Reformed offentlig
[search 0]
Mer

Download the App!

show episodes
 
I Språktidningens podd diskuterar vi aktuella språkfrågor med fokus på svenska språket. Vi tar upp allt från språkvård, språkhistoria och grammatik till slang, nyord och dialekter. I podden möter Språktidningens chefredaktör Anders Svensson forskare, språkvårdare och andra experter.
 
Historia du borde fått lära dig är en podcast av och med historie-entusiasten Fredrik Timell. Han tar med oss till händelser i historien han anser inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Vissa berättelser är dråpligare än andra. Hör alla avsnitt av Historia du borde fått lära dig hos PodMe! https://podme.com/se/historia-du-borde-fatt-lara-dig
 
Loading …
show series
 
Nya boken Språkrådet rekommenderar är en vägledning till vanliga språkriktighetsfrågor. I det här avsnittet samtalar redaktören Maria Bylin och Språktidningens Anders Svensson om några av rekommendationerna som valet mellan de, dem och dom, man eller en, tjänsteperson eller tjänsteman och om varför felaktiga särskrivningar inte är på väg in i värme…
 
Både slangen och klangen kännetecknar den svenska som talas i många förorter. Men det är också ett språk som väcker känslor – inte minst bland talarna själva som ofta har dubbla känslor för förortssvenskan. I det här avsnittet av samtalar språkvetaren Karin Senter med Språktidningens Anders Svensson om hennes avhandling om just förortssvenska.…
 
Frågan om en dom-reform splittrar svenskarna. Det visar en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Språktidningen. Men varför är vissa grupper mer negativa än andra? Och hur reagerar läsarna på skribenter som går över till dom i stället för de och dem? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svenss…
 
Ett sponsrat inlägg om kattmat förvandlas snabbt till en fråga om språkriktighet när kändisbloggaren särskriver och gör andra fel. Flera av läsarna ifrågasätter bloggarens lämplighet – och vissa tänker till och med bojkotta kattmatstillverkaren. I det här avsnittet samtalar språkvetarna Anna Heuman och Lena Lind Palicki med Språktidningens Anders S…
 
Det som brukar kallas cheesecake i Sverige är oftast en ostkaka i Finland. Och ett bokmärke i Sverige kan ibland vara en glansbild i Finland. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkvårdaren Maria Fremer med Språktidningens Anders Svensson om finlandssvenska – och om hur den skiljer sig från svenskan i Sverige. Vi diskuterar bland…
 
Är det lilla ordet att utrotningshotat? Varför säger så många interjuv? Hur skiljer vi på var och vart? Och hur kan August Strindbergs språkbruk bli ett trumfkort i språkdiskussioner? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.Av Språktidningen
 
En klassisk språkriktighetsfråga och en nyare vattendelare. Det är vad som stör allra mest i dagens svenska enligt Språktidningens och Novus undersökning. I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om varför felaktiga särskrivningar, engelska lånord, det könsneutrala pronomenet hen samt ord som indian och eskimå väcker så my…
 
De och dem, var och vart, felaktiga särskrivningar samt försvenskningar som kesadija i stället för quesadilla. Det är några av de språkriktighetsfrågor som väntas bli aktuella i det kommande språktestet för medborgarskap. För att undvika diskriminering föreslår nu regeringen att testet ska göras av alla – där personer som redan är medborgare måste …
 
Kiev är alltjämt den vanligaste svenska stavningen av Ukrainas huvudstad. Men vissa medier har gått över till Kyiv eller Kyjiv – med motiveringen att de utgår från ukrainskan i stället för ryskan. Kan ett namnbyte vara på väg? Och hur gick det till när språkvården och medierna började använda Belarus i stället för Vitryssland? I det här avsnittet s…
 
Är kviss en bra försvenskning av lånordet quiz? Går det bra att använda ord som inte finns i Svenska Akademiens ordlista? Och varför använder vi tvekljud som eh? Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om lyssnarnas språkfrågor.Av Språktidningen
 
Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? I det här poddavsnittet samtalar Staffan Dopping, Språktidningens språkpolis, med språkforskaren Lena Lind…
 
Coronapandemin präglar även 2021 års nyordslista. Men den innehåller också en rad engelska lånord. Är det en ovanligt deppig lista? Och är de engelska lånen i svenskan ett bekymmer? Nyordsredaktörerna Ola Karlsson och Anders Svensson samtalar med språkforskaren Lena Lind Palicki om årets nyord.Av Språktidningen
 
Svenska Akademien överväger att dra in finansieringen till Svenska Akademiens ordbok. Om planerna blir verklighet riskerar en av världens mest anrika ordböcker att gå i graven. I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om nedläggningshotet och om tänkbara lösningar.…
 
