show episodes
 
Loading …
show series
 
Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion…
 
Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar. Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för a…
 
Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021. Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarlig…
 
Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation. Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon…
 
Höns lever i familjegrupper som håller ihop hela livet, och de har ett rikt språk. Det är en del av det som gör att Per Jensen har valt att ägna sitt liv åt forskning om dem. Per Jensen är professor i etologi, djurs beteende, vid Linköpings universitet. Han har både moderna värphöns och de ursprungliga vildhönsen, röda djungelhöns, på forskningsanl…
 
Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade va…
 
Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, …
 
När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet. Utbrott av kolera och andra sjukdomar, som smittkoppor …
 
Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 ögonproblem. Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så v…
 
(Programmet utgick den 24 februari.) Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut. Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom…
 
Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor. Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.Hör kriget hemifrånO…
 
Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev. Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad -…
 
Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander. Däremot om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förkl…
 
Att skidåkarna i klassisk stil numera ofta enbart stakar sig fram i både sprint och långlopp, det ligger det faktiskt svensk forskning bakom. Hör världens första längdskidåkningsprofessor om det och om terminologin kring fristilens så kallade växlar, som han själv ligger bakom. Han heter egentligen Hans-Christer Holmberg, och är även forsknings- oc…
 
Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skä…
 
Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som ha…
 
Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat de…
 
Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen. Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick s…
 
Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid. Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världs…
 
Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med. Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort. Det handlar om att vara snabb i repl…
 
En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru. Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma …
 
Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne. Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det använ…
 
Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han. Han syftar på sådant som ihärdighet och tuffhet, som behövs för att ta sig fram som forskare. Han får p…
 
Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med. Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort. Det handlar om att vara snabb i repl…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2022 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login