Vad kan overnight oats kallas på svenska? Vad skiljer tänkbara alternativ som övernattengröt, kallgröt och kylskåpsgröt? Och hur kommer det sig att lånord för olika maträtter inte skapar lika mycket irritation som många andra importer i svenskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders …

Hur ska arkitekt, dirigent och psykolog uttalas? Och vilka är det till exempel som oftare uttalar arkitekt med hårt k? Hur kommer det sig att jurister ibland säger julli i stället för juli? Varför är sådana uttal exempel på det språkvetare kallar schibbolet? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidnin…

Vad kallas en familj som bildats av två skildra föräldrar? Varför är styvfamilj inte längre så populärt? Och vilka andra nya ord finns för nybildade familjer och familjemedlemmar? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om ord för familjerelationer.…

Är mem eller meme den lämpligaste stavningen? Ska det vara en eller ett? Bör det heta mem, memer eller memes i plural? Hur kommer det sig att stavning och böjning av nya lånord så ofta varierar? Och varför tycker vissa att en del försvenskade skrivsätt känns löjliga? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkråd…

Är obesitas och fetma synonymer? Hur kommer det sig att obesitas har blivit så mycket vanligare i allmänspråket? Och vilket av orden är lämpligast att använda i olika sammanhang? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om orden obesitas och fetma.…

Varför tvekar många inför att tala om ”ett rätt barn” och ”ett rätt lejon”? Är det fel att säga ”barnet var rätt”? Hur kommer det sig att vissa adjektiv inte riktigt verkar fungera ihop med vissa substantiv? Och vad finns det för knep för att hitta rätt i skriftspråket? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språk…

I samband med flera våldsdåd på skolor har det talats om inrymning och att inrymma. Men det är nya betydelser av sedan länge etablerade ord som ännu inte tagits med i ordböckerna. I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om det nya bruket av inrymma o…

Heter det fotbollförbund eller fotbollsförbund? Varför skriver Svenska fotbollförbundet namnet just så? Och hur hanterar vi foge-s i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.…

Varför heter det tombola? Och hur hanterar vi lånord som tombola, forum, avokado, schema och taco i plural i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.…

I kungafamiljen finns tre olika uttal av ä i ”räkor”, två olika uttal av ”sjuk” och Lidingö-i varierande omfattning. Men där vissa uttal har framtiden för sig är andra på utdöende. Här samtalar språkforskaren Jenny Öqvist, aktuell med boken Perspektiv på stockholmska, med Anders Svensson om stockholmskan som en dialekt i förändring. Läs mer om stoc…

Anklagade Ebba Busch regeringen för att ha orsakat svenskars död när hon talade om ”berått mod”? Och ljög Per Bolund när han i sin tur hävdade att hon sagt att regeringen hade medborgares liv på sitt samvete? Vad är falskt, halvsant och sant i den politiska debatten? Och hur använder politiker vagheter och underförståddheter som retoriska grepp? Hä…

Går det bra att säga god jul? Bör tjänsteperson ersätta tjänsteman? Hur diskuteras språkkrav inom olika yrken? Och vad är nytt i debatten om de, dem och dom? Språkrådets chef Lena Lind Palicki och Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar om språkåret 2024 och blickar framåt mot 2025.Av Språktidningen

Vilka trender präglar svenska språket och 2024 års nyordslista? Hur arbetar Språktidningen och Språkrådet med att ta fram listan? Och vad säger nyorden om språksituationen i Sverige i dag? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Ola Karlsson och Anders Svensson om 2024 års nyord. Du hittar hela nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2024…

Alex Schulman jublade när förbundskaptenen Jon Dahl Tomasson talade engelska i stället för danska inför svenska journalister. Men är det dags att ge upp den nordiska språkgemenskapen? Eller finns det knep som gör danskan lättare att förstå för svenskar? I det här samtalar Lone Koldtoft, som undervisar i danska på Lunds universitet, med Anders Svens…

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det femte och sista avsnittet: språkgemenskap–övärld. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det fjärde avsnittet av fem: p–språkförståelse. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det tredje avsnittet av fem: klöverblomma–oövertänkt. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det andra avsnittet av fem: fjällvana–klöverblad. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det första avsnittet av fem: a–fjällvan. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Hur gick det till när latin blev ett världsspråk? Vad hände när det förlorade sin status? Hur används latin i dag? Och är det verkligen ett dött språk? Karin Westin Tikkanen, docent i latin som är aktuell med boken Latin – handbok i odödlighet, samtalar med Anders Svensson om latinets roll då och nu.…

