Svenska Lottakaren offentlig
[search 0]
Mer

Download the App!

show episodes
 
Loading …
show series
 
Fler kvinnor behöver mönstra för att Försvarsmakten ska bli bäst på de dom gör. Traditionellt har värnplikten varit en manlig domän och först 1980 kunde kvinnor söka frivilligt till grundutbildning, då i Flygvapnet. För att inspirera unga kvinnor till att vilja mönstra bjöd Svenska Lottakåren in till en informationsdag där ungdomarna kunde ställa a…
 
Vad är det vi gör när vi ser till att vi har tillgång till mat för en tid? Ur perspektivet krisberedskap pratar vi oftast om hemberedskap. Hugo Malm, Holma folkhögskola, undervisar i hållbarhet och krisberedskap och bland eleverna där pratas det om självhushållning. Det finns en överlappning mellan begreppen menar Hugo och om vi börjar samarbeta st…
 
Vi är vana vid att den värld vi lever i fungerar, men pandemin har visat oss att avbrott kan ske i det som vi tar för givet. Vi har alla ett ansvar för vår egenberedskap i händelse av en kris. Men vart börjar man? Pär Plüschke ger tipset att preppa tillsammans, att bygga beredskapen gemensamt med andra. Pär lyfter också att prepping kan ses som att…
 
I oktober anordnas varje år EU:s informationssäkerhetsmånad. I Sverige genomför MSB och Polisen kampanjen Tänk Säkert! som vill ge oss handfasta, tydliga och konkreta tips för att vi ska kunna vidta åtgärder för att säkrare uppkopplat liv. Informationssäkerhet är dessutom ett sätt att upprätthålla och värna vår demokrati menar Anton Liv. Det finns …
 
Jeanette Öhman är journalist och lär oss i det här avsnittet vad oberoende journalistik betyder för en demokrati. Vi behöver dels få hjälp att sätta händelser i sitt sammanhang men också hjälp att granska makthavarna. Risken utan oberoende journalistik är att osanningar sprids och att vi blir fast i våra filterbubblor där vi serveras mer av samma s…
 
Emelie Weski brinner för fred, säkerhet, demokrati och organisering. Vi behöver organisera oss för att bygga demokrati tillsammans och Emelie lyfter föreningslivet i Sverige som en viktig demokratiskola. I en förening lär du dig göra demokrati. En stark demokrati bygger vi varje dag genom att stå upp för och kräva våra rättigheter och se och hjälpa…
 
Stiftelsen Expo anordnade en tävling i våras för att utse en symbol för demokratin. Förhoppningen är att symbolen ska kunna vara en markör för alla oss som vill stå upp för och verka för ett demokratisk samhälle. En motvikt till alla symboler som sprider antidemokratiska värderingar. Demokratins värde symboliseras av ett klot placerat i en glasmont…
 
Cornelia Johansson, verksamhetsutvecklare på Brottsofferjouren, hjälper oss förstå vad demokratibrott är. Det handlar om hot och trakasserier som påverkar opinionsbildare och granskare. I värsta fall tystnar röster som gör diskussionen fattigare. Vi ska alla kunna delta i samhällsdebatten för att vi tillsammans ska kunna utveckla vår demokrati, men…
 
Sofia Näsström, Uppsala universitet, har forskat och undervisat om demokrati i 20 år. Sofia menar att anti-demokratiska krafter tvingar demokratin att fundera på hur den står upp för sig själv. Ett demokratiskt självförsvar, som förhåller sig till anti-demokratiska krafter på olika sätt. Sofia trycker också på vikten av att fundera över vilken demo…
 
Del sju av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Vi summerar mini-serien med förhoppningen om att den har inspirerat till fortsatta samtal om demokrati. Alla behövs för att främja, förankra och försvara demokratin och de fri- och rättigheter den ger oss. Och alla kan göra något. Demokratin behöver utvecklas in i framtiden och för att påverka behö…
 
Del sex av sju i miniserien Demokratisk beredskap. I en demokrati är makten fördelad på olika aktörer. De som stiftar lagar, de som dömer utifrån lagarna och även de som granskar i form av massmedia. Också näringsliv och civilsamhälle är viktiga aktörer och arenor. För att kunna granska makten, oavsett om det är politiker eller företagsledare, kräv…
 
Del fem av sju i miniserien Demokratisk beredskap. För att samhällen ska fungera behöver vi träffas för att diskutera, och hitta effektiva sätt för att fatta beslut. Även vikingarna hade en stärk känsla för lag och rätt och hade ett välutvecklat system för att ta beslut och lösa konflikter. Demokratin utvecklas och förändras över tid och tillsamman…
 
