Kulturförsvaret Podcast Carsten Brosjö

Kulturförsvaret podcast

Kulturförsvaret presenterar stolt vår poddgäst Carsten Brosjö, ämneslärare i teater på Estetiska programmet, lärare i estetisk kommunikation samt en flitig debattör i tidningen ”Vi lärare”, som ges ut av Sveriges lärare. Carsten växte upp i Helsingborg där han tidigt blev intresserad av att spela teater, han hade en låda med kläder och rekvisita hemma och varje lördagsmorgon underhöll han föräldrarna. Han gick kulturskola genom alla stadier i grundskolan, där kände han sig glad och blev sedd på ett sätt som han inte gjorde i mellan- och högstadieskolan där han mobbades. När det blev dags att börja gymnasiet så var estetiska programmet med teaterinriktning ett självklart val och hans mamma såg skillnaden i hans mående när han skulle i väg till skolan. När Carsten tog studenten hade Göteborgs universitet startat en teaterlärarutbildning och dit ville han för att själv kunna inspirera och stödja unga i sitt teaterskapande. Han kände att hans egna teaterlärare på kulturskolan och gymnasiet hade gett honom så mycket i livet. Vi diskuterar hur signaler från politiken, samhället, annan skolpersonal och vårdnadshavare ofta framställer Estetiska programmet som något bortkastat, en utbildning som eleverna bör välja bort för att i stället ”bli något”, att ”där går bara konstiga elever”. Det finns fördomar om att det Estetiska programmet inte ger behörighet till högskola. Detta har troligen lett till att färre söker programmet och allt färre söker den sedan 2011 och gymnasiereformen som genomfördes då. De som går estetprogrammet har till övervägande del minst en högskoleutbildad förälder och nationellt sett är det övervägande flickor och få elever med utländsk bakgrund på programmet. Carsten hänvisar till ett antal internationella studier. En av dem visar att länder lyckas bra i PISA-test värderar också estetiska ämnen och kreativitet högt. Sverige låg hyfsat till i den senaste mätningen från 2018, men ett stort antal elevgrupper, ungdomar som kom till Sverige 2015, uteslöts från att delta i proven. Men regelverket menade att de hade gått tillräckligt länge i svensk skola för att kunna delta. Riksrevisionen menar att 2018 års resultat därför bör tolkas med viss försiktighet. Vi pratar också om forskning som visar att teater och drama som skolämnen utvecklar bland annat språkförmåga och empati. Kulturskolans elever har samma sammansättning som på estetprogrammet. Kulturskolan borde, enligt Kulturskolerådet, vara kostnadsfri och lika för alla barn, men det är upp till kommunerna. Priserna varierar också. Carsten redogör vidare för forskning som visar på sambandet mellan lek, konst, kultur, lärande och utveckling, både för samhället och individen. Han har utförligt skrivit om detta ämne i "Vi lärare" Carsten berättar om Kramfors estetprogram där han arbetar på en särskild teaterinriktning som har musikalprofil, om kommunens kostnadsfria kulturskola där lärare reser ut till skolor i glesbygden och om vad ämnet Estetisk kommunikation innebär. Carsten menar att politiker och chefer bör besöka verksamheter och möta de som arbetar där för att få underlag för beslut i stället för att gissa i sådana viktiga frågor som skola och kulturskola. Carsten: ”Enligt skollagen är vår uppgift som lärare att förbereda barnen för vuxenlivet. Vi ska främja deras personliga utveckling så att de blir aktiva, kreativa, kompetenta, ansvarskännande samhällsmedborgare. De ska bli någon – inte något.”