Pa Tal Om Sprak offentlig
[search 0]
Mer

Download the App!

show episodes
 
En finlandssvensk språkpodd där vi leker med och utforskar det svenska språket. Språket är så mycket mer än enbart språkriktighet. I den här serien diskuterar och debatterar vi frågor om bland annat dialekter, tvåspråkighet, översättningar, sociala koder, fackspråk, lånord och skällsord. Perspektivet är det finlandssvenska. Hur formas vårt språk och vår världsbild när vi lever inklämda mellan det finska och det rikssvenska? I studion sitter Jens Berg och språkexperten Jenny Sylvin. Ett nytt ...
 
Loading …
show series
 
Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en fri…
 
I vissa sammanhang är dialekter, slang och svordomar den korrekta stilen. Men i vissa sammanhang innebär de direkta stilbrott. Stilbrotten kan vara både medvetna och oavsiktliga. Gemensamt för dem är att de oftast blir komiska.Mycket av studentprovet i modersmål handlar i dag i om att kunna analysera och hantera olika stilar. Dagens gäst Katarina v…
 
Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett s…
 
Är det fult och obildat när vi blandar finska och svenska i samma mening? Eller är det enbart kiva när vi kehiterar nya former av blandspråk?En allt större del av eleverna i de finlandssvenska skolorna kommer från tvåspråkiga hem. I dag ses flerspråkigheten mera som en rikedom än som ett hot i skolorna. Hur kan man vända blandspråket till en styrka…
 
Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra…
 
Du väntar på brevet eller plinget i chatten. Är det av hen? Du tolkar svaret och funderar på tonen i texten. Är det flirtigt? Ska jag svara flirtigt eller sakligt?Texter och vårt språk kan ibland tända glöden. Vi kan förälska oss i någons ordhumor, i nyanserna i språket eller hur någon talar. Språket har en magi som föder kärlek. Men håller kärleke…
 
Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och …
 
Det sägs att det i Svenskfinland finns cirka 300 000 namn på orter och platser, det vill säga ungefär ett namn per nu levande finlandssvensk.Jenny och Jens bad publiken komma med förslag på det vackraste ortnamnet i Svenskfinland. De fick in 509 förslag! Bland förslagen, som kom in från hela Svenskfinland, utser de åtta kandidater som går till fina…
 
Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till e…
 
Korsord är allmänbildande, kreativa och sociala. Eller är de enbart ett tidsfördriv för ordnördar och pensionärer i gungstolen?Åtminstone är korsord en lek där korsordsmakaren planterar ett mysterium som lösaren ska fixa. Ibland är det enkelt, men ibland är det vanskligt. Varför blir "herrgård på franska" ostmacka?Jenny och Jens gästas av Ann Husma…
 
Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar oc…
 
Tack vare de sociala medierna har döden blivit mera påtaglig för många av oss. Men hur ska man skriva när någon nära anhörig har dött? Och hur ska man sedan svara på en sådan uppdatering?Döden omskrivs ofta med eufemismer, som är förskönande och mildrande omskrivningar. Vårt språk kryllar av uttryck som antingen är högtravande eller galghumoristisk…
 
Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så? Vad betyder sova på a…
 
Namnen på våra husdjur följer många andra trender i vårt språk. Namngivningen inspireras nu av bland annat kändisar och litteraturen.Jenny och Jens fick in cirka 500 svar på frågan: Vilket är det roligaste namnet du har hört på ett husdjur?Bland namnen syns till exempel trenderna att förmänskliga djurnamnen och att inspireras av det fornnordiska.Ib…
 
Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp? Vilka spr…
 
Jenny och Jens har i många avsnitt grubblat över frågan: Kan man bli finlandssvensk?De bestämde sig nu för att ta reda på svaret.De bjöd in Maïmouna Jagne-Soreau, som kom från Frankrike till Finland som 19-åring och blev blixtförälskad i Svenskfinland.De bjöd också in Harri Spolander, som tog tillbaka namnet Spolander i stället för den förfinskade …
 
Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Veckans språkfrågor I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom d…
 
Vid Nylands brigad i Dragsvik blandas finlandssvenska dialekter med finska kommandotermer. Resultatet har blivit ett helt eget språk som kan låta obegripligt för en utomstående. Eller vad sägs om ord som mullibordell, bata och paminami?Men många miliord lever vidare också i det civila, till exempel pisiskrinnare, ludiskuffare och dagatäcke änvänds …
 
I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet.…
 
Hur skriver man ett riktigt bra tal? Och vad borde man undvika?Jenny och Jens tar dig i handen och hjälper dig med talet från start till mål. Till sin hjälp får de den erfarna talaren Martina Harms-Aalto och publiken, som har skickat in förslag på hur de skulle inleda ett tal.Bland förslagen på inledningar väljs en vinnare. Och utifrån det vinnande…
 
Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt? Varför finns det …
 
Reklamspråket ska i ordets rätta bemärkelse vara säljande. Som potentiell kund ska din köplust väckas av ett kort budskap. Det handlar ofta om att skapa en idealbild av produkten men också om att signalera att det handlar om något unikt.Anders Nordenswan har ägnat en stor del av sitt liv åt att skriva reklamer. Hur ska man förhålla sig till ordleka…
 
Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in. Veckans språkfrågor Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem? Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit? Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska …
 
