Hallwylska Museet offentlig
[search 0]
Mer
Download the App!
show episodes
 
Artwork

1
Hallwylska podden

Hallwylska museet

Unsubscribe
Unsubscribe
En gång i månaden
 
Med Hallwylska palatset som utgångspunkt utforskar historienördar, katalogiseringsproffs och 1900-tals-experter sekelskiftet – den tid då konstsamlaren Wilhelmina von Hallwyl samtidigt byggde sitt museum på Hamngatan 4 i Stockholm. Här pratar vi om allt från mustascher och kvinnorörelsen till dejtingkultur och charterresor.
  continue reading
 
Loading …
show series
 
Alkoholkonsumtion var en stor samhällsfråga vid sekelskiftet 1900. Den kunde döva hunger och vånda, och många förlorade sig till den. Samtidigt blomstrade kroglivet och nya spännande drycker med internationell flärd introducerades. Vi fördjupar oss i allt från dryck och identitet, mytomspunna krogar, nymodigheter som elevatorpunsch och cocktails, t…
  continue reading
 
Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende…
  continue reading
 
Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp? Medverkande: Emelie Höglund och Samuel No…
  continue reading
 
Att klä sig rätt var en konst att behärska om man ville ta del av societetslivet kring sekelskiftet 1900. Vad som fungerade i vilket sammanhang var styrt av etikett och outtalade regler kända av den egna gruppen. Den som var enkelt eller för fint klädd avslöjade att den inte hörde till de invigda. I detta avsnitt djupdyker vi i klädkodernas värld. …
  continue reading
 
För 100 år sedan var det ännu olagligt att häda i Sverige, även att kritisera kyrkan. Vad betydde religionen då och vilken roll spelade kyrkan i det samhället? Hur såg man på att vara kristen, och vad innebar det att trots förbud våga kritisera? Hur har vi rört oss mot det sekulära samhälle vi har idag, och hur tätt knuten är den berättelsen till y…
  continue reading
 
Mellandottern Ellen väckte skandal när hon skiljde sig från sin make, med en uppslitande konflikt inom familjen som följd. Att skilja sig var en mycket laddad fråga, och även om paret själva var överens var det inte säkert att rätten godkände det. Hur gjorde man för att gå skilda vägar och bryta upp? Vad krävdes, och fanns det sätt att hitta snabba…
  continue reading
 
Snabba samhällsförändringar och omvälvande innovationer vid sekelskiftet 1900 gav en känsla av att världen höll på att omformas. De gamla historiska stilarna passade inte längre - det krävdes ett helt nytt uttryck, och Art Nouveau tog form. Hemmiljöer blev som tablåer att kliva in i – formgivna och dekorerade av konstnärer – miljöer som skulle förb…
  continue reading
 
Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang. …
  continue reading
 
Vårvinter betyder högsäsong för middagsbjudningar! Hos paret von Hallwyl var de visserligen sällsynta, men när de väl gick av stapeln gjordes det enligt konstens alla regler. Det var stora arrangemang, omgärdade av traditioner och förväntningar. Hur gick det till? Vi fördjupar oss i allt från vett och etikett, inbjudningar, menyer och bordsarrangem…
  continue reading
 
Att sätta in en kontaktannons kan vara första steget till ett nytt liv. Formuleringar och önskningar i dem speglar samhällets mest intima värderingar. De berättar om sin tids syn på relationer och den ideala partnern. I museets arkiv vilar ett ovanligt dokument - en samling svar på uppdiktade kontaktannonser inbundna i ett litet häfte, som Wilhelmi…
  continue reading
 
När Wilhelmina von Hallwyl var hon en del av en internationell trend – hon var en av västvärldens alla storsamlare. I en tid när framtiden tedde sig som något radikalt annorlunda mot det kända växte intresset för historia. Förmögna industrialister började intressera sig för den gamla världens artefakter som skulle samlas och bevaras. Hur mönstergil…
  continue reading
 
Hallwylska palatset var bland de första husen i Sverige att byggas med den elektriska tekniken tillgänglig från början, och glödlampsbelysning i varje rum. Elektrifieringen av Sverige började just med ljuset. Hur gick det till när vi sakta byggde upp elnätet, vilka var de avgörande stegen? Vem hade möjlighet att använda den nya tekniken och hur för…
  continue reading
 
