Varför platsar både skibidi och six seven i 2025 års nyordslista? Varifrån kommer lånorden på listan? Och varför anpassas vissa ord till svenskan och andra inte? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell och Ola Karlsson från Språkrådet och Anders Svensson från Språktidningen om 2025 års nyord. Du hittar hela nyordslistan på spraktidningen.se/n…

Språkkrav diskuteras nu för olika yrken – men handlar det i själva verket snarare om språkmål än om språkkrav? Vad innebär beslutet att tidsbegränsa sfi till tre år? Och är det nödvändigt att alla som flyttar till Sverige också lär sig svenska? I det här avsnittet samtalar Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet, och …

Vad heter universum i plural? Heter det seminarie eller seminarium i singular? Hur uttalas prostata? Och hur böjs ord som schema, tema och forum i plural? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om latinska och grekiska lånord i svenskan.…

Hur går det till att ta reda på vilken pluralform ett ord har? Vilka pluralformer är lämpliga i olika sammanhang när det finns flera att välja mellan? Hur används ord som mango och policy i plural? Och vad finns det för knep att ta reda på pluralformen när det aktuella ordet saknas i ordböckerna? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Spr…

Varför väljer någon att läsa Svenska Akademiens ordlista från pärm till pärm? Hur sällsynt är det med fel i ordlistan? Och vilka blir nyheterna i den nya upplagan av SAOL som utkommer i början av 2026? Här samtalar Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om arbetet med den kommande upplagan.…

Är orden samma och likadan alltid utbytbara? Vad är det för skillnad mellan själv och ensam? Och varför uppfattar många själv som mer positivt laddat än ensam? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord som ligger nära varandra i betydelse.Av Språktidningen

Hur ska olika företags logotyper skrivas i vanlig löptext? Hur ska varumärken som Iphone och Powerpoint hanteras? Och när ska det vara versal och när ska det vara gemen i olika typer av sammanhang? I det här avsnittet samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av skrivsätt.…

Vad betyder det att vara woke? Är det ett svenskt eller ett engelskt ord? Och hur förhåller sig woke till politiskt korrekt? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ett lånord som ofta hörs i samhällsdebatten.Av Språktidningen

Vad avslöjar dialekterna om svenska språkets historia? Hur ser dagens dialektsituation ut? Och hur kommer framtidens svenska dialekter att låta? I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Erik Magnusson Petzell, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om vad övergå…

Av Språktidningen

Bör det heta kommittén är försenad eller försenade? Är det grammatiken eller semantiken – alltså betydelsen – som ska styra böjningen? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Språkrådets chef Lena Lind Palicki samtalar om synen på grammatisk och semantisk kongruens.Av Språktidningen

Varför blir det så missvisande när SVT talar om att hälften av svenskarna som drunknar ändå överlever? Hur kommer det sig att fackspråkliga termer ofta har betydelser som skiljer sig från hur samma ord används till vardags? Här samtalar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, och Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, om skillnader mella…

Bör det heta tjänsteperson eller tjänsteman? Är orden mer eller mindre lämpliga i vissa sammanhang? Och varför motsatte sig språkvården så länge beteckningar med -person? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om könsneutrala titlar.…

Hur tar du reda på varifrån ett ord kommer? Var hittar du information om ett ords ursprung och när det etablerade sig i svenskan? Och hur kan du på egen hand undersöka hur ett ord används? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av hjälpmedel och tjänster för den som är intresserad av ord.…

Bör det heta var eller vart är nyckeln? Vilka knep finns det för att skriva korrekt? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om en klassisk språkriktighetsfråga.Av Språktidningen

Vilket är bästa sättet att skriva det inlånade verbet binge i svenskan? Och hur böjs egentligen orange? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om lånord som är knepiga att anpassa till svenskan.Av Språktidningen

I nya tv-serien Snacka om språk tar Rachel Mohlin upp olika aspekter på svenska språket. Här samtalar hon med Språktidningens Anders Svensson om allt från dialekttvätt och språkpoliseri till scenspråk och imitationer. Läs Rachel Mohlins krönika i Språktidningen om hur hon gör när hon imiterar kända personser: https://spraktidningen.se/kronikor/vaga…