Del fyra av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Tillsammans med jurist Stellan Gärde gräver vi djupare i vad vi kan göra om en av våra fri- och rättigheter kränks men också hur vi kan stärka skyddet för vår demokrati. En grund är att ha kunskap om de fri- och rättigheter vi har för att vi ska kunna förstå dem och agera utifrån dem. Stellan berä…
 
Del tre av sju i miniserien Demokratisk beredskap. I en demokratisk rättsstat kan vi förväntas oss att vissa fastlagda rättsstatliga principer följs och de kommer till uttryck i bland annat våra grundlagar. Ytterst ska rättsstaten skydda våra mänskliga rättigheter. Anne Ramberg, jurist och bland annat tidigare generalsekreterare för Sveriges Advoka…
 
Del två av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Våra grundlagar är ramverket som skapar struktur för hur vår demokrati ska fungera. Talman Andreas Norlén berättar i det här avsnittet om våra grundlagar och varför de är viktiga för vår demokrati. Grundlagarna ger oss många fri- och rättigheter, såsom att kunna välja mellan olika alternativ i fria…
 
Del ett av sju i miniserien Demokratisk beredskap. En förutsättning för en stark demokrati är att människor engagerar sig, känner ansvar och ägarskap för den och står bakom dess principer. För att vi ska kunna vara delaktig i att främja, förankra och försvara demokratin behöver vi kunskaper om hur demokratin fungerar, hur spelreglerna ser ut, hur m…
 
Från och med 1 januari 2022 ska den nya Myndigheten för psykologiskt försvar vara på plats. Statsvetaren Olof Petersson, som var rådgivare i utredningen, berättar om hur det psykologiska försvaret växte fram på 50-talet och vad som behövs för ett modernt psykologiskt försvar. Olof trycker på att myndighetens arbete måste utgå från vad det är som sk…
 
Elin har drömt om att få göra värnplikten sedan hon var liten. Med mönstringen avklarad är hon ett steg närmare. Det var nervöst att mönstra just för att hon så gärna ville klara den. Alla momenten gick bra och i det här avsnittet berättar Elin om sin upplevelse under mönstringen och varför hon vill göra värnplikten som gruppchef. Lästips hittar du…
 
En samhällskris är en stor påfrestning som gör att samhällets funktioner inte fungerar som vi är vana vid. En kris kan vara kort eller långvarig, som nu pandemin. Annika Elmgart, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lyfter vikten av att vi alla bidrar till att förbereda samhället för en kris. Om vi som kan är förberedda för att ta hand om o…
 
Pandemin har stor påverkan på samhället och inte minst kommunerna som trots stort tryck förväntas leverera sitt grundläggande samhällsansvar precis som vanligt. Kommunen är den myndighet som är närmast medborgarna och snabbast märker hur händelseförloppet utvecklas och kan många gånger se behov av nya beslut innan samordnande myndighet ser samma bi…
 
Sandra har det senast året jobbat i Försvarsmaktens grupp som hanterar de förfrågningar som stöd som kommer in från samhället i samband med pandemin. En möjlighet hon fått på grund av att hon som lotta har utbildat sig till stabsassistent med avtal i Försvarsmakten. Sandra berättar om det stora stöd som Försvarsmakten har gett, och fortsätter ge, o…
 
Emma Nordwall är en av få kvinnor på positionen som förbundsdirektör inom räddningstjänsten. Det är få kvinnor anställda även som brandman och Emma ser ett stort behov av att fler kvinnor kommer in för att möjliggöra en bättre representation i mötena med kommuninvånarna. Emma menar att det har skett förändringar efter #larmetgår som var räddningstj…
 
Emma är lotta i Östgöta-Tjust lottakår. I september tog hon på sig samordningsrollen från kårens håll när Norrköpings kommun bad om hjälp i coronapandemin. Kåren tog över koordineringsansvaret för kommunens insats Medborgarstöd som hjälpte personer i riskgrupp att handla mat och hämta mediciner. Emma, tillsammans med ett gäng lottor, ansvarade för …
 
Charlotte Wagnsson, professor vid Försvarshögskolan, undersökte synen på säkerhet och orsaker till säkerhetshot och lösningar bland allmänheten. När Charlotte tittade på det insamlade materialet visade det sig att det fanns tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män ser på frågor kopplade till säkerhet, i allitfrån brottslighet till terrorism oc…
 
Robert Egnell, professor och rektor på Försvarshögskolan, breddar vår syn på vad säkerhet är. Traditionellt brukar vi fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot. Men för oss människor är det snarare vardagliga utmaningar vi brottas med och hoten är idag mer komplexa än enbart ett externt militärt hot. Mänsklig säkerhet utgår från männis…
 
