Spraktidningen offentlig
[search 0]
Mer
Download the App!
show episodes
 
Artwork

1
Språktidningens podd

Språktidningen

Unsubscribe
Unsubscribe
En gång i månaden
 
I Språktidningens podd diskuterar vi aktuella språkfrågor med fokus på svenska språket. Vi tar upp allt från språkvård, språkhistoria och grammatik till slang, nyord och dialekter. I podden möter Språktidningens chefredaktör Anders Svensson forskare, språkvårdare och andra experter.
  continue reading
 
Loading …
show series
 
Varför betraktas könsord som fulare än traditionella svordomar? Och kommer svordomar att förlora sin kraft när Sverige blir alltmer sekulariserat? Språkforskaren Karin Milles samtalar med Språktidningens Anders Svensson om laddade ord, könsord som kan vara på väg att bli normaliserade och skillnader mellan kön och generationer. Läs artikeln om unde…
  continue reading
 
Svenskans fulaste ord är så laddat att många inte ens vill uttala det. Och den utvecklingen har gått ganska snabbt. Språktidningen har i samarbete med Novus undersökt vilka ord som svenskarna tycker är värst att använda. Och det är inte svordomar som betraktas som fulast. I stället är det vissa typer av skällsord som flest reagerar på. I det här av…
  continue reading
 
Svenska för invandrare, sfi, ska begränsas till tre år. Men vilka är det som har förutsättningar att lära sig svenska på den tiden? Och varför är det orealistiskt att tro att det ska vara möjligt för stora grupper? Här samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell och Anders Svensson om språkkunskaper och integration.…
  continue reading
 
I tysthet försvinner ord ur ordböckerna när ägare av varumärken kräver ändringar eller strykningar. Men betyder det att varumärkesinnehavare har makt över svenskan? Och vem är det egentligen som bestämmer över språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, med Språktidningens Anders Svensson om krocken mellan språkutveckling och juri…
  continue reading
 
Sex av tio svenskar tycker att det är lätt att göra rätt på de och dem i skrift. Men på en lite svårare testmening är det en majoritet som gör fel. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen. Här samtalar Susanna Karlsson, språkforskare vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om svenskarnas förmåga…
  continue reading
 
Gängkriminalitet, teknikutveckling och politik är några områden som gör avtryck i 2023 års nyordslista. Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Laila Höglund och Anders Svensson om arbetet med att ta fram orden, om vilka språkliga trender som präglar listan och om varför felskjutning inte platsade bland nyorden. Du hittar nyordslistan på spr…
  continue reading
 
Arbetet med nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är igång. Hur går det till när nya ord läggs till och andra stryks? Och vilka andra uppdateringar blir det? Språktidningens Anders Svensson samtalar med huvudredaktören Louise Holmer om arbetet med nästa SAOL.Av Språktidningen
  continue reading
 
En majoritet av svenskarna gillar sin dialekt. Men länge sågs dialekter som något som borde slipas bort. Hur har attityderna till dialekter förändrats? Varför är unga kvinnor mer negativa till sin egen dialekt? Och hur ser framtiden för dialekterna ut? I det här avsnittet samtalar dialektforskaren Jenny Nilsson och chefredaktören Anders Svensson om…
  continue reading
 
Hur svårt är det att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder? Vad krävs för att bli bra på ett främmande språk? Och hur skiljer sig svenskar och fransmän i synen på språket? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell, aktuell med boken Kameleonter och kosmopoliter, och Anders Svensson om språktester och språkinlärning.…
  continue reading
 
I Sverige är det ingen som stör sig. Men i Finland är det många finlandssvenskar som blir irriterade på ordet fika. Här samtalar språkvårdaren Bianca Ortiz Holmberg och Språktidningens Anders Svensson om en oväntad källa till irritation och skillnader mellan svenskan i Sverige och Finland.Av Språktidningen
  continue reading
 
Varför säger så många jag tänker att? Är det viktigt att göra skillnad på själv och ensam? Kan det uppfattas som oartigt att säga jag bryr mig inte? Och går det bra att använda s-plural i svenskan? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.…
  continue reading
 
Varför är ord som liksom, jamen och typ så vanliga i talspråk? Kan mackorna på macken vara hemlagade? I eller på Lidingö? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om aktuella språkfrågor.Av Språktidningen
  continue reading
 
