show episodes
 
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Här hör du våra underhållande och fördjupande forskarsamtal om historiska personer, företeelser, idéströmningar eller konstverk – och Anekdots essäer i ljudproducerad version. Inga förkunskaper krävs. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.
 
Verket är klassikerpodden där kulturhistoriens viktigaste mästerverk diskuteras, upplevs och analyseras. Tillsammans med ledande litteratur- och konsthistoriker diskuterar Anna Jansson och Paulina Helgeson klassikernas betydelse och vad de kan säga oss idag. Verket är ett samarbete mellan Litteraturbanken, Nationalmuseum och bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på Anekdot.se.
 
S
Scenpodden

1
Scenpodden

Scenpodden

Unsubscribe
Unsubscribe
En gång i månaden
 
Scenpodden är en podcast om teater och scenkonst, av och med regissören Rebecca Örtman och teaterprofessorn Karin Helander. Varannan fredag bjuder Scenpodden in en framstående scenpersonlighet för att få hjälp att reda ut olika begrepp och fenomen inom teatervärlden. Det handlar om alltifrån skådespeleri, manusskrivande och regi till genrer som satir, monolog och radioteater. Scenpodden är en produktion från RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
 
U
Utbildningspodden

1
Utbildningspodden

Nackademin

Unsubscribe
Unsubscribe
En gång i månaden
 
Att välja utbildning är ett av de svåraste valen i livet och det är ett val som mer än en halv miljon människor står inför varje år. Vad ska jag bli? Vad ska jag utbilda mig till? Ska jag utbilda mig på universitet, högskola eller yrkeshögskola - och vad är egentligen skillnaden? Är du en av dem som funderar på att börja studera en högre utbildning? I den första säsongen av Utbildningspodden så bjuder vi på fyra fristående avsnitt: "Att ta steget", "Lön", "Yh vs Universitet" och "Framtidsyrk ...
 
Loading …
show series
 
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade…
 
Sverige är känt – och i vissa avseenden ökänt – för sin neutralitetspolitik. Det nämns ofta att Sverige varit i fred i 200 år, men till vilket pris? De tyska truppernas permittentresor genom Sverige under andra världskriget, på väg hem från det ockuperade Norge, har förföljt den svenska självbilden. Vad innebär det egentligen att vara neutral i pol…
 
Det brukar kallas impressionismens födelseögonblick – när Renoir och Monet i september 1869 reste till Paris grönskande förorter och flyttade fram gränserna för hur måleriet kunde gestalta verkligheten. Renoirs "La Grenouillère", som är en av dessa historiska målningar, fångar ett sällskap som förlustar sig på en ponton i den blomstrande tillflykts…
 
NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på ko…
 
Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Idéerna väckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulärt vetande. Själv höll sig den konflikträdd…
 
När författaren och journalisten Ludvig ”Lubbe" Nordström gav sig ut på vägarna 1938 för att undersöka bostäder på landsbygden väckte hans rapporter i radio enorm uppmärksamhet. Den efterföljande boken Lort-Sverige visar bilden av en landsbygd med snusk, smuts och förfall, där människor i vissa fall har det sämre än djuren i ladugårdarna. Men hur o…
 
Vad säger man till någon som mist en närstående? Vi famlar ofta efter orden när de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkänsla i dödens skugga. De har förmedlats på ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs på nytt som kommentarer på sociala medier. Men vad betyder de egentlig…
 
Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. Här samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma målet var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestående arv är den smått legendariska serie av folkbildande ”småskri…
 
Den italienska 1500-talskonstnären Giuseppe Arcimboldo blev under 1900-talet världsberömd för sin märkliga porträttkonst. Hans målningar och skisser av ansikten sammansatta av grönsaker, kött eller böcker blev kultförklarade av surrealisterna och finns idag som kylskåpsmagneter i var och varannan museishop. Men hans unika porträttkonst var länge fö…
 
Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så ange…
 
Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildnings…
 
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera –…
 
Kan en text bli så läst att den tappar sin mening? August Strindbergs korta novell "Ett halvt ark papper” från 1903 är en av den svenska litteraturens mest lästa texter, inte minst genom sin långa och trogna närvaro i skolans svenskundervisning. Men vad går vi miste om när vi tror att vi "kan" en text? Och vad ser vi när vi tittar bortom den välbek…
 
Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminal…
 
Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser f…
 
Ett frukostbord är uppdukat i det gröna. Solljus faller över lockande delikatesser och vackert porslin. Hanna Paulis oljemålning från 1887 kan se finstämt oförarglig ut – men i sin samtid var den inte okontroversiell. En kritiker reagerade på att gestaltning var alldeles för modern och påstod att ljusfläckarna på bordsduken hade uppstått efter att …
 
Pompeji är den romerska staden vid Vesuvius fot som år 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. På 1700-talet upptäcktes den försvunna staden, under flera meter aska, och grävdes fram. Sedan dess har Pompeji varit en tidskapsel, en ofattbart välbevarad ruin som på ett unikt sätt lär oss hur antikens städer såg ut. Besökaren kan varandra runt i he…
 
Lars ”Lasse-Maja” Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. Mindre känt är att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, också under perioder befriade från kriminalitet. I sin självbiografi från 1833 återberättar Lasse-Maja många intima scener med både kvinnor och män. Ömsint samlevnad skildras, men även sådant vi idag sku…
 
