Fjärde nivån och andra nyheter

Ekonomihjälpens Företagarpodd

För avsnittsanteckningar där förändringarna syns i rött - gå till Företagarbloggen på Ekonomihjälpens hemsida och leta upp detta avsnitt (avsnitt 8).

Inledning

• Riksdagen beslutade om ändringsbudgeten redan i fredags 3 april, istället för idag måndag 6 april
• Inte många nyheter men ett par klargöranden och förtydliganden
• Några uteblivna förändringar som önskades
• Nyheter och förtydliganden jämfört med tidigare podcasts är markerat i rött – gamla texter som är ändrade är överstrukna
• Syns endast på hemsidan

Sjuklön och sjukpenning

Hur sjuklön- och sjukpenning normalt fungerar

• Dag 1 gör arbetsgivare karensavdrag = normalt ingen lön för den anställde från vare sig försäkringskassa eller arbetsgivare
• Dag 2-14 (kalenderdagar – INTE arbetsdagar) = arbetsgivaren betalar sjuklön (80% av normal lön)
• Dag 8 måste sjukintyg presenteras
• Dag 15+ = Försäkringskassan tar över och beslutar om sjukpenning till den anställde (ca 80% av lönen – arbetsgivaren betalar ingenting – anställd visar sjukintyg – finns tak så de som tjänar mycket får endast ersättning för lägre del av lönen
• Kan finnas försäkringar eller avtal som gör att anställd får mer och/eller arbetsgivaren betalar mer

Karensavdrag slopas

• Nu betalar staten ut sjukpenning för första dagen i sjukperioden
  • Den anställde ansöker via ”Mina sidor” hos Försäkringskassan
• Man ansöker hos Försäkringskassan precis som för sjukperioder över 14 dagar
• Gäller från 11 mars 13 mars – kan sökas retroaktivt
• Gäller till 31 maj – med möjlighet till förlängning
• Den anställde ska få 700 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek

Slopat krav på läkarintyg

• Behövs inte läkarintyg på 8e dagen
• Läkarintyg till Försäkringskassan behövs inte heller dag 15 utan först dag 22
  • Gäller från 27 mars
• Slopandet gäller från 13 mars
• Upphör när regeringen så säger
• För att avlasta sjukvården
• Gäller även barn vid VAB
• Ska även gälla enskild näringsidkare (som söker sjukpenning efter sin karenstid)

Sjukpenning till enskilda näringsidkare

• Enskilda firmor och Handelsbolag – dvs privatpersoner med F-skatt
• Normalt 7 karensdagar – man ”betalar sig själv första sju dagarna” – sedan kan man söka sjukpenning hos Försäkringskassan
  • Kan också välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens
• Kompenseras vid sjukdom med schabloniserad sjukpenning för upp till fjorton karensdagar
  • Schabloniserad sjukpenning ska vara 804 kr/dag – oavsett tidigare inkomst eller normalt SGI (SjukpenningGrundande Inkomst)
• Samma period 11 mars-31 maj

Ersättning för sjuklönekostnader

• Sedan ett par år får vi ersättning för höga sjuklönekostnader
  • Skriver med på arbetsgivardeklarationen varje månad
  • Får tillbaka ett belopp på våren året efter
• Nu skall staten ta över hela sjuklöneansvaret under april-maj
  • Oklart om det ska gälla sjuklöner som utbetalas under april-maj eller som uppstår under april-maj
  • Ska hanteras inom det befintliga systemet för höga sjuklönekostnader
  • Det får mig att gissa att det kommer gälla sjuklöner utbetalade under april-maj
  • Regeringen släppte en förordning dagen efter denna podd släpptes. Svaren på ovanstående återfanns där. Läs mer om detta här.
• Arbetsgivaren fortsätter betala ut, men får ersättning av staten
• Inga detaljer hur detta fungerar praktiskt – får man årsvis som tidigare eller blir det speciell utbetalning? Detaljer kommer senare
  • Regeringen adresserade även detta i sin förordning

Korttidspermittering/Korttidsarbete

Planen om korttidsarbete

• 2013 skapades en nödplan som kunde aktiveras för framtida stora lågkonjunkturer = korttidsarbete
• Innebär att anställd tillfälligt går ned i arbetstid och lön medan kostnaden delas av den anställde, arbetsgivaren och staten
• Syftet att inte behöva säga upp personal
• Stödet lämnas till arbetsgivaren efter att Tillväxtverket har godkänt

Villkor för godkännande

• Arbetsgivare har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter
  • Finansutskottet uttalade sig att en tolkning av ”ekonomiska svårigheter” kommer att vara arbetsgivaren skulle behöva göra omfattande uppsägningar vid uteblivet stöd
  • Finansutskottet anser inte heller att det är försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd samtidigt genomför utdelningar eller dylika utbetalningar
  • Tillväxtverket styrkte och sa att om företag agerar på sätt som visar på att de inte befinner sig i svårt ekonomisk läge finns möjlighet att reglera stödet i samband med avstämningen
• Svårigheterna orsakats av något utanför arbetsgivarens kontroll
• Svårigheterna kunde inte rimligen förutses eller undvikas
• Arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (uppsägning av ej verksamhetskritisk personal utan tillsvidareanställning – om det är möjligt) – arbetsgivare ska ta hänsyn till den anställdes roll och funktion i verksamheten – även konsulter och inhyrd personal kan vara verksamhetskritiska så det finns inget generellt krav att säga upp konsulter och inhyrd personal
• Arbetsgivare ska ha avtal om korttidspermittering (mer nedan)
• Företag får inte godkänt om de…:
  • är på obestånd
  • har förfallna skatteskulder
  • är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning
  • har näringsförbud
  • är under rekonstruktion
• Tidigare gällde korttidspermittering inte företag vars verksamhet huvudsakligen är finansierad av allmänna medel – detta är nu ändrat så även dessa företag omfattas
  • Till exempel privattandvård och flera typer av sociala företag

Avtal om korttidspermittering

• Centralt eller lokalt avtal om korttidspermitteringen (mellan fack och arbetsgivarförbund vid kollektivavtal antar jag)
• Finns det inte så måste 70% av arbetstagarna på driftenheten underteckna avtalet
• Driftenhet = en butik eller ett café om man har flera
• Avtalet ska innehålla vilken fast procentsats arbetstiden minskar och storleken på löneminskningen

Anställda som omfattas

• Anställda som var anställda minst tre månader före den månad då Tillväxtverket godkänner
  • Möjligtvis går det INTE att retroaktivt korttidspermittera nyanställd
  • Lagtexten kan utläsas som att om man anställer någon i februari så kan man i maj ansöka retroaktiv korttidspermittering från mars (två månader retroaktivt) vilket betyder att man får stöd från personens andra månad (utan att hen varit anställd i tre månader vid stödtillfället)
    • Jurister till vissa företagare kring oss har påstått att det inte går
    • Lagförslagets text tyder på att när personen blivit anställd i tre månader så borde man kunna ansöka om innevarande månad plus två månader bakåt
    • Får medhåll från vana tolkare på t.ex. BL Information
• Månaden Tillväxtverket godkänner kallas ”Jämförelsemånad”
• Arbetsgivaren måste varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för den anställde den månad stödet avser
• Anställde måste haft samma eller högre sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden som den månad stödet avser
• Arbetsgivaren (f...