Varför finns bokstäverna å, ä och ö just i svenskan? Hur gick skiftet från runor till det latinska alfabetet till? Och vilken inverkan hade egentligen Gustav Vasa på svenskan? Sara Lövestam är aktuell med ABC-bok för vuxna. I det här avsnittet samtalar hon med Anders Svensson om bokstävernas historia.…

I boken Barnet och språket skildrar lingvisten David Pagmar barnets språkutveckling från det första skriket till hela meningar. Men stegen mot ett språk börjar redan i livmodern. Här samtalar David Pagmar och Anders Svensson om några avgörande punkter i barnets väg mot att erövra språket och om vad som kan hända om barnet inte får några förutsättni…

Fru, fröken, jungfru eller kanske mamsell? I ett par hundra år diskuterar vi vilka titlar som är lämpligast för kvinnor. Men hur kommer det sig att mäns titlar inte blir föremål för samma typ av diskussioner? Och varför är det slutligen ett nytt tilltalsskick blir segraren i titelstriden? Här samtalar språkprofessorn Karin Milles med Språktidningen…

Varför betraktas könsord som fulare än traditionella svordomar? Och kommer svordomar att förlora sin kraft när Sverige blir alltmer sekulariserat? Språkforskaren Karin Milles samtalar med Språktidningens Anders Svensson om laddade ord, könsord som kan vara på väg att bli normaliserade och skillnader mellan kön och generationer. Läs artikeln om unde…

Svenskans fulaste ord är så laddat att många inte ens vill uttala det. Och den utvecklingen har gått ganska snabbt. Språktidningen har i samarbete med Novus undersökt vilka ord som svenskarna tycker är värst att använda. Och det är inte svordomar som betraktas som fulast. I stället är det vissa typer av skällsord som flest reagerar på. I det här av…

Svenska för invandrare, sfi, ska begränsas till tre år. Men vilka är det som har förutsättningar att lära sig svenska på den tiden? Och varför är det orealistiskt att tro att det ska vara möjligt för stora grupper? Här samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell och Anders Svensson om språkkunskaper och integration.…

I tysthet försvinner ord ur ordböckerna när ägare av varumärken kräver ändringar eller strykningar. Men betyder det att varumärkesinnehavare har makt över svenskan? Och vem är det egentligen som bestämmer över språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, med Språktidningens Anders Svensson om krocken mellan språkutveckling och juri…

Snabba skrivregler är en ny vägledning från Språkrådet. Här får skribenter råd i olika skrivtekniska frågor som skiljetecken, stor eller liten bokstav och förkortningar. Här samtalar redaktören Ola Karlsson med Språktidningens Anders Svensson om boken.Av Språktidningen

Sex av tio svenskar tycker att det är lätt att göra rätt på de och dem i skrift. Men på en lite svårare testmening är det en majoritet som gör fel. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen. Här samtalar Susanna Karlsson, språkforskare vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om svenskarnas förmåga…

Ett museum för svenska språket och andra språk som används i Sverige. Det drömmer Patrik Hadenius om att starta i Stockholm. Här samtalar han med Anders Svensson om planerna för ett språkmuseum.Av Språktidningen

Gängkriminalitet, teknikutveckling och politik är några områden som gör avtryck i 2023 års nyordslista. Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Laila Höglund och Anders Svensson om arbetet med att ta fram orden, om vilka språkliga trender som präglar listan och om varför felskjutning inte platsade bland nyorden. Du hittar nyordslistan på spr…

Arbetet med nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är igång. Hur går det till när nya ord läggs till och andra stryks? Och vilka andra uppdateringar blir det? Språktidningens Anders Svensson samtalar med huvudredaktören Louise Holmer om arbetet med nästa SAOL.Av Språktidningen

En majoritet av svenskarna gillar sin dialekt. Men länge sågs dialekter som något som borde slipas bort. Hur har attityderna till dialekter förändrats? Varför är unga kvinnor mer negativa till sin egen dialekt? Och hur ser framtiden för dialekterna ut? I det här avsnittet samtalar dialektforskaren Jenny Nilsson och chefredaktören Anders Svensson om…

Hur svårt är det att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder? Vad krävs för att bli bra på ett främmande språk? Och hur skiljer sig svenskar och fransmän i synen på språket? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell, aktuell med boken Kameleonter och kosmopoliter, och Anders Svensson om språktester och språkinlärning.…

I Sverige är det ingen som stör sig. Men i Finland är det många finlandssvenskar som blir irriterade på ordet fika. Här samtalar språkvårdaren Bianca Ortiz Holmberg och Språktidningens Anders Svensson om en oväntad källa till irritation och skillnader mellan svenskan i Sverige och Finland.Av Språktidningen

