Bästa Lingvistik podcaster (2021)

S

Språket

1
Välkommen till en lektion i svenska 30:01

5d ago30:01

30:01

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett s…

S

Språktidningens podd

1
Tiggare eller person som tigger? Språktidningens podd: avsnitt 19 28:59

12d ago28:59

28:59

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan at…

S

Språket

1
Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G 30:00

13d ago30:00

30:00

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra…

S

Språket

1
Kk, knlla, f*tta – lär dig om könsordens historia 30:00

20d ago30:00

30:00

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och …

S

Språket

1
Ooooooooooooo 30:00

27d ago30:00

30:00

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till e…

S

Språket

1
Kan vi tala med hästar? 30:00

1M ago30:00

30:00

Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar oc…

S

Språket

1
Somna med Språket! 30:00

1M ago30:00

30:00

Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så? Vad betyder sova på a…

S

Språket

1
Ombudsman, smörgåsbord och flygskam – svenskan går på export! 30:00

2M ago30:00

30:00

Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp? Vilka spr…

S

Språket

1
De svenska naturnamnen är ett mysterium 30:00

2M ago30:00

30:00

Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Veckans språkfrågor I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom d…

S

Språket

1
2020 – ett språkligt rekordår 40:42

2M ago40:42

40:42

I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet.…

S

Språktidningens podd

1
Nyordslistan 2020 – året då svenskan fick corona – Språktidningens podd: avsnitt 18 21:51

2M ago21:51

21:51

Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om 2020 års nyordslista och pandemins inverkan på språket. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2020…

S

Språket

1
Kluriga ord och uttryck i julsångerna 30:00

2M ago30:00

30:00

Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt? Varför finns det …

S

Språket

1
Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment 30:00

3M ago30:00

30:00

Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in. Veckans språkfrågor Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem? Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit? Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska …

S

Språket

1
Lär dig tolka ortnamnens betydelser 30:00

3M ago30:00

30:00

Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer. Veckans språkfrågor Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping. Vad betyder ortnamnet Ho,…

S

Språket

1
Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi 30:00

3M ago30:00

30:00

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2. För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster. Vad har …

S

Språktidningens podd

1
Nämen varför inleder vi svar med nämen? Språktidningens podd: avsnitt 17 23:12

3M ago23:12

23:12

Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om aktuella språkfrågor. Varför börjar idrottare ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?Av Språktidningen

S

Språket

1
Så blir du en hobbyspråkforskare del 1 – Om SAOL, Korp och nutida språkfrågor 30:00

3M ago30:00

30:00

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Vad är rätt och fel i det samtida språket? Här hittar du svar! Svenska skrivregler från Språkrådet. Språkriktighetsboken från Språkrådet. Språkrådets frågelå…

S

Språket

1
Här är höstens språkliga trender 2020 30:01

3M ago30:01

30:01

Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på …

S

Språket

1
Din sakramentskade fårskalle! 30:00

4M ago30:00

30:00

Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakrament…

S

Språktidningens podd

1
Du-reformen och det nya niandet – Språktidningens podd: avsnitt 16 25:16

4M ago25:16

25:16

Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1…

S

Språket

1
Varför finns det så många typsnitt? 30:00

4M ago30:00

30:00

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver…

S

Språket

1
Språket i juridiken som avgör allt 30:00

4M ago30:00

30:00

Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? He…

S

Språktidningens podd

1
Sara Lövestam om snälla och elaka språkpoliser - Språktidningens podd: avsnitt 15 22:50

4M ago22:50

22:50

Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktu…

S

Språket

1
Många pluralformer retar ett flertal 30:00

4M ago30:00

30:00

Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller …

S

Språket

1
Västmanländska – en gnällig icke-dialekt? 30:00

5M ago30:00

30:00

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan? Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg? Kan e…

S

Språket

1
Baka en kaka utan subjekt och objekt 29:59

5M ago29:59

29:59

"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen a…

S

Språktidningens podd

1
Särskrivningar och att hämnas genom att nia - Språktidningens podd: avsnitt 14 24:17

5M ago24:17

24:17

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Är särskrivningar okej i loggor? Kan Wuhan beskrivas som coronautbrottets epicentrum? Är språkvårdare flockimmuna mot irritation? Och hur kan ni-tilltal användas för att hämnas?Av Språktidningen

S

Språket

1
Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger 30:00

5M ago30:00

30:00

På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva at…

S

Språket

1
Polisens främsta vapen – språket 30:01

5M ago30:01

30:01

Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet polis? Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis? Varför kallas polisens bilar för radiobil? Vilka ord försöker polisen a…

S

Språket

1
Svenskan kryllar av grekiska ord 30:00

6M ago30:00

30:00

Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Veckans språkfrågor Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria? Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska m…