Från fredsörelse på 1970-talet till #MeToo i våra dagar – Ingrid Sjöstrands kompromisslösa dikt "Elda under din vrede" hittar ständigt nya läsare. Hur kommer det sig att denna moderna klassiker så väl lyckats ge röst åt människors behov av motstånd? Varför behåller dikten sin tidlöshet, till skillnad från mycket annat politisk konst från 1970-talet…
 
Lars "Lasse-Maja" Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. En Robin Hood-figur som iklädd kvinnokläder drog på äventyrliga rövarstråk genom landet – och till slut åkte fast. I 28 år satt sedan Lasse-Maja på Carlstens fästning. Lasse-Majas berömmelse har inte så lite att göra med den egna självbiografin, skriven under fängelsetiden o…
 
Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals…
 
När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde hö…
 
Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur …
 
Efter år av missväxt väljer svearna att offra sin kung Domalde till gudarna. Carl Larssons detaljrika, ödesmättade gestaltning av den fornnordiska sagan hör till den svenska bildkonstens stora klassiker. Men redan i sin egen samtid var verket kontroversiellt, av många illa omtyckt och refuserat av Nationalmuseum. Klassikerpodden Verket ställer sig …
 
Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln e…
 
Allt är möjligt för de gudar och halvgudar som befolkade den grekiska och romerska mytologin. De rövar bort, förför, dödar, våldtar, älskar och ingriper på olika sätt i människornas liv. I Ovidius "Metamorfoser", en av världslitteraturen största klassiker, möter läsaren ett stort antal förvandlingssagor; ofta grymma och våldsamma men oupphörligt fa…
 
Människans blick på miljön är uråldrig. Och medvetna om förändringar i naturen har vi varit i åtminstone ett par tusen år. Men när började vi förstå att naturen är hotad och att vi själva har en del i miljöförstöringen? När blev miljön en politisk fråga? Och hur tätt hänger det ihop med dagens stora mobilisering mot klimathotet? Bildningspodden tec…
 
Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men …
 
Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669) är en av konsthistoriens verkligt stora. Mest berömd är han kanske för sina många självporträtt, ett livsverk som har blivit som egen genre i 1600-talets bildkonst. Ett av självporträtten finns på Nationalmuseum i Stockholm. Denna lilla målning från 1630 är ett av de internationellt mest kända verken i sve…
 
Paris har länge varit en kulturmetropol. Ända sedan medeltiden har det intellektuella livet varit världsledande – den estetiska strålglansen och det franska modet åtminstone sedan 1600-talets hovkultur. Från sekelskiftet 1900 blev Paris den självklara hemvisten för alla konstnärer, författare, modeskapare och musiker värda namnet. Varför har staden…
 
Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskaruse…
 
Anna Maria Lenngrens (1754–1817) dikt "Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon" är ett långt tal från en mor till sin fiktiva dotter. Undvik läsning, kära Betti, liksom politik, tidningsläsande och alla aktiviteter som äger rum på de traditionellt manliga arenorna. Men vad ville Lenngren säga? Kan en lärd och skrivande kvinna verkligen …
 
”Jag” är ordet vi använder för att tala om oss själva. Men frågan om vad ett "jag" verkligen är har sysselsatt filosofin i flera hundra år. Har jaget en historia? Varför är vår kultur så jag-fixerad – i allt från sociala medier till självbiografisk skönlitteratur? Och vad kan äldre tänkare som Descartes och Montaigne lära oss om hur vi framställer …
 
Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verke…
 
Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verke…
 
Frågan om strängare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Under hösten har debatten blossat upp igen och det ser ut att bli het valfråga i nästa års riksdagsval. Men vad säger forskningen? Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet? Och vad är det egentligen vi vill uppnå med ett straff – vill vi skydda, rehabiliter…
 
Historien är full av inbrottstjuvar, mördare, snattare, sexförbrytare och andra brottslingar. Har de något gemensamt? Eller är historiens missdådare allra mest en spegel mot hur vår syn på rätt och fel förändrats? Bildningspodden diskuterar brottslingens historia. När skedde historiens första brott? Vad gör en människa till en brottsling? Och vilka…
 
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar…
 
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar…
 
Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Från debuten 1970 odlade hon ett författarskap som många anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison på ett banbrytande sätt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons främsta uttrycksform, men hon …
 
Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning s…
 
"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Me…
 
Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket – en podd om klassiker diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerv…
 
Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning s…
 
"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Me…
 
Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla d…
 
Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här hän…
 
Idag är det premiär för Studio Anekdot, ett helt nytt aktualitetsmagasin i Bildningspoddens kanal. Studio Anekdot bjuder en gång i månaden på ett halvtimmeslångt samtal där Sveriges främsta forskare diskuterar aktuella händelser och fenomen. Här nyanseras brinnande debatter, ges bakgrunder till aktuella konflikter och analyseras samtida tendenser. …
 
Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder på jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad är egentligen sant om den stora utvandringen? Forskn…
 
En långhårig man i fjäderskrud dyker upp i Sverige våren 1991. Han kommer från ett nordamerikanskt urfolk och har en unik visdom som ska rädda planeten. Människor följer honom djupt in i skogen för att leva i harmoni med naturen. Men är lägerbyn ett drömsamhälle eller en sekt? Lars Berge berättar den tidigare okända historien om ett experiment som …
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2022 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login