Innan årets slut har förmodligen 10 000 kvinnor anmält att de blivit misshandlad av en närstående och mellan 15-20 kvinnor kommer att ha mördats. Inom Stockholmspolisen identifierade man att våld i nära relationer inte hade samma fokus som annan grov brottslighet som till exempel skjutningar. För att minska våldet, öka tryggheten och lagföra föröva…
 
Malin Ekbland har som säkerhetschef i Trelleborgs kommun ett brett ansvarsområde, från civilt försvar till brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Trots minskande brottsstatistik ökade den upplevda otryggheten bland kommuninvånarna. För två år sedan införde kommunen därför trygghetsvärdar för att försöka vända trenden. Deras uppgift är att…
 
Hur säker är din information på internet? I och med att fler och fler människor världen över kopplar upp sig mot internet, dessutom med flera olika enheter, ökar cyberbrottsligheten lavinartat. Jan Olsson jobbar med cyberbrottslighet på Nationellt it-brottscentrum och berättar om den ökande kriminaliteten på internet. Det är lätt att vara anonym oc…
 
Thomas Bull är trygghetsutvecklare i Malmö stad med fokus på hotbrottsfrågor. Malmö stad jobbar systematiskt med trygghet- och säkerhetsfrågor och Thomas uppgift är att stärka kunskapen hos kommunen och dess samarbetspartners så att hatbrottsfrågor ses för de brott de är. Hatbrott innebär att någon angriper en person eller en grupp av människor på …
 
Konteramiral Ewa Skoog Haslum tillträdde som marinchef i januari. Hon känner sig trygg med verksamheten efter 33 års erfarenhet i marinen. Hon är del av en grupp kvinnor som den senaste tiden klivit upp på höga chefsposter inom Försvarsmakten. Ewa är tydlig med att fler kvinnor behövs för att Försvarsmakten ska få tillgång till de bästa ur hela års…
 
Lottan Matilda ville göra värnplikten för att få en paus från studierna och utveckla sig själv. Under värnplikten tillbringar man hela dygnet tillsammans med sina kamrater. Man sover i gemensam sovsal och duschar i gemensamt duschrum. Det kan vara väldigt ovant för många. Matilda upplevde inte det som ett problem för alla var väldigt hänsynsfulla o…
 
Elin Johansson bestämde sig redan som väldigt liten för att hon skulle göra värnplikten. Nu ska hon snart mönstra. Det är lite nervöst men hon har förberett sig så mycket hon kan. Erfarenheterna som lotta har också gett henne trygghet i att det militära livet passar henne. Lästips hittar du på avsnittets webbsida…
 
I det hundrade avsnittet möter du Svenska Lottakårens rikslottachef Heléne Rådemar och generalsekreterare Anna Nubäck. Tillsammans berättar de om den uppgift Svenska Lottakåren har som en av 18 frivilliga försvarsorganisationerna i att stärka försvarsviljan. Heléne och Anna berättar också om varför det fortfarande är viktigt att ha en försvarsorgan…
 
I juni muckade lottan Agnes Åberg efter att ha genomfört värnplikten vid Amfibieregementet i Berga utanför Stockholm. Till hösten börjar hon en anställning som ledningssoldat. Att göra värnplikten var ett beslut som växte fram i och med Agnes engagemang som lotta. Innan inryck var Agnes nervös och tivlade på sin egen förmåga men upptäckte att hon o…
 
Generalmajor Lena Hallin är chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST. Hon är del av en grupp kvinnor som den senaste tiden klivit upp på höga chefsposter inom Försvarsmakten. Lena hoppas att det ska visa att det finns alla möjligheter att utvecklas i Försvarsmakten, både som chef men också på andra sätt. Försvarsmakten ska f…
 
FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 fyller 20 år i år. Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna, berättar med utgångspunkt utifrån rapporten 'A Right Not A Gift' hur resolutionen har påverkat kvinnors delaktighet i fredsbyggande och fredsprocesser. Det finns utmaningar men de 91 kvinnliga fredsbyggare som intervjuats berättar…
 
I tider av kris är tilliten mellan myndigheter och allmänheten extra viktig. Till exempel som nu under coronakrisen. Sedan 21 mars har undersökningsföretaget Kantar Sifo mätt allmänhetens tillit, tankar och beteende under coronakrisen. Jonathan Wennö, affärsområdeschef, berättar att senaste sammanställningen visar att det är 80% som följer myndighe…
 
