Lingvistik podcaster

Få ord är så laddade som de som beskriver sex och kön. Ändå har nya ord som snippa och klittra snabbt etablerat sig i svenskan. Hur kom det sig att de så snabbt tog plats i språket? Och hur ser receptet på en framgångsrik ordlansering ut? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om språkliga tabun…

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Veckans språkfrågor Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots? Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa? Varför finns inget bra ord fö…

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Veckans språkfrågor Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många? Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal? Varför har olika sp…

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Saknade ord som tas upp i avsnittet Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som jag ska …

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"? Veckans språkfrågor Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt? Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använd…

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr. Veckan språkfrågor Varifrån kommer ordet frisyr? Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr? Hur har ordet tofs fått…

Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden. Veckans språkfrågor Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"? Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"? …

De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning? Veckans språkfrågor Bör förkortningar alltid skrivas ut? Kan man förkorta på grund av med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller? Ska man alltid ha punkter i förkortningar? Ska…

Har det blivit dags för en dom-reform? Blir det vanligare med nakna verb? Är modeordet episk här för att stanna? Och borde chèvre uttalas tjävre i svenskan? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.Av Språktidningen

Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk? Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter? Vad händer med bety…

Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"? Veckans språkfrågor Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera? Varför kan man fråga Var håller han hus? när man undrar …

Den erfarne mannen och den erfarna kvinnan. Så har många fått lära sig att böja adjektiv i svenskan. Och det talas ofta också om den erfarna mannen men mer sällan om den erfarne kvinnan – ett skrivsätt som betraktas som felaktigt. Få saker i svenskan är så komplicerade som just valet mellan a- och e-ändelse. Maria Bylin, språkforskare och språkvård…

I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor. Veckans språkfrågor Heter det de är större än oss eller de är större än vi? "Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd? Vad har hänt med va…

Allt fler upplever att de blir niade. Det är framför allt yngre som niar äldre – men det är få som gillar det. Varför är tilltal med ni så laddat? Och håller 1960-talets du-reform på väg att ersättas av en ni-reform? Språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om det nya niandet.…

Allt fler upplever att de blir niade. Men det är få som gillar det. Kan det utskällda ni-tilltalet vara på väg mot en renässans? Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, läser en artikel från 5/2021 om det nya niandet i svenskan.Av Språktidningen

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt. Veckans språkfrågor Vad är ett inkluderande språk? Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk? Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk? Ordet same är det som reko…

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Vad betyder icke obetydlig påverkan? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer? Hur ska man svara på frågor med int…

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Veckans språkfrågor Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien? Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med meda…

Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Veckans språkfrågor Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey? Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch? …

En rad nya ord har tillkommit. Och en rad ord som har fallit ur bruk har strukits. Men nya upplagan av Svensk ordbok innehåller också en rad andra nyheter och moderniseringar. Louise Holmer, en av redaktörerna för Svensk ordbok, samtalar om förändringarna med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör.…

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket i forhold …

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså väx…

En har i vissa kretsar blivit allt vanligare som generiskt pronomen i stället för man. Ett vanligt argument från en-användare är att man kan tolkas som att det syftar på en man. Men är det ett rimligt resonemang? Och finns det något sätt att undvika man utan att gå över till en? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språkt…

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet? Vad betyder egentligen frasen tack för mig och när passar…

Verklighetens folk firar 30 år i politiken. Som slagord förekommer det ständigt i debatten. Men få minns att det myntades av Ny demokrati. Anders Svensson berättar historien om slagordet som bytte parti och senare blev ett av Kristdemokraternas främsta retoriska verktyg. Det här är en inläsning av en artikel från Språktidningen 4/2021.…

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Veckans språkfrågor Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk? Finns det en schackjargong som bara inbitna s…

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katak…

Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Veckans språkfrågor Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder? Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt? Hur kommunicerar danslä…

Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum. Veckans språkfrågor Varför kan man säga jag är arg på dig men inte jag är kär på dig? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt? Varför sätts "int…

En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för stavning och böjning. I det här avsnittet diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson de f…

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. Varför använder svenskan ck medan n…

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Veckans språkfunderingar Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu? Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba …

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Veckans språkfrågor Uttrycket heter tung som bly men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ge järnet eller kämpa järnet och v…

Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. Språkrådets Jennie Spetz och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.…

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klas…

Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en fri…

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett s…

Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan at…

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra…

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och …

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till e…

Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar oc…

Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så? Vad betyder sova på a…

Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp? Vilka spr…

Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Veckans språkfrågor I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom d…

I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet.…

Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om 2020 års nyordslista och pandemins inverkan på språket. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2020…

Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt? Varför finns det …

Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in. Veckans språkfrågor Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem? Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit? Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska …

Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer. Veckans språkfrågor Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping. Vad betyder ortnamnet Ho,…