkowitz was awarded the Nobel Prize in Chemistry together with his colleague and former fellow Brian Kobilka. Listen to his experience of the Nobel Week and how he ended up being a question on Jeopardy. Robert Lefkowitz, Professor of Medicine and Professor of Biochemistry a…

Forskare har mycket att vinna på att involvera patienter i hela forskningsprocessen – från formuleringen av hypoteser till publiceringen av resultat. Det menar Malin Linder Nording som forskar om en sjukdom som kan drabba gravida och innebära extremt illamående och mycket svåra kräkningar under dygnets alla timmar.Malin Linder Nording är docent i a…

In this episode you meet Sam Illingworth, Associate Professor in Academic Practice at Edinburgh Napier University, who tells us more about his work and view on science communication.His research revolves around developing dialogue between scientists and nonscientists and in particular giving voice to those audiences that have been traditionally und…

Svenska humsamforskare borde oftare söka medel ifrån Europeiska forskningsrådet. Det menar Stefan Svallfors.– Jag är helt övertygad om att det finns ett antal forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som skulle vara mycket konkurrenskraftiga i de här sammanhangen.Stefan Svallfors är huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vete…

Hon kallar sig själv för en forskningspolitisk nörd. Hör latinlektorn Moa Ekbom berätta om hur coronakrisen påverkat hennes undervisning och vad hon skulle säga om hon fick en minut med forskningsministern.Moa Ekbom forskar om latinsk litteratur och leder kandidatprogrammet Liberal Arts vid Göteborgs universitet. I det här avsnittet av Curiepodden …

Hur är det att leda en forskargrupp på distans och vad gör man om en doktorand inte kan utföra de planerade fältförsöken? I det här avsnittet av Curiepodden möter du Steffi Burchard som är docent i strukturgeologi vid Uppsala universitet. Tillsammans med sin forskargrupp studerar hon vad som pågår i vulkaner innan de får ett utbrott.Här hör du henn…

Det här avsnittet om Curiepodden handlar om hur forskning blir populärvetenskap och vad som motiverar forskare att ägna sig åt forskningskommunikation. I samtalet deltar Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, och Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.…

Allt fler poddar handlar om forskning. Poddens samtalsform lämpar sig för kunskapsspridning och ligger nära det som är hjärtat i universitetets verksamhet. Det menar Magnus Bremmer som 2015 startade Bildningspodden tillsammans med Klas Ekman.I det här avsnittet av Curiepodden samtalar Magnus Bremmer, forskningsredaktör vid Stockholms universitet, m…

Hitta en forskningsmiljö med bra handledare och personer som kan hjälpa dig framåt i karriären. Det är ett av råden från tre unga forskare som Curiepodden träffat för att prata om vägen från doktorand till självständighet.De forskare som deltar i samtalet är Sofia Lodén, Stockholms universitet, Tove Fall, Uppsala universitet, och Oskar Karlsson Lin…

He has founded an open archive for paleontology research and is developing a Massive Open Online Course. Listen to the paleontologist Jon Tennant who is promoting Open Science to achieve a better society.Av Tidningen Curie

Det har gått inflation i uttrycket falska nyheter. Idag används begreppet både för att avsluta en diskussion och som ett alibi av etablerade medier för att särskilja sig från påhittade nyheter. Möt mediaforskaren Christian Christensen som menar att journalister måste ha högre ambitioner än så.Av Tidningen Curie

Hon forskar om gamla och utdöda språk. Lyssna på Jenny Larsson, professor i baltiska språk, som berättar varför en språkhistoriker intresserar sig för de senaste fynden inom genetik.Av Tidningen Curie

Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att bevara vår historia och göra den tillgänglig.Av Tidningen Curie

Hon tar forskningskommunikation på största allvar. Möt forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans som nyligen vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets röst för sina insatser mot faktaresistens.Av Tidningen Curie