Filosofiska Rummet offentlig
[search 0]
×
Den bästa Filosofiska Rummet podcasten vi kunde hitta (uppdaterad April 2020)
Den bästa Filosofiska Rummet podcasten vi kunde hitta
Uppdaterad April 2020
Gå med miljontals av Player FM-användare idag för att få nyheter och inblickar när du vill, även när du är offline. Podcasta smartare med den gratis podcast-appen som vägrar kompromissa. Låt oss spela!
Gå med i världens bästa podcast-app och hantera dina favoritshower online och spela dem offline på våra Android och IOS-appar. Det är gratis och enkelt!
More
show episodes
 
Loading …
show series
 
Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några. Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att seg…
 
Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad …
 
Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik? I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i. Ändå bekräftas teorierna av experiment och fra…
 
Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande. Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, vi…
 
Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och …
 
Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare. Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek, säger Elisabeth Hjorth, och det är motsatsen till förakt. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve…
 
Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare. Kvinnor har en i genomsnitt större benägenhet att vilja förbjuda yttranden, påstår filosofiprofessor Erik J Olsson. Tankegången är att en feminin kultur grundad i bland…
 
När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal. Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen…
 
Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton. I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tids…
 
I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn? Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen …
 
Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurart…
 
Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet? Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att de…
 
Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör. När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av …
 
Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips. Filosofi är i hög grad en bokburen verksamhet. Men hur ser utgivningen av filosofisk litteratur på svenska ut idag? Har vi tillgång till de tankar vi behöver eller saknas viktiga titlar? Vilken efterfrågan finns o…
 
Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk? Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhäll…
 
Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat. Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av …
 
Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn. Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller d…
 
Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal. 1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gre…
 
Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om? Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs. Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och förä…
 
Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA. Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt r…
 
1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året? I utställningen 1989 på Nationalmuseum möter vi ett av förra seklets mest dramatiska år i helfigur. Vi påminns även om sådant som kanske hamnat i skuggan av de avgörande händelserna. Som att formgivningen växlade spår, från 1980-ta…
 
Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning. Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och va…
 
Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på? Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika ege…
 
Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag? För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få …
 
Loading …
Google login Twitter login Classic login