Spraktidningen podcaster

Coronapandemin präglar även 2021 års nyordslista. Men den innehåller också en rad engelska lånord. Är det en ovanligt deppig lista? Och är de engelska lånen i svenskan ett bekymmer? Nyordsredaktörerna Ola Karlsson och Anders Svensson samtalar med språkforskaren Lena Lind Palicki om årets nyord.Av Språktidningen

Svenska Akademien överväger att dra in finansieringen till Svenska Akademiens ordbok. Om planerna blir verklighet riskerar en av världens mest anrika ordböcker att gå i graven. I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om nedläggningshotet och om tänkbara lösningar.…

Slang från förorten hörs oväntat ofta på den gymnasieskola i Stockholms innerstad som Henning Årman har studerat. Och det är också ett språk som ger en viss status. Men elever som kommer från förorten upplever att de blir bestulna på det egna språket. Här samtalar han med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om elevernas attityder till språ…

Hösten 1921 fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Fem kvinnor valdes också in i riksdagen. Kvinnornas inträde i politiken blev direkt en språkfråga - och i förlängningen bidrog det till att få igång en debatt om jämställdhet i språket. I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om …

Få ord är så laddade som de som beskriver sex och kön. Ändå har nya ord som snippa och klittra snabbt etablerat sig i svenskan. Hur kom det sig att de så snabbt tog plats i språket? Och hur ser receptet på en framgångsrik ordlansering ut? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om språkliga tabun…

Har det blivit dags för en dom-reform? Blir det vanligare med nakna verb? Är modeordet episk här för att stanna? Och borde chèvre uttalas tjävre i svenskan? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.Av Språktidningen

Den erfarne mannen och den erfarna kvinnan. Så har många fått lära sig att böja adjektiv i svenskan. Och det talas ofta också om den erfarna mannen men mer sällan om den erfarne kvinnan – ett skrivsätt som betraktas som felaktigt. Få saker i svenskan är så komplicerade som just valet mellan a- och e-ändelse. Maria Bylin, språkforskare och språkvård…

Allt fler upplever att de blir niade. Det är framför allt yngre som niar äldre – men det är få som gillar det. Varför är tilltal med ni så laddat? Och håller 1960-talets du-reform på väg att ersättas av en ni-reform? Språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om det nya niandet.…

Allt fler upplever att de blir niade. Men det är få som gillar det. Kan det utskällda ni-tilltalet vara på väg mot en renässans? Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, läser en artikel från 5/2021 om det nya niandet i svenskan.Av Språktidningen

En rad nya ord har tillkommit. Och en rad ord som har fallit ur bruk har strukits. Men nya upplagan av Svensk ordbok innehåller också en rad andra nyheter och moderniseringar. Louise Holmer, en av redaktörerna för Svensk ordbok, samtalar om förändringarna med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör.…

En har i vissa kretsar blivit allt vanligare som generiskt pronomen i stället för man. Ett vanligt argument från en-användare är att man kan tolkas som att det syftar på en man. Men är det ett rimligt resonemang? Och finns det något sätt att undvika man utan att gå över till en? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språkt…

Verklighetens folk firar 30 år i politiken. Som slagord förekommer det ständigt i debatten. Men få minns att det myntades av Ny demokrati. Anders Svensson berättar historien om slagordet som bytte parti och senare blev ett av Kristdemokraternas främsta retoriska verktyg. Det här är en inläsning av en artikel från Språktidningen 4/2021.…

En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för stavning och böjning. I det här avsnittet diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson de f…

Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. Språkrådets Jennie Spetz och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.…

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan at…

Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om 2020 års nyordslista och pandemins inverkan på språket. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2020…

Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om aktuella språkfrågor. Varför börjar idrottare ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?Av Språktidningen

Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1…

Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktu…

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Är särskrivningar okej i loggor? Kan Wuhan beskrivas som coronautbrottets epicentrum? Är språkvårdare flockimmuna mot irritation? Och hur kan ni-tilltal användas för att hämnas?Av Språktidningen

Hur går det till när ord som funktionsvariation, bög, svenskfientlig, rom och hen blir värdeladdade? Och hur kan ords laddning förändras? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola, om språkdebatter och språkvård på gräsrotsnivå.…

Ordet drygt betyder enligt ordböckerna ’lite mer än’. Men allt fler använder drygt i betydelserna ’ungefär’ och ’lite mindre än’. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet, om ett ord i förändring.Av Språktidningen

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om hur Astrid Lindgren i boken Pippi Långstrump från 1945 fångade och formade den moderna svenskan.Av Språktidningen

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, om engelska svordomar i svenskan. Varför är de inlånade svordomarna inte lika laddade i svenskan? Hur kommer det sig att att vi reagerar olika starkt på svordomar? Och hur anpassas engelska svordomar till svenskan?…

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Ska vi skilja på material och materiel? Vad är skillnaden mellan problem och problematik? Är gofika ett onödigt reklamord? Och varför blir vissa irriterade på förkortningen mvh?Av Språktidningen

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, om hur synen på vad som är ful och fin svenska har förändrats. När börjar de första språkvårdsdebatterna i Sverige? Och hur kommer det sig att svensk språkvård inte längre talar om vad som är vackert språk?…

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i svenska språket. Kommer vi att skilja på var och vart i framtiden? Hur påverkas vårt skriftspråk av talspråket? Är uttrycket komma till bukt med på väg att bli accepterat? Och varför behövs pedagogiska lögner i skolan?…

Vilka trender i språket och samhället präglar nyordslistan 2019? Hur bildas ett teleskopord? Vad menas med att hundvissla? Och kommer nya pronomenet benim att få samma genomslag som hen? Nyordsredaktörerna Anders Svensson, Språktidningen, och Ola Karlsson, Språkrådet, samtalar om 2019 års nyord.Av Språktidningen

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Joel Landberg om politiskt språk och svenska partiledares retoriska knep. Varför är det så mycket mer effektivt när Ebba Busch Thor pratar om capricciosa i stället för pizza? Hur sköter sig Stefan Löfven i debatterna? Och varför talar Jimmie Åkesson om folkhemmet?…

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Susanna Karlsson om språkförändring, språkvård och språkpoliser. Håller ordet drygt på att få en ny betydelse? Har engelska lånord en gräddfil in i svenskan eller behandlar vi dem strängare än lån från andra språk? Och hur många behöver säga fel för att något ska bli rätt?…

Språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om göteborgska och framtiden för svenska dialekter.Av Språktidningen

Språkvetaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson samtalar om debatten om det könsneutrala pronomenet hen och jämställt språk.Av Språktidningen

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om valet mellan de, dem och dom - en av de mest omdiskuterade språkriktighetsfrågorna. Hur började debatten? Varför har vissa så svårt att välja rätt? Och vilka knep finns det för att inte göra fel?Av Språktidningen