Kalle Berg offentlig
[search 0]

Download the App!

show episodes
 
En finlandssvensk språkpodd där vi leker med och utforskar det svenska språket. Språket är så mycket mer än enbart språkriktighet. I den här serien diskuterar och debatterar vi frågor om bland annat dialekter, tvåspråkighet, översättningar, sociala koder, fackspråk, lånord och skällsord. Perspektivet är det finlandssvenska. Hur formas vårt språk och vår världsbild när vi lever inklämda mellan det finska och det rikssvenska? I studion sitter Jens Berg och språkexperten Jenny Sylvin. Ett nytt ...
 
Loading …
show series
 
Tack vare de sociala medierna har döden blivit mera påtaglig för många av oss. Men hur ska man skriva när någon nära anhörig har dött? Och hur ska man sedan svara på en sådan uppdatering?Döden omskrivs ofta med eufemismer, som är förskönande och mildrande omskrivningar. Vårt språk kryllar av uttryck som antingen är högtravande eller galghumoristisk…
 
Namnen på våra husdjur följer många andra trender i vårt språk. Namngivningen inspireras nu av bland annat kändisar och litteraturen.Jenny och Jens fick in cirka 500 svar på frågan: Vilket är det roligaste namnet du har hört på ett husdjur?Bland namnen syns till exempel trenderna att förmänskliga djurnamnen och att inspireras av det fornnordiska.Ib…
 
Jenny och Jens har i många avsnitt grubblat över frågan: Kan man bli finlandssvensk?De bestämde sig nu för att ta reda på svaret.De bjöd in Maïmouna Jagne-Soreau, som kom från Frankrike till Finland som 19-åring och blev blixtförälskad i Svenskfinland.De bjöd också in Harri Spolander, som tog tillbaka namnet Spolander i stället för den förfinskade …
 
Vid Nylands brigad i Dragsvik blandas finlandssvenska dialekter med finska kommandotermer. Resultatet har blivit ett helt eget språk som kan låta obegripligt för en utomstående. Eller vad sägs om ord som mullibordell, bata och paminami?Men många miliord lever vidare också i det civila, till exempel pisiskrinnare, ludiskuffare och dagatäcke änvänds …
 
Hur skriver man ett riktigt bra tal? Och vad borde man undvika?Jenny och Jens tar dig i handen och hjälper dig med talet från start till mål. Till sin hjälp får de den erfarna talaren Martina Harms-Aalto och publiken, som har skickat in förslag på hur de skulle inleda ett tal.Bland förslagen på inledningar väljs en vinnare. Och utifrån det vinnande…
 
Reklamspråket ska i ordets rätta bemärkelse vara säljande. Som potentiell kund ska din köplust väckas av ett kort budskap. Det handlar ofta om att skapa en idealbild av produkten men också om att signalera att det handlar om något unikt.Anders Nordenswan har ägnat en stor del av sitt liv åt att skriva reklamer. Hur ska man förhålla sig till ordleka…
 
I Helsingfors kan man ofta höra ord som safka, lafka, mesta och voda. Äldre finlandssvenskar använder också kanske ord som isvoschik och tscinovnik. På våra julbord finns ibland rosoll och eventuellt också tjinuski som efterrätt.Jenny och Jens rör sig på främmande mark. Ingendera av dem kan ryska. Därför bjöd de in Claudia Rybin, som har sina rötte…
 
De flesta svordomar handlar om sex, religion och kroppens avfallsprodukter. När vi svär bryter vi medvetet mot normen som säger att vi inte ska svära. Vi svär ofta för att avreagera oss och också för att uttrycka en känsla.Jenny är Svenskfinlands Kapten Haddock. Hon svär som en borstbindare och hennes arsenal är stor. Men trots det vill Jens hjälpa…
 
Jättefint och fantastiskt, eller hur? I Sverige använder man generellt fler superlativer än i Finland. Vissa av oss trivs med det medan andra känner sig obekväma.I Sverige odlas också uttryck som "skaffa en hållbar lägesbild" och "orsak att vara självkritisk". Svenskar sägs dessutom söka konsensus men samtidigt är det offentliga debattklimatet ofta…
 
Varför tänker vi genast att en snickare är en man och att konståkare är kvinnor? Ofta styr ett stereotypiskt tänkande vårt språk. Vad tänker du när du hör "kvinnan på gatan" och "mannen på gatan"?De flesta har vid det här laget accepterat pronomenet hen, för att det är både könsneutralt och samtidigt praktiskt att använda. Men varför finns det inte…
 
När det händer vill vi oftast sjunka under jorden. Det kan hända när vi på finska säger mensbiljett i stället för månadsbiljett eller när vi vill säga armbrytning men av misstag säger onani. Varför skäms så många av oss finlandssvenskar för att vi inte talar en felfri finska? Och varför blir det värre att som enspråkig tala finska när tvåspråkiga f…
 