Vad är det egentligen vi talar om när vi talar om språk? I Viktig svenska skildrar Lena Lind Palicki och Anders Svensson dagens språkliga stridsfrågor samt ger råd och rekommendationer i språkriktighetsfrågor. I det här poddavsnittet samtalar författarna med förläggaren Peter Karlsson om boken. Avsnittet är sponsrat av Norstedts.…
  continue reading
 
Erik Wellanders stilbibel Riktig svenska fyller 50 år. På vilket sätt präglade den synen på rätt och fel i språket? Och vem var språkvårdaren som formulerade ett stilideal för flera generationer av skribenter? Språkforskarna Lena Lind Palicki och Johan Brandtler samtalar med Språktidningens Anders Svensson om arvet från Erik Wellander och Riktig sv…
  continue reading
 
För tredje gången på ett år debatterar vi en dom-reform i svenskan. Men nu är tonen annorlunda och flera redaktioner har öppnat för att börja tillåta dom i texterna. I centrum för stormen om de, dem och dom står Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet och dom-förespråkare. I den här podden samtalar hon och Anders Svensson om debatten, a…
  continue reading
 
Definitionen av ordet snippa var avgörande när Hovrätten över västra Sverige friade en man för våldtäkt mot barn. Men går det att använda en ordbok som facit över språket? Och varför ser Svensk ordbok över definitionen av snippa? Ordboksredaktören Louise Holmer samtalar med Språktidningens Anders Svensson om hur ordboken drogs in i ett av årets mes…
  continue reading
 
Fel på var och vart är en vanlig källa till språklig irritation. Men ur ett grammatiskt perspektiv handlar debatten snarare om krocken mellan den individuella och den kollektiva grammatiken. I det här avsnittet samtalar Johan Brandtler, Lena Lind Palicki och Anders Svensson om synen på rätt och fel i svenska språket.…
  continue reading
 
Nya boken Språkrådet rekommenderar är en vägledning till vanliga språkriktighetsfrågor. I det här avsnittet samtalar redaktören Maria Bylin och Språktidningens Anders Svensson om några av rekommendationerna som valet mellan de, dem och dom, man eller en, tjänsteperson eller tjänsteman och om varför felaktiga särskrivningar inte är på väg in i värme…
  continue reading
 
Både slangen och klangen kännetecknar den svenska som talas i många förorter. Men det är också ett språk som väcker känslor – inte minst bland talarna själva som ofta har dubbla känslor för förortssvenskan. I det här avsnittet av samtalar språkvetaren Karin Senter med Språktidningens Anders Svensson om hennes avhandling om just förortssvenska.…
  continue reading
 
Frågan om en dom-reform splittrar svenskarna. Det visar en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Språktidningen. Men varför är vissa grupper mer negativa än andra? Och hur reagerar läsarna på skribenter som går över till dom i stället för de och dem? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svenss…
  continue reading
 
Ett sponsrat inlägg om kattmat förvandlas snabbt till en fråga om språkriktighet när kändisbloggaren särskriver och gör andra fel. Flera av läsarna ifrågasätter bloggarens lämplighet – och vissa tänker till och med bojkotta kattmatstillverkaren. I det här avsnittet samtalar språkvetarna Anna Heuman och Lena Lind Palicki med Språktidningens Anders S…
  continue reading
 
Det som brukar kallas cheesecake i Sverige är oftast en ostkaka i Finland. Och ett bokmärke i Sverige kan ibland vara en glansbild i Finland. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkvårdaren Maria Fremer med Språktidningens Anders Svensson om finlandssvenska – och om hur den skiljer sig från svenskan i Sverige. Vi diskuterar bland…
  continue reading
 
Är det lilla ordet att utrotningshotat? Varför säger så många interjuv? Hur skiljer vi på var och vart? Och hur kan August Strindbergs språkbruk bli ett trumfkort i språkdiskussioner? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.Av Språktidningen
  continue reading
 
En klassisk språkriktighetsfråga och en nyare vattendelare. Det är vad som stör allra mest i dagens svenska enligt Språktidningens och Novus undersökning. I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om varför felaktiga särskrivningar, engelska lånord, det könsneutrala pronomenet hen samt ord som indian och eskimå väcker så my…
  continue reading
 
De och dem, var och vart, felaktiga särskrivningar samt försvenskningar som kesadija i stället för quesadilla. Det är några av de språkriktighetsfrågor som väntas bli aktuella i det kommande språktestet för medborgarskap. För att undvika diskriminering föreslår nu regeringen att testet ska göras av alla – där personer som redan är medborgare måste …
  continue reading
 