Varför säger så många jag tänker att? Är det viktigt att göra skillnad på själv och ensam? Kan det uppfattas som oartigt att säga jag bryr mig inte? Och går det bra att använda s-plural i svenskan? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.…

Varför är ord som liksom, jamen och typ så vanliga i talspråk? Kan mackorna på macken vara hemlagade? I eller på Lidingö? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.Av Språktidningen

Vad är det egentligen vi talar om när vi talar om språk? I Viktig svenska skildrar Lena Lind Palicki och Anders Svensson dagens språkliga stridsfrågor samt ger råd och rekommendationer i språkriktighetsfrågor. I det här poddavsnittet samtalar författarna med förläggaren Peter Karlsson om boken. Avsnittet är sponsrat av Norstedts.…

Erik Wellanders stilbibel Riktig svenska fyller 50 år. På vilket sätt präglade den synen på rätt och fel i språket? Och vem var språkvårdaren som formulerade ett stilideal för flera generationer av skribenter? Språkforskarna Lena Lind Palicki och Johan Brandtler samtalar med Språktidningens Anders Svensson om arvet från Erik Wellander och Riktig sv…

För tredje gången på ett år debatterar vi en dom-reform i svenskan. Men nu är tonen annorlunda och flera redaktioner har öppnat för att börja tillåta dom i texterna. I centrum för stormen om de, dem och dom står Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet och dom-förespråkare. I den här podden samtalar hon och Anders Svensson om debatten, a…

Definitionen av ordet snippa var avgörande när Hovrätten över västra Sverige friade en man för våldtäkt mot barn. Men går det att använda en ordbok som facit över språket? Och varför ser Svensk ordbok över definitionen av snippa? Ordboksredaktören Louise Holmer samtalar med Språktidningens Anders Svensson om hur ordboken drogs in i ett av årets mes…

Fel på var och vart är en vanlig källa till språklig irritation. Men ur ett grammatiskt perspektiv handlar debatten snarare om krocken mellan den individuella och den kollektiva grammatiken. I det här avsnittet samtalar Johan Brandtler, Lena Lind Palicki och Anders Svensson om synen på rätt och fel i svenska språket.…

Nya boken Språkrådet rekommenderar är en vägledning till vanliga språkriktighetsfrågor. I det här avsnittet samtalar redaktören Maria Bylin och Språktidningens Anders Svensson om några av rekommendationerna som valet mellan de, dem och dom, man eller en, tjänsteperson eller tjänsteman och om varför felaktiga särskrivningar inte är på väg in i värme…

Kriget i Ukraina och andra kriser dominerar 2022 års nyordslista. Här samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och nyordsredaktören Anders Svensson om årets nyord, språkliga trender, personliga favoriter och tänkbara nyord 2023.Av Språktidningen

Ett paradigmskifte i synen på svenska språket, en pionjär som gick ur tiden och en ordbok som räddades. I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om språkåret 2022 och blickar fram mot 2023.Av Språktidningen

Både slangen och klangen kännetecknar den svenska som talas i många förorter. Men det är också ett språk som väcker känslor – inte minst bland talarna själva som ofta har dubbla känslor för förortssvenskan. I det här avsnittet av samtalar språkvetaren Karin Senter med Språktidningens Anders Svensson om hennes avhandling om just förortssvenska.…

Frågan om en dom-reform splittrar svenskarna. Det visar en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Språktidningen. Men varför är vissa grupper mer negativa än andra? Och hur reagerar läsarna på skribenter som går över till dom i stället för de och dem? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svenss…

Ett sponsrat inlägg om kattmat förvandlas snabbt till en fråga om språkriktighet när kändisbloggaren särskriver och gör andra fel. Flera av läsarna ifrågasätter bloggarens lämplighet – och vissa tänker till och med bojkotta kattmatstillverkaren. I det här avsnittet samtalar språkvetarna Anna Heuman och Lena Lind Palicki med Språktidningens Anders S…

Det som brukar kallas cheesecake i Sverige är oftast en ostkaka i Finland. Och ett bokmärke i Sverige kan ibland vara en glansbild i Finland. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkvårdaren Maria Fremer med Språktidningens Anders Svensson om finlandssvenska – och om hur den skiljer sig från svenskan i Sverige. Vi diskuterar bland…

Är det lilla ordet att utrotningshotat? Varför säger så många interjuv? Hur skiljer vi på var och vart? Och hur kan August Strindbergs språkbruk bli ett trumfkort i språkdiskussioner? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.Av Språktidningen