Indirekta översättningar tar vägen över ett tredje språk. Men vad är det för typ av böcker som översätts med hjälp av ett tredje språk? Hur arbetar översättarna med texterna? Finns det några risker med indirekta översättningar? Och vilka är fördelarna för förlagen? I det här avsnittet samtalar Anja Allwood, doktor i nordiska språk vid Göteborgs uni…

Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson…

Hur används afterwork i svenskan? Varför talas det i svenskan om freestyle, smoking, flipper, overall och pocket när andra ord används i engelskan? Och vad är egentligen en pseudoanglicism? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om svenska ord som ger sken av att vara engelska.…

Doping eller dopning, mobbing eller mobbning, dejting eller dejtning, gejming eller gejmning? Hur används substantivändelserna -ing och -ning i svenskan? Och hur hanterar vi den här typen av lån från engelskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen,…

Heter det ”på” eller ”i Island”? När kan det vara motiverat att säga ”i Lidingö” i stället för ”på Lidingö”? Och vad är det för skillnad mellan att ”arbeta i Umeå kommun” och att ”arbeta på Umeå kommun”? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om prepositioner i sven…

Heter det ”vara en nagel i ögat på någon” eller ”vara en vagel i ögat på någon”? Varifrån kommer uttrycken? Och vad är det för ”nagel” som åsyftas? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om två snarlika uttryck.Av Språktidningen

Går det lika bra att använda ”komma till bukt med” som ”få bukt med”? Hur kommer det sig att ”komma till bukt med” blir allt vanligare? Och varför är det nog omöjligt att få bukt med den här sammanblandningen av uttryck? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om utt…

Vad kan overnight oats kallas på svenska? Vad skiljer tänkbara alternativ som övernattengröt, kallgröt och kylskåpsgröt? Och hur kommer det sig att lånord för olika maträtter inte skapar lika mycket irritation som många andra importer i svenskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders …

Hur ska arkitekt, dirigent och psykolog uttalas? Och vilka är det till exempel som oftare uttalar arkitekt med hårt k? Hur kommer det sig att jurister ibland säger julli i stället för juli? Varför är sådana uttal exempel på det språkvetare kallar schibbolet? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidnin…

Vad kallas en familj som bildats av två skildra föräldrar? Varför är styvfamilj inte längre så populärt? Och vilka andra nya ord finns för nybildade familjer och familjemedlemmar? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om ord för familjerelationer.…

Är mem eller meme den lämpligaste stavningen? Ska det vara en eller ett? Bör det heta mem, memer eller memes i plural? Hur kommer det sig att stavning och böjning av nya lånord så ofta varierar? Och varför tycker vissa att en del försvenskade skrivsätt känns löjliga? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkråd…

Är obesitas och fetma synonymer? Hur kommer det sig att obesitas har blivit så mycket vanligare i allmänspråket? Och vilket av orden är lämpligast att använda i olika sammanhang? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om orden obesitas och fetma.…

Varför tvekar många inför att tala om ”ett rätt barn” och ”ett rätt lejon”? Är det fel att säga ”barnet var rätt”? Hur kommer det sig att vissa adjektiv inte riktigt verkar fungera ihop med vissa substantiv? Och vad finns det för knep för att hitta rätt i skriftspråket? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språk…

I samband med flera våldsdåd på skolor har det talats om inrymning och att inrymma. Men det är nya betydelser av sedan länge etablerade ord som ännu inte tagits med i ordböckerna. I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om det nya bruket av inrymma o…

Heter det fotbollförbund eller fotbollsförbund? Varför skriver Svenska fotbollförbundet namnet just så? Och hur hanterar vi foge-s i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.…

Varför heter det tombola? Och hur hanterar vi lånord som tombola, forum, avokado, schema och taco i plural i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.…

I kungafamiljen finns tre olika uttal av ä i ”räkor”, två olika uttal av ”sjuk” och Lidingö-i varierande omfattning. Men där vissa uttal har framtiden för sig är andra på utdöende. Här samtalar språkforskaren Jenny Öqvist, aktuell med boken Perspektiv på stockholmska, med Anders Svensson om stockholmskan som en dialekt i förändring. Läs mer om stoc…

