Artwork

Innehåll tillhandahållet av Historiska Media and Historiska Media | Acast. Allt poddinnehåll inklusive avsnitt, grafik och podcastbeskrivningar laddas upp och tillhandahålls direkt av Historiska Media and Historiska Media | Acast eller deras podcastplattformspartner. Om du tror att någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk utan din tillåtelse kan du följa processen som beskrivs här https://sv.player.fm/legal.
Player FM - Podcast-app
Gå offline med appen Player FM !

Krigets lagar från medeltid till nutid

51:20
 
Dela
 

Manage episode 285000767 series 2571112
Innehåll tillhandahållet av Historiska Media and Historiska Media | Acast. Allt poddinnehåll inklusive avsnitt, grafik och podcastbeskrivningar laddas upp och tillhandahålls direkt av Historiska Media and Historiska Media | Acast eller deras podcastplattformspartner. Om du tror att någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk utan din tillåtelse kan du följa processen som beskrivs här https://sv.player.fm/legal.

Kriget lagar är något av det märkligaste som människan har uppfunnit. Krigets lagar är ett regelverk för hur vi dödar varandra i krig. I krigslagarna regleras sådant som hur krigsfångar ska hanteras, hur mycket våld som får användas, och vilka vapen som är tillåtna. Ett tecken på civilisatorisk mognad kanske någon tänker, men trots att organisationer som Förenta Nationerna (FN), internationella domstolen i Haag och överenskomna konventioner är moderna fenomen, är historien om krigets lagar en antik företeelse.

I avsnitt 34 av Militärhistoriepodden gräver Martin Hårdstedt och Peter Bennesved djupare i krigets lagar. När ratificerades egentligen den första krigslagen? Vad innehåller egentligen sådana lagar, och hur kom de till?


Historien löper från de antika stoikernas tankar om relationen mellan naturrätten och människan, in i medeltiden och föreställningar om vad som är ett rättfärdigt krig ur kristen synpunkt, och vidare in i den förmoderna eran och den holländske juristen Hugo Grotius roll i skapandet av en slags frivillig internationell kodex. Vi diskuterar samtida händelsers inverkan, såsom trettiåriga kriget, men även franska revolutionen och den efterföljande ”Europeiska konserten”, men även synen på krigets uppgift och mål generellt.


Mot 1800-talets mitt får internationell lag ny aktualitet i samband med amerikanska inbördeskriget. År 1863 nedtecknar Francis Lieber (1798-1872), en tyskfödd professor i statsvetenskap och historia verksam i USA, den så kallade Lieberkoden som så småningom skulle ligga till grund för de konventioner som är verksamma än idag.


Historien om krigslagarna är snåriga och deras funktion och nytta är inte alltid entydiga. I slutändan kan man också fråga huruvida de har spelat någon roll i det stora hela. Vad fyller de egentligen för funktion i vårt moderna samhälle?


Lyssna också på Soldaternas försörjning satte ramarna för krig och politik och Upplevelser av krig – att döda eller dödas.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  continue reading

172 episoder

Artwork
iconDela
 
Manage episode 285000767 series 2571112
Innehåll tillhandahållet av Historiska Media and Historiska Media | Acast. Allt poddinnehåll inklusive avsnitt, grafik och podcastbeskrivningar laddas upp och tillhandahålls direkt av Historiska Media and Historiska Media | Acast eller deras podcastplattformspartner. Om du tror att någon använder ditt upphovsrättsskyddade verk utan din tillåtelse kan du följa processen som beskrivs här https://sv.player.fm/legal.

Kriget lagar är något av det märkligaste som människan har uppfunnit. Krigets lagar är ett regelverk för hur vi dödar varandra i krig. I krigslagarna regleras sådant som hur krigsfångar ska hanteras, hur mycket våld som får användas, och vilka vapen som är tillåtna. Ett tecken på civilisatorisk mognad kanske någon tänker, men trots att organisationer som Förenta Nationerna (FN), internationella domstolen i Haag och överenskomna konventioner är moderna fenomen, är historien om krigets lagar en antik företeelse.

I avsnitt 34 av Militärhistoriepodden gräver Martin Hårdstedt och Peter Bennesved djupare i krigets lagar. När ratificerades egentligen den första krigslagen? Vad innehåller egentligen sådana lagar, och hur kom de till?


Historien löper från de antika stoikernas tankar om relationen mellan naturrätten och människan, in i medeltiden och föreställningar om vad som är ett rättfärdigt krig ur kristen synpunkt, och vidare in i den förmoderna eran och den holländske juristen Hugo Grotius roll i skapandet av en slags frivillig internationell kodex. Vi diskuterar samtida händelsers inverkan, såsom trettiåriga kriget, men även franska revolutionen och den efterföljande ”Europeiska konserten”, men även synen på krigets uppgift och mål generellt.


Mot 1800-talets mitt får internationell lag ny aktualitet i samband med amerikanska inbördeskriget. År 1863 nedtecknar Francis Lieber (1798-1872), en tyskfödd professor i statsvetenskap och historia verksam i USA, den så kallade Lieberkoden som så småningom skulle ligga till grund för de konventioner som är verksamma än idag.


Historien om krigslagarna är snåriga och deras funktion och nytta är inte alltid entydiga. I slutändan kan man också fråga huruvida de har spelat någon roll i det stora hela. Vad fyller de egentligen för funktion i vårt moderna samhälle?


Lyssna också på Soldaternas försörjning satte ramarna för krig och politik och Upplevelser av krig – att döda eller dödas.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  continue reading

172 episoder

Alla avsnitt

×
 
Loading …

Välkommen till Player FM

Player FM scannar webben för högkvalitativa podcasts för dig att njuta av nu direkt. Den är den bästa podcast-appen och den fungerar med Android, Iphone och webben. Bli medlem för att synka prenumerationer mellan enheter.

 

Snabbguide