S

Språket

1
Värmländska är inte en dialekt 30:00

6M ago30:00

30:00

Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågor Varför pratas det olika dialekter i Värmland? Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd? Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer…

S

Språket

1
Varför heter växter som de gör? 30:00

6M ago30:00

30:00

Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia. Veckans språkfrågor Hur hänger de olika betydelserna av ordet häck ihop? Vad är skillnaden mellan räfsa och kratta? Får man säga att man liar ängen och vad är egentligen ett orv? Hur har svenska växte…

S

Språktidningens podd

1
”Du är säkert en sån som säger chokladboll” – Språktidningens podd: avsnitt 13 28:23

6M ago28:23

28:23

Hur går det till när ord som funktionsvariation, bög, svenskfientlig, rom och hen blir värdeladdade? Och hur kan ords laddning förändras? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola, om språkdebatter och språkvård på gräsrotsnivå.…

S

Språket

1
Här är korsordets hemliga språkregler 30:00

6M ago30:00

30:00

Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Veckans språkfrågor Hur jobbar en korsordskonstruktör? Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord? Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk…

S

Språket

1
Barn ställer frågor om språk 30:00

7M ago30:00

30:00

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågor Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år) Varför finns dialekter (från Nilo 11 år) Hur hänger orden jobba oc…

S

Språktidningens podd

1
Betyder drygt lite mer, ungefär eller lite mindre? Språktidningens podd: avsnitt 12 24:33

7M ago24:33

24:33

Ordet drygt betyder enligt ordböckerna ’lite mer än’. Men allt fler använder drygt i betydelserna ’ungefär’ och ’lite mindre än’. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet, om ett ord i förändring.Av Språktidningen

S

Språktidningens podd

1
Så gjorde språket Pippi Långstrump till rebell - Språktidningens podd: avsnitt 11 18:26

9M ago18:26

18:26

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, om hur Astrid Lindgren i boken Pippi Långstrump från 1945 fångade och formade den moderna svenskan.Av Språktidningen

S

Språket

1
Största möjliga tyssstnad! 30:00

9M ago30:00

30:00

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Veckans språkfrågor Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga? Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel? Varför tar vissa journali…

S

Språket

1
Hemester och de korta resornas språk 30:00

9M ago30:00

30:00

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. Veckans språkfrågor Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa. Vad bety…

S

Språket

1
Det är lätt att säga nej. Inte. 30:00

9M ago30:00

30:00

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. Veckans språkfrågor Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit?…

S

Språket

1
Så känner du igen översättningssvenska 30:00

9M ago30:00

30:00

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord. Veckans lyssnarfrågor När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig sve…

S

Språket

1
Borgarbrackor och andra modeord 30:00

10M ago30:00

30:00

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Veckans språkfrågor Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra? Vad har brackor i ordet b…

S

Språktidningens podd

1
Engelska svordomar i svenskan - Språktidningens podd: avsnitt 10 28:35

10M ago28:35

28:35

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, om engelska svordomar i svenskan. Varför är de inlånade svordomarna inte lika laddade i svenskan? Hur kommer det sig att att vi reagerar olika starkt på svordomar? Och hur anpassas engelska svordomar till svenskan?…

S

Språket

1
Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen? 30:00

10M ago30:00

30:00

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Veckans språkfrågor I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra? Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa? Varför utt…

S

Språket

1
Språket i krisens spår 30:01

10M ago30:01

30:01

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord. Veckans språkfrågor Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till? Under pandemin hörs ofta uttrycket äl…

S

Språket

1
Finlands svenska är vår 30:00

10M ago30:00

30:00

Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska? Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarnas frågor. Möt också lyssnaren som är trött på svenskars attityd gentemot finlandssvenska. Veckans språkfrågor Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning? Hur uttalar…

S

Språket

1
Så pratar vi om pengar 30:01

10M ago30:01

30:01

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk. Veckans språkfrågor Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr? Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter? Har ordet rabatt, som…

S

Språket

1
Vrickade tungvrickare avslöjar språket 30:02

11M ago30:02

30:02

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion? Veckans språkfrågor Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala? Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde? Har innehåll…

S

Språket

1
Gudar och himlakroppar i kalendern 30:01

11M ago30:01

30:01

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. Veckans språkfrågor Heter det oxdragarveckor eller oxveckor? Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk? Varför är bara vissa månader oc…

S

Språktidningens podd

1
Mvh, gofika och material eller materiel? Språktidningens podd: avsnitt 9 21:09

11M ago21:09

21:09

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Ska vi skilja på material och materiel? Vad är skillnaden mellan problem och problematik? Är gofika ett onödigt reklamord? Och varför blir vissa irriterade på förkortningen mvh?Av Språktidningen

Lingvistik podcaster

Download the App!

Snabbguide