Anklagade Ebba Busch regeringen för att ha orsakat svenskars död när hon talade om ”berått mod”? Och ljög Per Bolund när han i sin tur hävdade att hon sagt att regeringen hade medborgares liv på sitt samvete? Vad är falskt, halvsant och sant i den politiska debatten? Och hur använder politiker vagheter och underförståddheter som retoriska grepp? Hä…

Går det bra att säga god jul? Bör tjänsteperson ersätta tjänsteman? Hur diskuteras språkkrav inom olika yrken? Och vad är nytt i debatten om de, dem och dom? Språkrådets chef Lena Lind Palicki och Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar om språkåret 2024 och blickar framåt mot 2025.Av Språktidningen

Vilka trender präglar svenska språket och 2024 års nyordslista? Hur arbetar Språktidningen och Språkrådet med att ta fram listan? Och vad säger nyorden om språksituationen i Sverige i dag? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Ola Karlsson och Anders Svensson om 2024 års nyord. Du hittar hela nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2024…

Alex Schulman jublade när förbundskaptenen Jon Dahl Tomasson talade engelska i stället för danska inför svenska journalister. Men är det dags att ge upp den nordiska språkgemenskapen? Eller finns det knep som gör danskan lättare att förstå för svenskar? I det här samtalar Lone Koldtoft, som undervisar i danska på Lunds universitet, med Anders Svens…

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det femte och sista avsnittet: språkgemenskap–övärld. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det fjärde avsnittet av fem: p–språkförståelse. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det tredje avsnittet av fem: klöverblomma–oövertänkt. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det andra avsnittet av fem: fjällvana–klöverblad. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Anders Svensson läser Svenska Akademiens ordlista från a till ö. I det första avsnittet av fem: a–fjällvan. Läs mer om ordlistans historia: https://spraktidningen.se/artiklar/fejden-som-fodde-ett-facit/Av Språktidningen

Hur gick det till när latin blev ett världsspråk? Vad hände när det förlorade sin status? Hur används latin i dag? Och är det verkligen ett dött språk? Karin Westin Tikkanen, docent i latin som är aktuell med boken Latin – handbok i odödlighet, samtalar med Anders Svensson om latinets roll då och nu.…

Varför finns bokstäverna å, ä och ö just i svenskan? Hur gick skiftet från runor till det latinska alfabetet till? Och vilken inverkan hade egentligen Gustav Vasa på svenskan? Sara Lövestam är aktuell med ABC-bok för vuxna. I det här avsnittet samtalar hon med Anders Svensson om bokstävernas historia.…

I boken Barnet och språket skildrar lingvisten David Pagmar barnets språkutveckling från det första skriket till hela meningar. Men stegen mot ett språk börjar redan i livmodern. Här samtalar David Pagmar och Anders Svensson om några avgörande punkter i barnets väg mot att erövra språket och om vad som kan hända om barnet inte får några förutsättni…

Fru, fröken, jungfru eller kanske mamsell? I ett par hundra år diskuterar vi vilka titlar som är lämpligast för kvinnor. Men hur kommer det sig att mäns titlar inte blir föremål för samma typ av diskussioner? Och varför är det slutligen ett nytt tilltalsskick blir segraren i titelstriden? Här samtalar språkprofessorn Karin Milles med Språktidningen…

Varför betraktas könsord som fulare än traditionella svordomar? Och kommer svordomar att förlora sin kraft när Sverige blir alltmer sekulariserat? Språkforskaren Karin Milles samtalar med Språktidningens Anders Svensson om laddade ord, könsord som kan vara på väg att bli normaliserade och skillnader mellan kön och generationer. Läs artikeln om unde…

Svenskans fulaste ord är så laddat att många inte ens vill uttala det. Och den utvecklingen har gått ganska snabbt. Språktidningen har i samarbete med Novus undersökt vilka ord som svenskarna tycker är värst att använda. Och det är inte svordomar som betraktas som fulast. I stället är det vissa typer av skällsord som flest reagerar på. I det här av…

Svenska för invandrare, sfi, ska begränsas till tre år. Men vilka är det som har förutsättningar att lära sig svenska på den tiden? Och varför är det orealistiskt att tro att det ska vara möjligt för stora grupper? Här samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell och Anders Svensson om språkkunskaper och integration.…