show episodes
 
Svenskan i samhället är en podd om språkvård med Isofs språkvårdare i svenska vid Språkrådet. I podden samtalar vi med inbjudna gäster om språkets roll i samhället, om språk och makt, känslor och attityder. Vi tar också upp grammatik, skrivregler, variation i tal och skrift, och pratar om språket som resurs för kommunikation och handling.
 
Loading …
show series
 
I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor. Veckans språkfrågor Heter det de är större än oss eller de är större än vi? "Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd? Vad har hänt med va…
 
Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt. Veckans språkfrågor Vad är ett inkluderande språk? Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk? Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk? Ordet same är det som reko…
 
Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Vad betyder icke obetydlig påverkan? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer? Hur ska man svara på frågor med int…
 
Medverkande Gabriella Sandström, Språkvårdare i svenska med ansvar för klarspråk vid Isofs avdelning Språkrådet Ingrid Olsson, språkvårdare i svenska med ansvar för klarspråk vid Isofs avdelning Språkrådet Camilla Lindholm, språkkonsult och språksamordnare på Skatteverket Karin Hansson, språkvårdare på Statistiska centralbyrån, SCB Fredrik Åström, …
 
En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Veckans språkfrågor Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien? Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med meda…
 
Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Veckans språkfrågor Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey? Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch? …
 
Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket i forhold …
 
Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså väx…
 
Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet? Vad betyder egentligen frasen tack för mig och när passar…
 
Avsnittet tar avstamp i Isofs vägledning Flerspråkighet i arbete. I vägledningen kan du läsa mer om språkinlärning och få fler praktiska tips och råd, bland annat om hur du kan planera möten, sköta rekrytering och hantera det dagliga arbetet på en arbetsplats där det talas många språk. Medverkande Sofia Tingsell, språkvårdare i svenska vid Isofs av…
 
Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Veckans språkfrågor Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk? Finns det en schackjargong som bara inbitna s…
 
Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katak…
 
Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Veckans språkfrågor Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder? Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt? Hur kommunicerar danslä…
 
Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum. Veckans språkfrågor Varför kan man säga jag är arg på dig men inte jag är kär på dig? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt? Varför sätts "int…
 
Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. Varför använder svenskan ck medan n…
 
Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Veckans språkfunderingar Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu? Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba …
 
Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Veckans språkfrågor Uttrycket heter tung som bly men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ge järnet eller kämpa järnet och v…
 
Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klas…
 
Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en fri…
 
Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett s…
 
Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra…
 
Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och …
 
Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till e…
 
Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar oc…
 
Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så? Vad betyder sova på a…
 
Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp? Vilka spr…
 
Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Veckans språkfrågor I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom d…
 
I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet.…
 
Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt? Varför finns det …
 
Avsnitt tre av Svenskan i samhället är bjuder på ett panelsamtal från klarspråkskonferensen Klarspråk 2020. De samtalande är fyra experter på begriplig – och ofta rolig – myndighetskommunikation. Frågor som diskuteras är bland annat hur det rent praktiskt går till när humor blir en del av myndighetskommunikationen, om det gör något att humorn kan b…
 
Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in. Veckans språkfrågor Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem? Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit? Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska …
 
Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer. Veckans språkfrågor Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping. Vad betyder ortnamnet Ho,…
 
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2. För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster. Vad har …
 
Språkvårdare Maria Bylin och utredare Jennie Spetz vid Isofs avdelning Språkrådet har tittat närmre på språkanvändning i offentliga miljöer, närmare bestämt på vårdcentraler och bibliotek runt om i landet. I det här avsnittet bjuder de in Isofs namnforskare Maria Löfdahl för att prata om flerspråkighet i det offentliga rummet, hur olika språk använ…
 
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Vad är rätt och fel i det samtida språket? Här hittar du svar! Svenska skrivregler från Språkrådet. Språkriktighetsboken från Språkrådet. Språkrådets frågelå…
 
Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på …
 
Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakrament…
 
Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver…
 
Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? He…
 
Människor har olika attityder till sådant de uppfattar som spår av andra språk i svenskan. I det första avsnittet av Svenskan i samhället tittar vi närmare på vilka känslor sådana spår väcker hos oss. Vilka sociala värden knyts till svenska med påverkan i form av brytning, lånord eller kod¬växling från till exempel engelska, finska eller arabiska? …
 
Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller …
 
Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan? Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg? Kan e…
 
"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen a…
 
På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva at…
 
Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet polis? Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis? Varför kallas polisens bilar för radiobil? Vilka ord försöker polisen a…
 
Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Veckans språkfrågor Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria? Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska m…
 
Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågor Varför pratas det olika dialekter i Värmland? Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd? Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2021 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login