Coronapandemin påverkar oss på helt nya sätt. Under pandemin har antalet kvinnor och flickor som drabbas av våld och övergrepp dramatiskt ökat i nästan alla länder Åsa Regnér, vice chef för UN Women, berättar om vikten av att kvinnors värde uppvärderas och att deras insats i pandemin lyfts fram. UN Women arbetar nu, precis som alltid, för att reger…
 
Anna Nordlund var en av de drivande bakom Färila-folkan i samband med bränderna 2019. Anna råkade bo bredvid Folkets Hus som snabbt blev uppsamlingsplats för människor som ville hjälpa till eller skänka saker. Gruppen organiserade sig snabbt för att effektivisera sitt arbete och tack vare lokalkännedom kunde de lösa de mest varierade uppdrag. Det f…
 
I Sverige har myndigheterna valt att ge oss som bor här att ta eget ansvar för att bidra till att bromsa smittspridningen av coronaviruset. Lars Trägårdh förklarar hur vår svenska individualism är bottnad i ett förtroende för varandra och samhällsfunktioner som gör att vi förstår vikten av och därmed följer myndigheternas råd. Vi har hög tillit til…
 
Vad är det egentligen som händer i kroppen rent biologiskt när vi blir oroliga eller stressade? Det är lätt att tänka att oro och stress är dåligt men just nu är det rätt rimligt att vara orolig och stressad. Men vi behöver hjälpa oss själva att vända oro och stress till något vi kan ha nytta av. Kaspras tips är att göra mer av det du i vanliga fal…
 
I en än så länge mansdominerad struktur är överste Malin Persson, flottiljchef Skaraborgs flygflottilj F7, del av en grupp kvinnor som den senaste tiden klivit upp på höga chefsposter. Under Malins karriär har det varit viktigt för henne med kvinnliga förebilder och är glad över att kunna vara en förebild för andra kvinnor, just nu speciellt för de…
 
I vintras fick tjejer och killar födda 2002 ett brev hem från Rekryteringsmyndigheten med en uppmaning att fylla i mönstringsunderlaget. Värnplikten är ju numera könsneutral men hur många tjejer gör egentligen värnplikten? Christina Malm, generaldirektör på Rekryteringsmyndigheten, berättar hur statistiken ser ut. Det som är tydligt i mönstringsund…
 
Gabriela Elroy är ansvarig för FBA:s program för kvinnor, jämställdhet och unga. Hon har länge jobbat med jämställdhetsintegrering och sett att arbetet har fokuserat på kvinnor, vilket absolut behövs, men vi kan inte jobba med kvinnor i isolation enbart. Gabriela argumenterar för att vi i vardagen måste analysera vad vi vill göra för att systematis…
 
Christel Bergström är medlem i Östra Skaraborgs lottakår och brinner för krisberedskapsfrågor. Tidigare har hon jobbat med krisberedskap och krisfrågor i sitt civila jobb och kände att hon i Svenska Lottakåren kunde hitta möjligheter att på nytt arbeta med de frågorna. Krisberedskap och särskilt totalförsvar är ju högaktuellt just nu och för Christ…
 
På uppdrag av regeringen driver Folke Bernadotteakademin ett kvinnligt fredsmedlarnätverk som ska kunna bidra till fredsprocesser runt om i världen. Margareta Wahlström, ordförande för Svenska Röda Korset, är en av de erfarna kvinnor som ingår i nätverket. I Lottapodden berättar hon om nätverket, dess uppgift och varför hon valt att engagera sig i …
 
Vad händer egentligen med ett samhälles robusthet om det möter en motståndare som medvetet i gråzonen utsätter samhället för återkommande prövningar? Daniel Jonsson, forskningsledare på FOI, reder ut begreppet gråzon och funderar över vad försvarsvilja egentligen betyder idag. Vi har ett samhälle idag som på många sätt är väldigt effektiv och slimm…
 
FNs resolution 1325 antogs för 20 år sedan. Utrikesminister Ann Linde berättar om varför det är viktigt att kvinnor är med i fredsprocesser och lyfter ett antal goda exempel. Att kvinnor finns med i fredsprocesserna är viktigt dels för att freden blir hållbarare men också för att frågor som till exempel användandet av sexuellt våld som vapen inte s…
 
Hanna Karpmyr är relativt nybliven lotta men har redan hunnit med mycket och fått kunskaper som gjort att hon växt som person. För Hanna är det viktigt att ha ett engagemang för samhället och själv har hon valt att bli stabsassistent i Stabspoolen. Hanna har under hösten tillsammans med ett gäng kvinnor startat upp Uppsala lottakår igen och ser fra…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2021 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login