Slang från förorten hörs oväntat ofta på den gymnasieskola i Stockholms innerstad som Henning Årman har studerat. Och det är också ett språk som ger en viss status. Men elever som kommer från förorten upplever att de blir bestulna på det egna språket. Här samtalar han med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om elevernas attityder till språ…
 
Hösten 1921 fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Fem kvinnor valdes också in i riksdagen. Kvinnornas inträde i politiken blev direkt en språkfråga - och i förlängningen bidrog det till att få igång en debatt om jämställdhet i språket. I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om …
 
Få ord är så laddade som de som beskriver sex och kön. Ändå har nya ord som snippa och klittra snabbt etablerat sig i svenskan. Hur kom det sig att de så snabbt tog plats i språket? Och hur ser receptet på en framgångsrik ordlansering ut? I det här avsnittet samtalar språkforskaren Karin Milles och Språktidningens Anders Svensson om språkliga tabun…
 
Den erfarne mannen och den erfarna kvinnan. Så har många fått lära sig att böja adjektiv i svenskan. Och det talas ofta också om den erfarna mannen men mer sällan om den erfarne kvinnan – ett skrivsätt som betraktas som felaktigt. Få saker i svenskan är så komplicerade som just valet mellan a- och e-ändelse. Maria Bylin, språkforskare och språkvård…
 
Allt fler upplever att de blir niade. Det är framför allt yngre som niar äldre – men det är få som gillar det. Varför är tilltal med ni så laddat? Och håller 1960-talets du-reform på väg att ersättas av en ni-reform? Språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om det nya niandet.…
 
En rad nya ord har tillkommit. Och en rad ord som har fallit ur bruk har strukits. Men nya upplagan av Svensk ordbok innehåller också en rad andra nyheter och moderniseringar. Louise Holmer, en av redaktörerna för Svensk ordbok, samtalar om förändringarna med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör.…
 
En har i vissa kretsar blivit allt vanligare som generiskt pronomen i stället för man. Ett vanligt argument från en-användare är att man kan tolkas som att det syftar på en man. Men är det ett rimligt resonemang? Och finns det något sätt att undvika man utan att gå över till en? I det här avsnittet samtalar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språkt…
 
En spagetto men flera spagetti, ett nytt könsneutralt pronomen med en radikal genitivform, trippelteckning av konsonanter och namnbyte från Ryssland till Rus. I nya upplagan av Svensk rättskrivning finns en rad nya regler för stavning och böjning. I det här avsnittet diskuterar språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson de f…
 
Bara var fjärde känner till språklagen som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Men allt fler är positiva till att bevara de nationella minoriteternas språk och kultur. Språkrådets Jennie Spetz och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en ny undersökning om kunskaper om och attityder till svenska och minoritetsspråk.…
 
Att sätta personen först sägs ofta vara det mest inkluderande språkbruket. Men finns det några bevis för att vi ser annorlunda på människor när vi säger person som tigger i stället för tiggare? I det här avsnittet av Språktidningens podd diskuterar språkforskaren Lena Lind Palicki och chefredaktören Anders Svensson olika knep för att skriva utan at…
 
Coronapandemin präglade svenskan under 2020 genom ett enormt inflöde av nyord samtidigt som mängder av facktermer blev allmänspråk. Språkrådets Ola Karlsson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om 2020 års nyordslista och pandemins inverkan på språket. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2020…
 
Språkvetaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om aktuella språkfrågor. Varför börjar idrottare ofta svar med nämen? Hur skiljer vi på sin, hans och hennes? Och är något fyllt till bredden eller till brädden?Av Språktidningen
 
Du-reformen är den viktigaste språkhändelsen i Sverige sedan 1900. När Språktidningen frågade över 100 experter var det just du-tilltalet som röstades fram som den största förändringen. Men varför var du-reformen så betydelsefull? Hur påverkade den synen på ni-tilltal? Och är det en myt att du-revolutionen anfördes av generaldirektören Bror Rexed 1…
 
Håller de- och dem-ilskan på att slå ut särskrivningar som det allvarligaste brottet i språkpolisernas lagbok? Vad skiljer en snäll och en elak språkpolis? Och varför är det så lätt att ta det personligt när någon anmärker på ens språk? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren och författaren Sara Lövestam, som är aktu…
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Är särskrivningar okej i loggor? Kan Wuhan beskrivas som coronautbrottets epicentrum? Är språkvårdare flockimmuna mot irritation? Och hur kan ni-tilltal användas för att hämnas?Av Språktidningen
 