Vad letade man efter i en partner i slutet på förrförra århundradet? Ofta var valet av en livspartner en praktisk fråga snarare än en romantisk, en fråga om allianser mellan familjer och ett affärsstrategiskt viktigt val. Ibland något nödvändigt för att få anställning och ibland tvärtom – att avstå från att gifta sig kunde vara ett sätt att behålla…
  continue reading
 
Wilhelmina von Hallwyl kommenterade första världskriget med bara en mening, eller egentligen en bisats, i sina årsanteckningar. I samhället orsakade dock denna världshändelse desto större svallvågor. Hur såg man på kriget och försvaret? Hur såg beredskapen ut och hur påverkades vardagen av det som pågick på kontinenten? Medverkande: Johanna Larsell…
  continue reading
 
Det har blivit dags att infria ett gammalt löfte, och berätta mer om katalogfolket. Vilka var det som samlades över pappersarken för att dokumentera Wilhelminas stora samlingar? Hur hittade och arbetsledde Wilhelmina dess dedikerade personer, som slutligen katalogiserade också blyertspennorna de använt under arbetet? Vad finns bevarat av deras egna…
  continue reading
 
Både Wilhelmina von Hallwyl och Ellen Key var kritiska till den typiska uppfostran och utbildningen av unga flickor inom borgerskapet, mycket utifrån sina egna erfarenheter. Wilhelmina beskriver som vuxen hur glädjen i barndomen fick ett tvärt slut den dag guvernanten Caroline Pflaum kom in i hennes liv. Ellen Key driver radikalt nya idéer kring sk…
  continue reading
 
Vetenskapliga upptäckter kring sekelskiftet 1900, som röntgen och förekomsten av mikroorganismer, visade att det fanns verksamma krafter dolda för det mänskliga ögat. Kanske bekräftade det vad esoteriker länge hävdat. Man tyckte sig omgivna av dolda sammanhang som kunde uttolkas, och en våg av mysticism drog genom salongerna. Seanser och försök att…
  continue reading
 
Att ta tjänst som sällskapsdam, en sorts betald bästa kompis, kunde vara ett alternativ för ogifta kvinnor inom överklassen. Det gav ett liv utanför föräldrahemmet, med egen ekonomi och bibehållen social status - ett av få alternativ som gjorde just det. Men vad innebar en sådan roll? Och varför behövdes den? Medverkande: Annika Williams, Karin Bog…
  continue reading
 
Hur var det när bilen kom till Sverige, när det fanns elektromobiler, ångdrivna alternativ och bilen ännu sökte sin form? De första bilarna skräddarsyddes för sina ägare, och det var bara de mest bemedlade som hade råd att satsa på nymodigheten. Hur såg allmänheten på de ekipage som for fram på stadsgator och landsvägar i hisnande hastighet – jämfö…
  continue reading
 
Nu tar vi sikte mot sommaren och sommarbostäderna vid sekelskiftet 1900. Framförallt stadsbor önskade förflytta sig sommartid, när stadens larm och dofter var extra påtagliga. Arbetarna gjorde dagsturer ut i skärgården, medan borgarna byggde sommarnöjen allt längre ut från städerna. Landsbygd och skärgård förändras. Hur skulle man bäst spendera sin…
  continue reading
 
Att besöka en brunnsort var ett måste under sommarmånaderna vid sekelskiftet 1900. Det var lika mycket en fråga om att dricka vatten som att spendera tid i det. Det var en fråga om hälsa, men också förströelse och kontaktskapande - såväl för affärer som för kärlek. Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Hanna Kronblad från Hallwylska musee…
  continue reading
 
Mot slutet av 1800-talet börjar idrottsrörelsen växa fram i Sverige, för att sedan formligen explodera under det tidiga 1900-talet. De olika samhällsskiktens syn på hälsa, idrott och tävlan orsakade ibland slitningar. Vad var egentligen viktigt, och vad kunde vara direkt samhällsfarligt? Stod det alla fritt att motionera och mäta sig med andra såso…
  continue reading
 
Wilhelmina och sällskapsdamen Ida Uhse gjorde en timmes gymnastik varje morgon. Detta att fokusera på kroppens välmående var något som låg i tiden och var på frammarsch. Men det handlade inte bara om att forma kroppen. Hela människan, och även samhället skulle förändras genom gymnastik! Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska…
  continue reading
 
Svenska baletten var ett radikalt dansprojekt grundat 1920 i Paris av Wilhelminas barnbarn Rolf de Maré. Under 5 intensiva år skapade han ett allkonstverk för scenen tillsammans med sin älskare Jean Börlin. Här skulle konstformerna mötas, och hit lockades många av tidens talanger inom dans, poesi, konst och musik. Omskrivna blev de, men inte alltid…
  continue reading
 