I Helsingfors kan man ofta höra ord som safka, lafka, mesta och voda. Äldre finlandssvenskar använder också kanske ord som isvoschik och tscinovnik. På våra julbord finns ibland rosoll och eventuellt också tjinuski som efterrätt.Jenny och Jens rör sig på främmande mark. Ingendera av dem kan ryska. Därför bjöd de in Claudia Rybin, som har sina rötte…
 
Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer. Veckans språkfrågor Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping. Vad betyder ortnamnet Ho,…
 
De flesta svordomar handlar om sex, religion och kroppens avfallsprodukter. När vi svär bryter vi medvetet mot normen som säger att vi inte ska svära. Vi svär ofta för att avreagera oss och också för att uttrycka en känsla.Jenny är Svenskfinlands Kapten Haddock. Hon svär som en borstbindare och hennes arsenal är stor. Men trots det vill Jens hjälpa…
 
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2. För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster. Vad har …
 
Jättefint och fantastiskt, eller hur? I Sverige använder man generellt fler superlativer än i Finland. Vissa av oss trivs med det medan andra känner sig obekväma.I Sverige odlas också uttryck som "skaffa en hållbar lägesbild" och "orsak att vara självkritisk". Svenskar sägs dessutom söka konsensus men samtidigt är det offentliga debattklimatet ofta…
 
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Vad är rätt och fel i det samtida språket? Här hittar du svar! Svenska skrivregler från Språkrådet. Språkriktighetsboken från Språkrådet. Språkrådets frågelå…
 
Varför tänker vi genast att en snickare är en man och att konståkare är kvinnor? Ofta styr ett stereotypiskt tänkande vårt språk. Vad tänker du när du hör "kvinnan på gatan" och "mannen på gatan"?De flesta har vid det här laget accepterat pronomenet hen, för att det är både könsneutralt och samtidigt praktiskt att använda. Men varför finns det inte…
 
Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på …
 
När det händer vill vi oftast sjunka under jorden. Det kan hända när vi på finska säger mensbiljett i stället för månadsbiljett eller när vi vill säga armbrytning men av misstag säger onani. Varför skäms så många av oss finlandssvenskar för att vi inte talar en felfri finska? Och varför blir det värre att som enspråkig tala finska när tvåspråkiga f…
 
Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakrament…
 
Vi kan dra till med ett lokalt talesätt när vi vill avdramatisera något eller när vi vill understryka lokala normer och seder. Ibland vill vi också lyfta vår egen by i förhållande till grannbyn, som till exempel med talesättet "I Kroombi är man så fiin och fönääm att man kallar gröite fö krääm."Talesätten föds ofta i stunden och de går i arv. Många…
 
Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver…
 
Redan som småbarn har vi en individuell systematik när vi lär oss ett språk. Därför kan vi säga att "jag glidde på skidorna" och att knät borde vara en benbåge när det en gång finns en armbåge.Mycket handlar om gissningar som kompletteras med kreativa lösningar när man ännu inte kan grammatiken. Därför kan det bli "boken fick falla" i stället för "…
 
Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? He…
 
De flesta av oss skrattar gott när pikkuleipiä översätts till småbröder i butikshyllan. Men de flesta av oss börjar redan ha lätt att hålla oss för skratt när koulukyydit i officiella sammanhang översätts till skolskjutningar. Och när ett sjukhus väljer att skriva "näytteenotto - samma på svenska" så blir många av oss ordentligt upprörda.Varför är …
 
Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller …
 
I en match eller tävling upprepas samma saker ofta. Det skjuts, görs mål och räddas otaliga gånger. När kommentatorer vill variera sitt språk tar de ofta till metaforer.Sport blir därför ofta omskrivet till ett krig med segervapen, strateger och anfall. Sport blir därför också en resa med finalbiljetter, transportsträckor och spelare som visar väge…
 
Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan? Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg? Kan e…
 
Våra förnamn blir en stor del av oss, trots att vi själva inte kan påverka dem. Våra föräldrar vill oftast väl, men ibland blir det fel. Jens och Jenny konstaterar att deras namn nu är helt ute på 2000-talet. I stället är det sagor, serier och kändisar som inspirerar till namngivningen. Jenny tar fram kristallkulan och spår vilka namn som kommer at…
 
"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen a…
 
Att ringa till rörmokaren och meddela om läckage vid Stjärtgränden eller att ringa till sömmerskan från Byxknappen kan innebära ofrivillig komik. Varifrån kommer alla våra gatunamn och varför blir det ibland så fel?Jens Berg och Jenny Sylvin rör sig på lustiga gator och i skumma gränder. Till sin hjälp får de namnvårdaren Maria Vidberg som berättar…
 
På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva at…
 
De flesta av oss pyntar i dag våra meddelanden med smilisar och emojier. Är det numera ett tryck på oss att använda dem? Uppfattas vi som torrbollar om vi enbart använder text i våra meddelanden?Smyger sig emojierna också in i formella sammanhang? Hur skulle vi reagera om Skatteverket började krydda sina besked med bilder på sedelbuntar och en tumm…
 
Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet polis? Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis? Varför kallas polisens bilar för radiobil? Vilka ord försöker polisen a…
 
Den bok som sannolikt har färgat det svenska språket mest är Bibeln. Dagligen använder vi uttryck som "det är A och O", "allt i allo", "veta varken ut eller in", "ramaskri" och "roten till det onda".Är det kanske därför som många reagerar så kraftigt när språket i våra gamla psalmer och böner förnyas?Och hur låter: Vår dagliga knubbsäl giv oss i da…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2021 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login