Kiev är alltjämt den vanligaste svenska stavningen av Ukrainas huvudstad. Men vissa medier har gått över till Kyiv eller Kyjiv – med motiveringen att de utgår från ukrainskan i stället för ryskan. Kan ett namnbyte vara på väg? Och hur gick det till när språkvården och medierna började använda Belarus i stället för Vitryssland? I det här avsnittet s…
  continue reading
 
Är kviss en bra försvenskning av lånordet quiz? Går det bra att använda ord som inte finns i Svenska Akademiens ordlista? Och varför använder vi tvekljud som eh? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.Av Språktidningen
  continue reading
 
Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? I det här poddavsnittet samtalar Staffan Dopping, Språktidningens språkpolis, med språkforskaren Lena Lind…
  continue reading
 
Coronapandemin präglar även 2021 års nyordslista. Men den innehåller också en rad engelska lånord. Är det en ovanligt deppig lista? Och är de engelska lånen i svenskan ett bekymmer? Nyordsredaktörerna Ola Karlsson och Anders Svensson samtalar med språkforskaren Lena Lind Palicki om årets nyord.Av Språktidningen
  continue reading
 
Svenska Akademien överväger att dra in finansieringen till Svenska Akademiens ordbok. Om planerna blir verklighet riskerar en av världens mest anrika ordböcker att gå i graven. I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om nedläggningshotet och om tänkbara lösningar.…
  continue reading
 
Slang från förorten hörs oväntat ofta på den gymnasieskola i Stockholms innerstad som Henning Årman har studerat. Och det är också ett språk som ger en viss status. Men elever som kommer från förorten upplever att de blir bestulna på det egna språket. Här samtalar han med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om elevernas attityder till språ…
  continue reading
 
Hösten 1921 fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Fem kvinnor valdes också in i riksdagen. Kvinnornas inträde i politiken blev direkt en språkfråga - och i förlängningen bidrog det till att få igång en debatt om jämställdhet i språket. I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om …
  continue reading
 
Få ord är så laddade som de som beskriver sex och kön. Ändå har nya ord som snippa och klittra snabbt etablerat sig i svenskan. Hur kom det sig att de så snabbt tog plats i språket? Och hur ser receptet på en framgångsrik ordlansering ut? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om språkliga tabun…
  continue reading
 
Den erfarne mannen och den erfarna kvinnan. Så har många fått lära sig att böja adjektiv i svenskan. Och det talas ofta också om den erfarna mannen men mer sällan om den erfarne kvinnan – ett skrivsätt som betraktas som felaktigt. Få saker i svenskan är så komplicerade som just valet mellan a- och e-ändelse. Maria Bylin, språkforskare och språkvård…
  continue reading
 
Allt fler upplever att de blir niade. Det är framför allt yngre som niar äldre – men det är få som gillar det. Varför är tilltal med ni så laddat? Och håller 1960-talets du-reform på väg att ersättas av en ni-reform? Språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om det nya niandet.…
  continue reading
 
En rad nya ord har tillkommit. Och en rad ord som har fallit ur bruk har strukits. Men nya upplagan av Svensk ordbok innehåller också en rad andra nyheter och moderniseringar. Louise Holmer, en av redaktörerna för Svensk ordbok, samtalar om förändringarna med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör.…
  continue reading
 
En har i vissa kretsar blivit allt vanligare som generiskt pronomen i stället för man. Ett vanligt argument från en-användare är att man kan tolkas som att det syftar på en man. Men är det ett rimligt resonemang? Och finns det något sätt att undvika man utan att gå över till en? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språkt…
  continue reading
 
En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för stavning och böjning. I det här avsnittet diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson de f…
  continue reading
 
Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. Språkrådets Jennie Spetz och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.…
  continue reading
 
Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan at…
  continue reading
 
Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om 2020 års nyordslista och pandemins inverkan på språket. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2020…
  continue reading
 
Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om aktuella språkfrågor. Varför börjar idrottare ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?Av Språktidningen
  continue reading
 
Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1…
  continue reading
 
Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktu…
  continue reading
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Är särskrivningar okej i loggor? Kan Wuhan beskrivas som coronautbrottets epicentrum? Är språkvårdare flockimmuna mot irritation? Och hur kan ni-tilltal användas för att hämnas?Av Språktidningen
  continue reading
 
Loading …

Snabbguide