Vi kan dra till med ett lokalt talesätt när vi vill avdramatisera något eller när vi vill understryka lokala normer och seder. Ibland vill vi också lyfta vår egen by i förhållande till grannbyn, som till exempel med talesättet "I Kroombi är man så fiin och fönääm att man kallar gröite fö krääm."Talesätten föds ofta i stunden och de går i arv. Många…
 
Redan som småbarn har vi en individuell systematik när vi lär oss ett språk. Därför kan vi säga att "jag glidde på skidorna" och att knät borde vara en benbåge när det en gång finns en armbåge.Mycket handlar om gissningar som kompletteras med kreativa lösningar när man ännu inte kan grammatiken. Därför kan det bli "boken fick falla" i stället för "…
 
De flesta av oss skrattar gott när pikkuleipiä översätts till småbröder i butikshyllan. Men de flesta av oss börjar redan ha lätt att hålla oss för skratt när koulukyydit i officiella sammanhang översätts till skolskjutningar. Och när ett sjukhus väljer att skriva "näytteenotto - samma på svenska" så blir många av oss ordentligt upprörda.Varför är …
 
I en match eller tävling upprepas samma saker ofta. Det skjuts, görs mål och räddas otaliga gånger. När kommentatorer vill variera sitt språk tar de ofta till metaforer.Sport blir därför ofta omskrivet till ett krig med segervapen, strateger och anfall. Sport blir därför också en resa med finalbiljetter, transportsträckor och spelare som visar väge…
 
Våra förnamn blir en stor del av oss, trots att vi själva inte kan påverka dem. Våra föräldrar vill oftast väl, men ibland blir det fel. Jens och Jenny konstaterar att deras namn nu är helt ute på 2000-talet. I stället är det sagor, serier och kändisar som inspirerar till namngivningen. Jenny tar fram kristallkulan och spår vilka namn som kommer at…
 
Att ringa till rörmokaren och meddela om läckage vid Stjärtgränden eller att ringa till sömmerskan från Byxknappen kan innebära ofrivillig komik. Varifrån kommer alla våra gatunamn och varför blir det ibland så fel?Jens Berg och Jenny Sylvin rör sig på lustiga gator och i skumma gränder. Till sin hjälp får de namnvårdaren Maria Vidberg som berättar…
 
De flesta av oss pyntar i dag våra meddelanden med smilisar och emojier. Är det numera ett tryck på oss att använda dem? Uppfattas vi som torrbollar om vi enbart använder text i våra meddelanden?Smyger sig emojierna också in i formella sammanhang? Hur skulle vi reagera om Skatteverket började krydda sina besked med bilder på sedelbuntar och en tumm…
 
Den bok som sannolikt har färgat det svenska språket mest är Bibeln. Dagligen använder vi uttryck som "det är A och O", "allt i allo", "veta varken ut eller in", "ramaskri" och "roten till det onda".Är det kanske därför som många reagerar så kraftigt när språket i våra gamla psalmer och böner förnyas?Och hur låter: Vår dagliga knubbsäl giv oss i da…
 
Jenny och Jens dyker in i fikonspråket och försöker knäcka koderna. Varför känner vi oss extra korkade om vi inte fattar en text om konst och kultur?Ska alla texter vara för alla eller är det okej att ibland folkbilda med svåra ord? Och ska en recension fungera som bred konsumentupplysning eller enbart vara en kommentar för de redan frälsta?Och hur…
 
I Sverige höjer sannolikt djurvännerna på ögonbrynen om du pajar katten och går på tuppen. Och när du stannar hemma från jobbet på grund av lätt stegring kan det uppstå en pinsam tystnad.Men samtidigt vill vi finlandssvenskar ju ibland krydda svenskan och plocka med oss ord och uttryck som är bättre på finlandssvenskan än på sverigesvenskan.Jenny o…
 
Dialekter är för många av oss känslospråket och modersmålet. Det är när vi talar dialekt som många av oss upplever att vi är som mest oss själva.Andra reser i sin tur ragg när de hör dialekter talas i det offentliga rummet.När är det okej och när är det mindre okej att använda sin dialekt?Exilösterbottningen Jens utsätter Esbo-Jenny för ett avslöja…
 
Att prata om finlandssvenskhet kan lätt bli tråkigt. Men när Jenny och Jens testar att använda ordet finlandssvensk som adjektiv blir det spännande. Jenny menar att en finlandssvensk fest är en hejig coronaslunga och Jens påstår att det finns mera sprit på parkeringen på en österbottnisk fest än på en finlandssvensk fest.Och varför blir vi så provo…
 
I det första avsnittet i Näst sista ordet löser Jenny Sylvin och Jens Berg ett av de största språkliga mysterier som finns i Norden. Varför finns det inget svenskt ord för finskans mökkihöperö? Till sin hjälp tar de den legendariska filmöversättaren Saliven Gustavsson.Och kan man blanda kalsarikännit, morkis och fika i samma mening?…
 
Loading …

Snabbguide

Upphovsrätt 2021 | Sitemap | Integritetspolicy | Användarvillkor
Google login Twitter login Classic login