Vid sekelskiftet 1900 präglades gatubilden av hästekipage. Hovklapper ekade i gränder och över hustaken, vagnshjul rasslade på färder över grus och kullersten och i luften fanns en doft av häst. Det var många roller som skulle spelas av stadens arbetande hästar, som är ämnet för detta avsnitt. Medverkande: Samlingsintendenterna Annika Williams och …
  continue reading
 
Kristen vetenskap var en av flera nya religiösa rörelser som dök upp under det sena 1800-talet. De predikade att den fysiska världen var sekundär, och stod under tankens kraft. Framförallt stod kroppen och hälsan under tankens kraft, och man menade att man genom att tänka rätt kunde tänka sig frisk. Till denna lära sökte sig Wilhelminas yngsta dott…
  continue reading
 
I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det tredje och sista avsnittet tittar vi närmare på de storstrejker som drog fram på sågverken under decennierna som kantade sekelskiftet. Tonen var uppskruvad och stämningen hård. Vad var det man kämpade för att driva igenom? Fanns nu en önskan om et…
  continue reading
 
Walther von Hallwyl tog över ledningen för Ljusne-Woxna AB i en tid då nya krav ställdes på bolaget, både från den föränderliga marknaden, och från de anställda. Han kom på kant med arbetarrörelsen och drogs in i ett mediadrev. Rykten om nedläggning började florera. Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Pers…
  continue reading
 
Sågverkens historia är kantad av konflikter. I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det första avsnittet berättar vi om hur vi har rört oss från bondesamhällets sätt att hantera anställning och tillhörighet, till nya former som bättre skulle möta den nya verkligheten vid verk och industri.…
  continue reading
 
Vid det tidiga 1800-talet inleds korsettens glansperiod, samtidigt upprättar läkarkåren viktkurvor och tabeller för att definiera sunda idealkroppar. Kroppen var ett högaktuellt ämne men mycket av det som rör kroppslighet var tabubelagda samtalsämnen, som t.ex. de formande underkläderna, som kom att prägla mångas liv. I det här avsnittet pratar vi …
  continue reading
 
Hur hanterade man epidemiska lungsjukdomar under det tidiga 1900-talet, när globaliseringen ännu var i sin linda, och bakterier och virus var nyupptäckta organismer? Vilka insatser gjorde samhället, och hur såg folket på smittorisker? Vilka lärdomar gjorde vi då, som vi har nytta av i vår kamp mot dagens pandemi? Med Bi Puranen, Insitiutet för Fram…
  continue reading
 
Köket i Hallwylska palatset var en stor arbetsplats, som helst inte skulle märkas. Hur fungerade de nya moderna köken som kom kring sekelskiftet 1900 som rum och som arbetsplats? Vilka problem var det som skulle lösas genom kökens omdaning, hur kunde köket forma livet i hemmet, och måste ett hem verkligen ha ett kök? I detta avsnitt är köket och ma…
  continue reading
 
Vad gör ni med barnens mjölktänder? Wilhelmina von Hallwyl lät tillverka ett armband med döttrarnas tänder som berlocker. Hon sparade och katalogiserade även en lock av makens pipskägg. Om en tid då man ville minnas sina nära och kära, särskilda upplevelser eller resor, och gärna bära minnet med sig i form av ett smycke. Medverkande: Leif Wallin fr…
  continue reading
 
En vurm för det gamla Kinas kulturskatter blommade upp under sekelskiftet som engagerade dåvarande kronprinsen Gustav Adolf och personer som Orvar Karlbeck och Johan-Gunnar Andersson, Kina-Gunnar kallad, och Wilhelmina von Hallwyl förstås. Idag finns framstående samlingar av kinesiska antikviteter just i Sverige, men hur kommer det sig? Vilka upptä…
  continue reading
 
Att samla på vapen hörde till om man var en storsamlare av Wilhelminas mått, och ville man skapa ett hem i historieromantisk stil behövde vapnen finnas där för att skapa den rätta stämningen. I samlingen hittar vi rustningar, eld- och blankvapen från 1400-talet och framåt, mestadels jakt och praktvapen. Vad vill man kommunicera med en vapensamling,…
  continue reading
 
Med begravningsbyråernas inträde började döden att trängas bort från vardagen och betraktas som något annat, som inte hörde till det egentliga livet. Hur förändrade det vår relation till död och sorg, och vilka sedvänjor var det som försvann? Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Julia Lundström och Emelie Höglund från Hallwylska muse…
  continue reading
 