Hur går det till när ord som funktionsvariation, bög, svenskfientlig, rom och hen blir värdeladdade? Och hur kan ords laddning förändras? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola, om språkdebatter och språkvård på gräsrotsnivå.…
 
Ordet drygt betyder enligt ordböckerna ’lite mer än’. Men allt fler använder drygt i betydelserna ’ungefär’ och ’lite mindre än’. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet, om ett ord i förändring.Av Språktidningen
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Kristy Beers Fägersten, professor i engelska vid Södertörns högskola, om engelska svordomar i svenskan. Varför är de inlånade svordomarna inte lika laddade i svenskan? Hur kommer det sig att att vi reagerar olika starkt på svordomar? Och hur anpassas engelska svordomar till svenskan?…
 
Under hundratals år härjade nordafrikanska pirater runt om i medelhavet och ställde till med kalabalik. I denna berättelse fylld av pirater, jänkare och tripolitaner tar Fredrik Timell med oss till Sveriges mest obskyra krig, Barbareskkriget. Historia du borde fått lära dig är en podcast av och med Fredrik Timell där han berättar om händelsers om i…
 
Hur kommer det sig att det i Europa finns mikrostater som Andorra, Lichtenstein och Monaco? Historie-entusiasten Fredrik Timell tar dig med på en hissnande berättelse där goter, hertigar, bedragare och familjen Grimaldi omformar nationsgränser i Europa. Historia du borde fått lära dig är en podcast av och med Fredrik Timell där han berättar om händ…
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om aktuella språkfrågor. Ska vi skilja på material och materiel? Vad är skillnaden mellan problem och problematik? Är gofika ett onödigt reklamord? Och varför blir vissa irriterade på förkortningen mvh?Av Språktidningen
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, om hur synen på vad som är ful och fin svenska har förändrats. När börjar de första språkvårdsdebatterna i Sverige? Och hur kommer det sig att svensk språkvård inte längre talar om vad som är vackert språk?…
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i svenska språket. Kommer vi att skilja på var och vart i framtiden? Hur påverkas vårt skriftspråk av talspråket? Är uttrycket komma till bukt med på väg att bli accepterat? Och varför behövs pedagogiska lögner i skolan?…
 
Vilka trender i språket och samhället präglar nyordslistan 2019? Hur bildas ett teleskopord? Vad menas med att hundvissla? Och kommer nya pronomenet benim att få samma genomslag som hen? Nyordsredaktörerna Anders Svensson, Språktidningen, och Ola Karlsson, Språkrådet, samtalar om 2019 års nyord.Av Språktidningen
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Joel Landberg om politiskt språk och svenska partiledares retoriska knep. Varför är det så mycket mer effektivt när Ebba Busch Thor pratar om capricciosa i stället för pizza? Hur sköter sig Stefan Löfven i debatterna? Och varför talar Jimmie Åkesson om folkhemmet?…
 
Skottland är i knipa och William Paterson har en lösning på problemet. Genom att kolonisera Panama ska allt lösa sig. Men så blir inte riktigt fallet. Det här är historien om hur Skottland och England blev ett. I podden Historia du borde fått lära dig berättar Fredrik Timell om händelser i historien som påverkar oss än idag. Men som inte fått så my…
 
Det här är den otroliga historien om hur muskotnöten bidragit till att New York heter just New York. I podden Historia du borde fått lära dig tar historie-entusiasten Fredrik Timell med dig till händelser i vår historia som han tycker förtjänar mer uppmärksamhet. Vissa berättelser är dråpligare än andra. Fler avsnitt och möjlighet att lyssna före a…
 
Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Susanna Karlsson om språkförändring, språkvård och språkpoliser. Håller ordet drygt på att få en ny betydelse? Har engelska lånord en gräddfil in i svenskan eller behandlar vi dem strängare än lån från andra språk? Och hur många behöver säga fel för att något ska bli rätt?…
 
Stormningen av Bastiljen 1789 sägs vara startskottet av den franska revolutionen. Men var stormningen egentligen så lyckad? Fredrik Timell berättar om hur en fritagning för jämlikhet, broderskap och frihet inte riktigt blev som det var tänkt i podden Historia du borde fått lära dig. Fler avsnitt av podcasten hittar du på www.podme.com!…
 
En varm dag i juli 1518 börjar en kvinna vid namn Fru Troffea dansa okontrollerat i staden Strasbourg. Hon va den första av många som kom att drabbas av danspesten. I Historia du borde fått lära dig tar Fredrik Timell med dig till händelser som inte fått så mycket utrymme som de förtjänar. Dråpliga tillfällen i historien som än idag präglar vårt sa…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2023 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login