I avsnitt 15 av Hallwylska podden pratar vi om den moderna modebranschen gryning och varuhusens intåg. När det blev tillåtet att sy upp kläder som ingen ännu beställt, förändrades skrädderiyrket i grunden. Nya uppfinningar möjliggjorde massproduktion, handeln blomstrade och varuhusen etablerades i de växande städerna. Medverkande: Louise Wallenberg…
  continue reading
 
Rolf de Maré hade en säker blick för talanger. Han levde ett okonventionellt liv och kände var och varannan inom modernismens avantgarde. Han grundade ett danskompani, ett dansmuseum, ägde flertalet magasin och även en kenyansk kaffefarm under en period. Han åkte på expeditionsresor för att dokumentera utdöende kulturers traditionella danser, skapa…
  continue reading
 
Vid Ljusneälvens mynning växte ett samhälle fram på företaget Ljusne Woxna ABs initiativ, enligt ett mönster som syns på flera platser längst norrlandskusten. Hur såg vardagen ut hos arbetarna som levde där? Vilka möjligheter fanns att bygga sin tillvaro och vilka svårigheter tampades man med? Hur skiljde sig livet vid industrin från barndomens agr…
  continue reading
 
Wilhelminas äldsta dotter Ebba von Eckermann var en av dem som klev ut i offentligheten när kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt. Vi fördjupar oss i kvinnorörelsens framväxt. Hur såg de lagliga begränsningarna ut? Vilka arenor fanns där kvinnorna kunde knyta kontakt och utbilda sig? Hur tog de plats i samhället?…
  continue reading
 
Påsken är en högtid som förändrats mycket under de senaste 100 åren. Hur firades den kring sekelskiftet i Sverige? Varifrån kom påskharen, varför äter vi så mycket ägg, och när blev godis en del av påskfirandet? Vi pratar påsk i allmänhet och påskfirande i palatset i synnerhet. Medverkande: Håkan Liby, Frida Bowallius, Emelie Höglund.…
  continue reading
 
Under mitten av 1800-talet förändrades västvärlden i snabb takt. Städerna växte och industrialismen tog fart på allvar. Sågverksindustrin och exploateringen av de norrländska skogarna spelade här en nyckelroll. Genom den kunde personer med affärssinne och startkapital kunde nå framgång på ett helt nytt sätt. Vad var det som gjorde förändringen möjl…
  continue reading
 
Museimedarbetaren Bengt Claudelin dokumenterade klotter på offentliga toaletter på sin fritid. I hans efterlämnade arbetsböcker kan vi se att klottret fungerade som kontaktannonser för män som stämde förbjudna möten med andra män, i en tid då samkönade relationer var olagliga. Vad kan de här böckerna berätta om sekelskiftets Stockholm och kvarteren…
  continue reading
 
Turismen blomstrade i Egypten åren kring sekelskiftet 1900. Vad var det som lockade så många till den långa resan? Vi berättar om paret von Hallwyls sejour i det bibliska landet under julen 1900. Om ångbåtsfärden uppför Nilen, kamelridning och upplevelsen av den egyptiska konsten – och såklart hur julen firades.…
  continue reading
 
Vikta hörn, dolda budskap och umgängeskultur. I museets arkiv finns cirka 3 500 visitkort från paret von Hallwyls tid. Vi pratar om visitkorten som fenomen och tittar närmare på kortens veck och krumelurer. Hur kan de läsas? Vilka regler gällde? Och hur knöt man nya kontakter i en mycket formell samhällsklass? Med Sara Dixon, Gösta Sandell och Emel…
  continue reading
 
Varför väljer man att föra en förteckning över allt i sitt hem – från kopparkastruller och hårnålar till mästarmålningar av Lucas Cranach? Vi berättar om den alltomfattande katalogen och det långa arbetet med att få den färdig. Om att kasta 10 års arbete i papperskorgen, om noggrannhet, viljestyrka och framsynthet. Och en och annan anekdot.…
  continue reading
 
Hur kommer det sig att Hallwylska museet har ett systermuseum i Schweiz? Vi besöker den gamla släktborgen Schloss Hallwil. Från slottsmuren berättar vi om Wilhelminas omfattande arbete på platsen, människoöden ur den von Hallwylska släkten samt ett och annat medicinalt tips – som varför en bör ge sina hästar vin istället för vatten.…
  continue reading
 
Loading …

Snabbguide